Sammanfatning

Den här rapporten beskriver lite om varför ADSL tekniken är möjlig och den tar också upp andra modem typer som ISDN och 56Kb tekniken

Inledning

Televerket har under årens lopp plöjt ner kopparkabel för åtskilliga miljarder .Koppartråden ansågs som värdelös för några år sedan. Men så uppenbarade sig transmissionstekniken ADSL (Asym metric Digital Subscribe line) som tillsammans med ATM-växlar gör det möjlig att komma upp till miljontals bitar/sekund över helt vanliga telefonledningar.

 ADSL

Namnet ADSL kommer Från ett tele företag i USA som hetter Bellcore året var 1989.Det var egentligen fel av dom att kalla det för DSL för det står för (digital subscriber line) och det är det ju inte utan det är en modem typ inte förens ett modem par är kopplat till en koppar lina så blir det en digital subscriber line. Just i dag har man i sverige inte släpt ADSL för almänhetten men uppe i Sundsvall och Stockholm håller man på att testa tekniken både på studenter och små företag sammt för digital TV. Men i Australien har man redan börjat i små skala med att sända interaktiv video med hjälp av ADSL tekniken och i Chicago USA och Saskatchewan Canada har man släpt ADSL för almänheten.Det är en teknik som utnyttjar de faktum att telefonledningarna har ett mycket större frekvensomfång än talsignalernas 300–3300 Hertz över kortare avstånd. Och 90 procent av alla hus håll har mindre än fyra kilometer gammal koppartråd mellan sig och en telefonstation.Just nu sitter det filter i stationerna som tar bort bandbred över 4Khz men om man tar bort dessa kan ADSL tekniken använda sig för dataöverföring av bandbreder på mellan 4Khz -500Khz beroende på längden , tjockleken och kvaliten på kabbeln . Hastigeterna från internet till dig kan då se ut som följande

DS1 (T1) 1.544 Mbps 5400 m

E1 2.048 Mbps 4800 m

DS2 6.312 Mbps 3600 m

E2 8.448 Mbps 2700 m

från dig till internet Varierar hastigheten mellan 16kbps-640 kbps.Efter som man använder bandbreden 4khz-2Mhz så kan man prata i telefon samtidigt som man surfar .Att man har en lägre hasstighet upp till internet än ner är ett av vilkoren för att ADSL tekniken ska fungera .ADSL-modemen har varit dyra men nu kommer Ericsson med modem i prisläget 4 000 kr .Men så länge telia inte tar bort filtrena för den höga bandbreden och satsar på ADSL så spelar det ingen roll

Hur snabbt är ADSL och när

Så här lång tid tar det att skicka 500000 tecken Jämfört med andra modem typper

Förkortningarnas djungel

ADSL tekniken finns i många former tex VDSL, VADSL, HDSL, DSL, SDSL, BDSL det kan ibland bli väldigt förvirande med förkortningar tex i fallet ATM växlar som jag läste om. Man hade olika förklaringar till vad ATM stod för b.l.a (AutomaticTellerMachine), (AnotherTelecommunications Medium) men det rätta ska nog (Asynchronous Transfer Mode) här nedan kommer en liten lista som reder ut förkortningarna

DSL

Använder sig av bandbreden 0-80 Khz

VDSL

Kan också kallas BDSL och VADSL och i vissa fall ADSL.VDSL är ANSI och ETSI kompatibelt. I framtiden kommer VDSL system att ha samma överförings hastighet upp som ner från internet men på en mycket kortare lina från ca 300 m till 1350m

 1/4 STS-1 12.960 Mbps 1350 m

1/2 STS-1 25.920 Mbps 700 m

STS-1 51.840 Mbps 300 m

HDSL

Är enkelt förklarat ett bättre sätt att överföra T1 eller E1 över partvinad koppar kabel den kräver lägre bandbred 80-240Khz och kräver inga repeterare den använder en mera avancerad modulations teknik än ADSL .Man kan köra HDSL på avstånd upp till 3600m

Ungefär som HDSL fast med bara en lina

Koppar tråden

 Det vanliga telefonnätet har ett filter i telestationen som begränsar bandbredden ut till abonnenten till 4 kHz. Det gör att analoga modem inte kan överföra data med mer än maximalt 30 kbit/s enligt Shannons teorem. Den gränsen är i stort sedd nådd med V.34 modemen som når upp till 28.8 kbit/s.För att möta kraven på snabbare dataöverföring på vanlig koppartråd utvecklades ISDN, (Integrated Sevices Digital Network), där bandbredden på den partvinnade koppartråden ökats till 80 kHz. Det ger möjlighet att skicka totalt 144 kbit/s på en partvinnad kabel.Men den partvistade koppartråden klarar betydligt mer, gränsen för den användbara bandbredden ligger vid ungefär 500 kHz. Därutöver blir signaldämpningen för hög. Dessutom tillkommer problem genom att kablarna strålar ut signalen och dessutom blir störkänsliga.Den vanliga telefonkanalen upptar 0-4 kHz inklusive likströmsmatningen. Man får därför ett område på 100-500 kHz för att skicka annan information. Och det räcker för att få in 6 Mbit/s enligt den senaste versionen av ADSL-standarden. Den användbara bandbredden är dock beroende på hur lång koppartråden är och vilken kvalitet den håller. Det finns försök som visar att man kan överföra uppåt 100 Mbit/s på riktigt korta avstånd.Behöver man ha mer bandbredd och längre avstånd måste man gå över till koaxialkabel. Den har en bandbredd på drygt 500 MHz, vilket är 1 000 gånger mer än den partvinnade kabeln. På en koaxialkabel kan man därför få in uppåt 500 analogaTV-kanaler.Så här ser snabbheten ut i förhålande till avståndet när det gäller vanlig koppar kabbel

 DS1 (T1) 1.544 Mbps 5400 m

E1 2.048 Mbps 4800 m

DS2 6.312 Mbps 3600 m

E2 8.448 Mbps 2700 m

1/4 STS-1 12.960 Mbps 1350 m

1/2 STS-1 25.920 Mbps 700 m

STS-1 51.840 Mbps 300 m

ATM växlar

(Asynchronous Transfer Mode) är en mycket snabb bredbandsteknik som skickar all information i form av små celler eller paket på digitala motorvägar på optiska fiberkablar. ATM bryr sig inte om i fall signalerna avser datatrafik, tal eller video - all signalering sker på samma sätt. Med ATM kan vi tala om elektroniska motorvägar på fullt allvar: hög fart och intelligenta system för att styra trafiken. ATM kommer först för stamlinjerna på telenäten och för företagsnät, men telestrategerna talar redan om den dag då det finns ATM-avfart till hemmen.

ISDN är ute

ISDN är ungefär samma teknik som används i telenätet, men man slipper omvandlingen från digitalt till analogt. Detta gör att man kan komma upp i 64 kbit/s (kilobit per sekund) istället för modemets 28,8 kbit/s och det går dessutom snabbare att koppla upp och ner sig. Man använder då en s k B-kanal. Överföringshastigheten kan ökas ända till 128 kbit/s om man väljer att använda abonnemangets båda B-kanaler Desutom har man en D-kanal på 16 kbit/s För att detta ska vara möjligt krävs att både programvara och hårdvara i systemet hos både abonnent och Internet-leverantör klarar denna funktionalitet. Du kan inte använda din vanliga telefonledning utan du måste installera en (eller två) helt nya ledninspar till telenätet.

56 000 Kb Tekniken

Länge (d.v.s nästan ett år!) ansågs de något snabbare 33,6 kb/s-modemen stå för den sista hastighetshöjningen innan de riktigt digitala teleanslutningarna kommer.( ISDN med sina två gånger 64 kb/s.) Det var fel. Världens största i modemtillverkare US Robotics har lanserat sin X2 som klarar t av 56 kb/s, alltså dubbelt upp och tillräckligt nära ISDN för att Telia borde fundera på om inte ISDN är dött innan det ens fått riktigt liv. US Robotics och konkurrenten Rockwell drar nytta av det faktum att alla Internetoperatörer har en digital förbindelse med det likaledes digitala stamnätet för telefoni. Det är alltså bara sträckan mellan hemmet och telefonstationen som signalerna behöver vara analoga. Dessutom är det viktigast att det går fort från Internet, inte till Internet. Kanalen ut är därför bara hälften så snabb. Lite liknande ADSL Tekniken alltså

STÅR NÄTET PALL

Klarar internet Dessa höga hasstighetter? I dag klarar det inte det med tanke på att visa servrar jobbar med hasstighetter på 56Kbps och anslutningen till en adress kan idag gå igenom ett 20 talroutrar allt deta gör att man inte riktigt kan utnytja ADSL teknikens hasstighetter max .Men närADSL väl är i full gång som visa spår blir slutet av 1998 .Så kommer även servrar och routrar vara så snabba att de inte sinkar något