När Olga blev baltisk mixedmästare

Av Ahto Uisk

Olga, baronen och jag blev kvar i Visiginas i Litauen några veckor. Baronen
lade ut jobb för att få godset renoverat, Olga träffade sina väninnor från
bridgeklubben Litauens döttrar som hon spelade robber med - jag misstänker
att hon lät dem vinna så populär som hon var - och själv höll jag en liten
kurs för några som ville lära sig negativa dubblingar, RKC och annat nytt
och fiffigt.
   Jag försökte också intressera litauerna för SUPHOX, ett genialt budsystem
som jag själv har utvecklat, men så fort jag kom in på det mumlade de att de
måste hem och ta upp potatisen eller något annat.
   Men en dag undrade Olga om jag ville ställa upp med henne i Allbaltiska
Mixedmästerskapet som skulle spelas i Riga. Bara ester, letter och litauer
fick vara med, och en väldig språkförbistring skulle det bli, men kunde man
lite tyska så klarade man sig, försäkrade Olga.
   Sagt och gjort, några dagar senare var vi i den gamla fina lettiska
huvudstaden. Massor av mixedpar hade tagit sig till tävlingen, så först var
det kvalspel i 16 grupper.
   Vi började riktigt bra i vår grupp, trots att Olga i vanlig ordning tog
fel kort på en bricka:

Syd giv, alla i zonen	D K D 4 3 K 8 7 5 2 K kn 2
K 9 7 2 kn 9 9 E D 10 9 8 5		10 8 6 E 10 7 10 6 4 3 7 6 3
Utspel: 9	E kn 5 4 3 8 6 5 2 E D kn 4

Vi bjöd oss till 4 Hjärter och Olga fick som Syd ruter nio ut. Hon tog på
egen hand och spelade klöver som Väst tog med esset. Nu vände Väst med
hjärter knekt, och då begärde Olga en hacka från bordet!
   Hon har förstås aldrig fått lära sig att täcka honnör med honnör,
stackarn. Jag suckade, men Olga log mot alla vid bordet, särskilt mot Öst
som gick ner för grubbel.
    Det visade sig att Olgas blunder gav oss en riktigt bra bricka, för nu
kom Öst illa till. Så småningom tog hon för hjärter ess och gav partnern en
ruterstöld, men nu kunde försvaret inte ta något mer stick. Om Öst släpper
hjärter knekt försvinner försvarets stöld i stället. Vid  alla andra bord
hade spelföraren täckt med trumfkungen, och då hade försvaret fått både en
stöld och två trumfstick.
   Det ska vara Olga till att ha en sådan tur! Men vi tog oss i alla fall
vidare till finalen, och där gick det också ganska bra, konstigt nog.
   Som här, då vi mötte ett numera  lettiskt, före detta tyskbaltiskt par,
ledarparet faktiskt. Fast de bara bjöd själv på den första brickan ville de
gärna veta vad våra pass innebar! Så grundliga brukar bara tyska par vara.
   Nåja, till slut kom de i alla fall till 3 Sang:

Väst giv, alla i zonen	K 10 7 2 D 6 5 kn 10 8 K 10 9
E 9 3 E 8 4 E 9 D 8 7 6 5		D kn 5 K 10 9 3 K 6 4 3 2 2
Utspel: 10	8 6 4 kn 7 2 D 7 5 E kn 4 3

Jag spelade som Nord ut klöver tio, som gick till Västs dam. Han fortsatte
finurligt med ruter nio, jag täckte med tian och bordet fick lägga lågt.
Mitt stick, tänkte jag, tills Olgas dam dök upp på bordet. Oj oj, mot just
det här paret också!
   Men Olga vände oberört med spader, och spelföraren kunde inte längre få
hem kontraktet. Försvaret skulle ha ett stick i spader, ett i ruter och tre
i klöver.
   Om jag hade fått vara hög på ruter tio kan jag inte vända med spader
eller hjärter, och tar vi ut våra klöverstick får Väst sitt nionde stick i
den färgen. Återstår ruter, men då kan Väst spela klöver själv och försvaret
kan inte angripa spadern utan att samtidigt blockera klövern. Det var i alla
fall så Olga förklarade för mig efteråt, men jag tror ju att det var ren tur
att hon råkade göra rätt!
  Medan motståndarna diskuterade Västs spelföring fick vi bjuda alldeles
ostört på nästa bricka:

Syd giv, Nord-Syd i zonen	E 5 2 kn 10 9 8 2 10 9 6 5 2
K 8 6 3 E K 5 3 K 5 4 3 3		7 4 2 kn 10 8 6 7 6 D 8 7 4
Utspel: x	D kn 10 9 D 9 7 4 E D E K kn

Olga blev som Syd spelförare i 3 Sang, och Väst inledde med en låg hjärter.
Olga tog Östs tia med damen, tog för klöver ess och fortsatte med ruter dam!
   Först log Väst, nåja han höjde vänstra mungipan 0,3 millimeter, men så
började han fundera och till slut lade han låg ruter. Olga fortsatte då med
klöver knekt, av alla kort. Det är helt makalöst att kunna slänga kort på
det viset, aldrig att det skulle bli rätt om jag gjorde det!
   Nu var det Östs tur att grubbla, och till slut lade hon också en hacka.
Nu kunde Olga spela spader till esset och mera spader för jämn hemgång.
Efteråt försökte Olga få det till att det handlade om tempospel, men det
tror jag inte på, det var bara det att hennes litauiska skyddsängel var där
och såg till att de tappade korten inte kostade något!
   Motståndarna  vacklade från bordet, och stirrade på Olga som om de aldrig
sett en litauisk little old lady förut.
­ Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, särskilt om man frågar vad
pass betyder, tycker du inte det Putte, kvittrade Olga. Hon samlade ihop
handväskan, systemdeklarationen, privatprotokollet, pennan och kaffekoppen
för att trippa iväg till nästa bord.
   Där mötte vi ett trevligt estniskt par från Kihelkonna på Ösel, mina egna
gamla hemtrakter för övrigt. Bry er inte om det där paret ni mötte, sade
esterna, de är gammal baltadel och inbillar sig att de fortfarande styr och
ställer. Jag tittade menande på Olga, själv gammal baltadel, men hon
låtsades om ingenting och bara skrattade och höll med.
   Mot esterna fick Olga hem en utgång på ett sätt som jag ännu inte riktigt
har förstått hur det gick till:

Öst giv, Öst-Väst i zonen	K kn 8 5 2 D kn 8 7 10 6 5 3
kn 8 5 D 6 4 3 9 6 5 3 D 7		D 10 9 7 4 3 7 E 10 2 E kn 8
Utspel: x	E 6 2 E K 10 9 K 4 K 9 4 2

Olga var som Syd spelförare i 4 Hjärter, efter det att Öst varit inne med
ett spaderbud. Väst spelade spader ut till kungen, och Olga gav sig genast
på rutern med liten till kungen, och mera ruter till dam och ess. Öst vände
med sin singeltrumf till Olgas ess.
   Nu stal Olga sin spaderhacka och fortsatte med klöver. Den estniska damen
på Östs plats funderade en stund, men så lade hon lågt, och Olgas kung vann.
Så var det dags för en riktig Olgatabbe igen: hon spelade spader ess som hon
stal på bordet! Jag suckade lite, men Olga log mot alla, sakade en klöver på
ruter knekt och stal sista rutern på egen hand. Så här såg det ut när alla
hade fyra kort kvar:

	-- kn -- 10 6 5
-- D 6 4 -- D		D 10 -- -- E kn
	-- E 10 -- 9 4

Olga var inne och slog ifrån sig i klöver. Försvaret, som hittills bara
har fått för ruter ess, var nu lamslaget. Om Väst får vara hög på klöver dam
måste hon ge Syd två stick i trumf. Och om Öst tar över med klöver ess och
fortsätter med något svart kort måste Väst stjäla, och ge Syd två stick.
   Herr Est på Västs plats berömde mycket artigt Olgas spel - alla ester är
kända för att vara artiga och generösa - och bjöd in oss till bridgeveckan i
Kihelkonna som skulle börja några veckor senare.
   Vi lyckades hålla distansen ut, så Olga och jag blev allbaltiska
mixedmästare, en titel som inte så många kan ståta med!