Gården och städerna
Hem

Gården och städerna

Gården var den vanligaste bebyggelsen under vikingatiden, men det fanns även städer som Birka, Kaupang och Hedeby.
I Danmark och södra Norge och Sverige låg gårdarna samlade i små byar eller bygder med odlade marker runt omkring.
I saedding i Danmark har man vid utgrävningar hittat omkring hundra stora hus och ungefär lika många mindre byggnader som stod runt ett orört område, troligtvis en allmänning.
Vikingarnas hus var inte av en bestämt sort, utan påverkades av gammal sedvänja, vilket byggnadsmaterial som fanns tillgängligt och till sist klimatet.
På Gotland har man grävt fram grunden efter ett 18 meter långt, 8 meter brett hus där taket burits upp av inre stolpar och väggarna bestod av stolpar med flätade grenar som var täckta av lera.
I Sigtuna har man hittat knuttimmrade hus som är byggda av liggande stolpar där mellanrummet fyllts ut med liggande plankor, men man har också hittat stavhus med väggar av lodrätt ställda plankor (stavar).
I Danmark har man hittat färre hus men fynd visar på en stavkonstruktion men det finns även byggnader med flätade långsidor, täckta med lera och stavväggar på gavlarna.
Dessa stora hus var en gång garnisoner och inte normal bebyggelse.
Rekonstruktion av ett hus från Hedeby med flätade väggar
 
I Norge finns fynd som visar stora rektangulära hus som var byggda på stenfot som underlag för träväggar, tätade med lera och med inre stolpar som stöd för taket. Dessa har varit hövdingagårdar.
På Atlantöarna användes sten och torv och en del timmer som havet spolade iland.

Gården

Medelpunkten på den inhägnade gården var långhuset där folk och fä bodde tillsammans. Långhuset kunde vara uppdelat i flera rum med kreaturen i ena ändan och människorna i storstugan eller salen i den andra.
Där åt, sov, arbetade och uppehöll sig gårdens invånare och under den senare delen av vikingatiden kunde den vara byggd som ett separat hus med högt i tak och snidat och målat virke.
Storstugan var inredda med fasta bänkar längs väggarna och mitt på golvet fanns den öppna eldstaden där maten lagades.
Personliga saker och gemensamt husgeråd förvarades i kistor eller hängde på väggen och det fanns plats för handarbete och hantverk.
Där fanns också ägarens högsäte som var högre än alla bänkarna där husbonden och husfrun satt.
I salen samlades allt folk och både hos bonden och hövdingen utgick makten och ordningen därifrån. Där ordnades det fest, bröllop eller olika cermonier.
Ibland byggdes det till med sidobyggnader eller särskilda rum som kök och gästrum och utanför det låg mindre byggnader som smedja och visthus. Man hade också små nedgrävda hus utanför gårdshägnet. De var lätta att värma upp och användes som arbetsplatser eller som bostäder för trälarna och arbetsfolket.

Städerna

I början på 700-talet började småhandels- och marknadsplatser att uppstå, främst i Danmark som Ribe på Jylland och Åhus i Skåne. Längre in i östersjön fanns Grobin i Kurland, Helgö i Mälarområdet och hamnarna på Gotland.
Senare kom Hedeby, Birka och Wolin.
Ett par hundra år senare kom fler städer i Danmark: århus, Viborg, Odense, Roskilde och Lund. I Sverige kom Sigtuna att växa upp och på 1000-talet Skara och möjligtvis Lödöse.
I Norge är den tidigaste handelsplatsen, Kaupang, daterad till 800-talet. I slutet av eller början på 1000-talet grundades några städer som Oslo, Tönsberg , Trondheim, Sarpsborg och Kungahälla (Kungälv vid Göta älv).