Om projektet

Projektet som vi har valt är planerat på två år och syftet med projektet är att undersöka om försvarspolitikerna och försvaret kommunicerar och ser försvaret och säkerheten ur likadan synvinkel.

Skälen till att undersöka hur kommunikationen parterna emellan ser ut grundar sig på några påståenden.

1. Runt 1990 skedde det stora förändringar i Europas säkerhetspolitik och p.g.a. detta började många länder ordna om sin säkerhets och försvars politik.
2. Det fanns ett behov efter Warsawapaktens sammanbrott att se över riktlinjerna för försvarspolitiken.
3. Utvecklingen av ekonomiska och tekniska försvarssystem samt fler etniska och nationalistiska väpnade konflikter.

De här tre påståendena är så pass viktiga för länders säkerhet att minsta feltolkning mellan den beslutsfattande organisationen och själva försvaret inte får uppkomma.

I Sverige lade regeringen 95-96 fram propositioner om totalförsvarets utvidgande innebörd av begreppet säkerhet och att försvaret skall vara mer beredda inför internationella insatser.

Med begreppet större säkerhet menar regeringen att man skall värna om hela världens säkerhet och inte bara om den nationella.

Det är viktigt att alla agerar utifrån en gemensam förståelse och av dessa skäl är det viktigt att ta reda på hur de som jobbar med de olika delarna av totalförsvaret ser på sårbarhet, säkerhet och totalförsvarets syften.

Metod

Projektet bygger på intervjuer omfattande ett 40-tal personer. De som intervjuas är anställda och politiker inom försvaret samt opinionsbildare och akademiker som är inblandade i säkerhetspolitiken. I mån av tid kommer intervjuer med människor som ser annorlunda på säkerheten och försvarspolitiken göras. Ex. Människor inom freds och hjälporganisationer.

Projektet kommer att rapporteras i två delrapporter och den första som ett häfte som är tänkt att ligga till grund för den försvarspolitiska debatten.

Häftet skall bygga på analysen av totalförsvars besluten 95-96.

Huvudrapporten skall heta "Föreställningar om Nationell sårbarhet och säkerhet och är baserad på intervjuerna.

Den kommer också att bearbetas om till en artikelform och publiceras i någon vetenskaplig tidskrift.