Trygghet på ålderns höst

Sammanfattning

Många oroar sig inför sin ålderdom. Kommer jag att få tillräckligt hög pension för att klara mina utgifter? Kommer det finnas plats på ett bra äldreboende? Kommer jag att mötas med respekt?
Alla har rätt till en trygg och värdig ålderdom. Äldre ska kunna vara delaktiga i hela samhällslivet. Deras kunskaper och erfarenheter ska tas till vara. Man ska inte hänvisas till samhällets åskådarplatser för att man blivit
pensionär. Pensionen ska räcka till. Alla ska få den hjälp de behöver för att kunna forma sitt liv på egna villkor. Men ett gott liv skapas inte enbart av materiella villkor. Det finns alldeles för mycket fördomar mot äldre.
Arbetslivet sorterar bort de äldre, vår kultur inriktas på de unga. Även i samhällsdebatten finns det få forum som diskuterar de äldres villkor. I detta program presenterar vi vad vi vill göra för de äldre om vi får väljarnas förtroende den 15 september. Det handlar om satsningar för att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ekonomisk trygghet och god äldreomsorg.

Rapport: TRYGGHET PÅ ÅLDERNS HÖST www.socialdemokraterna.se t el e fon 08-700 26 00

1. Kultur

Man ska kunna lära nytt, även när man blir äldre. Folkbildningen kommer även i fortsättningen att vara betydelsefull. Äldre ska både kunna ta del av och utöva kultur.
Kulturen är en källa till glädje i livet.
Därför vill vi fortsätta satsningen på svensk film och billigare böcker. Det blir också gratis att gå på statliga museer.

2. Tillgänglighet

Äldre människor ska ha möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra. Samhället ska ge förutsättningar för att äldre ska kunna forma sitt liv på egna villkor.
Man ska kunna bo kvar i den egna bostaden så länge man själv vill.
Det förutsätter att man kan använda sig av servicen i närområdet, t ex butiker och kommunikationer. Hinder för tillgänglighet i byggnader och i den yttre miljön ska undanröjas.
Den hjälp man behöver i sitt dagliga liv ska vara flexibel och bygga på respekt för den enskildes önskemål.

3. Ekonomisk trygghet

Tillräckliga pensioner är viktiga för ett tryggt och värdigt åldrande. Människor skall inte behöva känna oro för sin pensionering. Glädjande nog lever allt fler längre och är friskare än tidigare, samtidigt som andelen pensionärer med låga inkomster blir allt mindre. Trots detta vet vi att det finns pensionärer som har det kärvt ekonomiskt.
Vid årsskiftet avskaffas folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget för pensionärer. Istället införs övergångsvis garantipension.
Detta kommer att ge mer pengar i plånboken för de ekonomiskt svagaste pensionärerna. Vi vill införa nya regler om efterlevandepension vid årsskiftet.
Dessa regler är mer generösa än de gamla eftersom de omfattar fler och gäller för längre tid.
Vi vill avskaffa inkomstprövningen av änkepensionerna.
Vi vill införa ett nytt ekonomiskt stöd, äldreförsörjningsstödet vid årsskiftet. Alla över 65 år som är bosatta i Sverige ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå.
Äldreförsörjningsstödet berör dem som saknar folkpension eller inte har tillräckligt många intjänade år. De ska inte längre behöva söka socialbidrag.

4. God omsorg

Man ska veta att en god vård och omsorg finns den dag man behöver och att det är behovet och inte storleken på den egna plånboken som är avgörande. En röst på socialdemokraterna innebär en röst för en äldreomsorg av hög kvalitet som är tillgänglig för alla. Att garantera alla en god äldreomsorg är ett arbete som omfattar såväl de äldre själva, som personalen och de anhöriga.
• De äldre för att de ska ha rätt till en vård och omsorg i trygghet och värdighet.
• Personalen för att de ska ha rätt till goda arbetsförhållanden och utveckling i arbetet.
• De anhöriga för att de ska få det stöd de behöver och kunna känna trygghet i att deras nära och kära har det bra. För detta krävs resurser, personal med rätt kunskap, en effektiv tillsyn från samhällets sida och ett ökat samarbete med de anhöriga.

Resursfrågan är avgörande. Under senare år har stora resurser tillförts äldreomsorgen. Det har skett genom ökade generella statsbidrag och särskilda satsningar.
30 000 fler har anställts inom äldreomsorgen under de gångna åren. Vi vill satsa mer resurser för att förbättra vården av de äldre.
Av de 20 miljarder kronor som vi vill tillföra hälso och sjukvården under nästa mandatperiod beräknas 4,5 miljarder kronor tillfalla kommunerna.
Det motsvarar ca 4 000 personer per år i den kommunala vården.

Tillgången till personal är en förutsättning för att kunna skapa en god äldreomsorg. Det gäller att kunna rekrytera personal och få dem att stanna kvar. Arbete inom äldreomsorgen ska ses som ett attraktivt yrkesval. Personalens arbetsvillkor måste förbättras. Personalen ska ges möjlighet till inflytande över sin arbetstid och sina arbetsförhållanden. Utvecklingsmöjligheter i arbetet, t ex genom vidareutbildning, måste finnas. Regeringen har gett tio statliga myndigheter i uppdrag att ta fram en strategi för hur personalrekryteringen inom äldreomsorgen ska underlättas. Den offentliga sektorn måste bli mönsterarbetsgivare.

Tillsynen behöver effektiviseras och förstärkas för att garantera kvalitet och trygghet i äldreomsorgen. Alla äldre och anhöriga måste kunna veta vart de ska vända sig med klagomål. Det ska vara nolltolerans mot missförhållanden inom äldreomsorgen. Därför vill vi satsa ytterligare resurser på samhällets tillsyn över vården och omsorgen.
Vi vill satsa resurser motsvarande 100 nya tjänster – 200 nya ögon som granskar äldreboenden i alla kommuner och ser vägar att ytterligare utveckla äldreomsorgen.
Satsningen – som sker regionalt – gör det möjligt att göra tätare inspektioner och ta en aktivare del i utvecklingsarbetet. Det ska också bli tydligt vart de äldre och deras anhöriga ska vända sig. Dessa personer kan också ta emot synpunkter på hur äldreomsorgen fungerar i kommunerna. En förstärkt tillsyn är ett viktigt redskap i arbetet för att utveckla kvaliteten i äldreomsorgen.

Samarbetet med de anhöriga är mycket viktigt i arbetet för en god äldreomsorg. Under den gångna mandatperioden har de anhörigas insatser uppmärksammats och en särskild satsning på 300 miljoner kronor har gjorts för att utveckla anhörigstödet i landets alla kommuner. Det har bland annat handlat om uppsökande verksamhet, att erbjuda avlösning och att skapa träffpunkter för anhöriga. Förstärkta resurser till kommunerna ger förutsättningar att utveckla samarbetet med de anhöriga.

Vi vill bygga fler äldrebostäder. Genom att vi vill sänka byggmomsen från 25 till 6 procent skapas möjligheter att bygga ca 10 000 fler äldrebostäder.

Med ökade resurser, satsningar på personalen, förstärkt tillsyn, samarbete med de anhöriga samt möjligheter att bygga fler äldreboenden skapar vi en god äldreomsorg för alla.

Äldreomsorgen är ytterst ett kommunalt ansvar, men det är en samhällelig angelägenhet att alla får den vård och omsorg man behöver och att vården ges på lika villkor. Vi avvisar därmed alla tankar på en så kallad äldrepeng. Idéerna om en äldrepeng bygger på ett helt annat synsätt på äldreomsorgen än det som format den generella välfärden. Äldrepengen grundar sig på ett marknadstänkande, där vårdtagaren är kund på vilken marknad som helst. Men varken sjukvård eller äldreomsorg är en vara eller tjänst, vilken som helst. Man ska ha möjlighet att välja var man vill bo och ha rätt till trygghet och god kvalitet, oavsett vilket äldreboende man väljer.
Idén om en äldrepeng bygger på en bristande insikt om vad valet av äldreomsorg är. För de alla flesta är valet av äldreboende ett val för resten av livet. Man måste kunna lita på att vården fungerar. För de allra flesta äldre, som är i behov av vård, är det inte möjligt att shoppa runt, pröva sig fram och byta, som det är för unga och starka. Äldrepengen riskerar istället att legitimera dålig vård. Vårdgivaren kan alltid säga att du får välja något annat om du inte är nöjd. Du kan ta din peng och gå!

Förbättringar under mandatperioden

• Maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen infördes 1 juli i år. Syftet är att skydda den enskilde mot höga avgifter och att utjämna skillnaderna över landet. Den enskilde garanteras en summa att ha kvar för personliga utgifter innan avgift får tas ut. Ett tak sätts också för hur höga avgifterna får vara. Staten kompenserar kommunerna för maxtaxan. Förbehållsbeloppet i maxtaxan är i 2002 års prisnivå 4 087 kronor/månad för ensamstående och 3 424 kronor för gifta/sambor.
Avgiftstaket är 1 516 kronor,  Boendetaket, det vill säga avgiften för den som saknar eget hyresavtal, är 1 576 kronor/månad.

• Genom en lagändring har vi gjort det möjligt för den som vill att arbeta kvar till 67 års ålder.

• I samarbete med fyra andra partier har vi introducerat ett nytt, långsiktigt hållbart pensionssystem som är både politiskt och finansiellt stabilt.

• Pensionerna har höjts. Sedan 1999 räknas pensionen åter upp med det fulla basbeloppet.

• Vi har förbättrat bostadstilläggen för pensionärer vid flera tillfällen. Årsskiftet 2001-2002 höjdes ersättningsnivån för bostadstillägg till pensionärer till maximalt 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor. De med de knappaste resurserna får ersättning för bostadskostnader upp till 5 700 kronor. Tidigare var den gränsen 5 200 kronor. Förändringen innebar en förbättring för pensionärer som har bostadstillägg med i genomsnitt cirka 400 kronor per år och med som mest 540 kronor per år.

• Vi har höjt pensionstillskotten med nära 9 procent sedan 1990.

• Vi har genomfört en särskild skattesänkning för pensionärerna. Denna skattesänkning kom alla pensionärer till del, alltså även de pensionärer som har så låg pension att de inte betalar någon skatt. Pensionärer med en inkomst under 135 000 kronor fick sänkt skatt med upp till 1 320 kronor om året. Det motsvarar 110 kronor i månaden från januari 2002. Summan trappas ned vid högre inkomst. Pensionärer som inte betalar skatt får i stället beloppet inbetalat på sitt skattekonto både 2002 och 2003. Grundavdraget höjdes med 900 kronor för både löntagare och pensionärer. Det innebar en skattesänkning med cirka 270–500 kronor per år.

• Vi har infört ett nytt sätt att indexera pensionerna så att de följer löneutvecklingen istället för priserna. På så sätt får vi större rättvisa mellan pensionärerna och de som arbetar.

• Vi har infört en begränsningsregel i fastighetsskatten. Den innebär att inget hushåll ska betala mer än fem procent av inkomsten i fastighetsskatt med några få undantag. Detta gynnar pensionärer med låga inkomster.

• En nationell handlingsplan för äldrepolitiken genomfördes 1999-2001. Sammanlagt 1,2 miljarder kronor avsattes för att stödja och påskynda kvalitetsutvecklingen inom äldreområdet. Tillsynen förstärktes. Forskning och kunskapsutveckling inom äldreområdet, fortbildning av arbetsledare och förtroendevalda samt utveckling av anhörigstödet är exempel på andra insatser som har fått statligt stöd. Vidare har 380 miljoner kronor satsats för ny- och ombyggnation inom det särskilda boendet.

• En nationell handlingsplan för handikappolitiken har antagits av riksdagen. I planen är tillgänglighet till byggnader, allmänna platser och kommunikationer ett av de prioriterade områdena.

• Ett högkostnadsskydd inom tandvården infördes den 1 juli i år. Högkostnadsskyddet gäller från och med det år man fyller 65 år. Det innebär att kostnaden för stora delar av tandvården, utom kostnaden för visst material, under en behandlingsomgång uppgår till högst 7 700 kronor.

• Stora resurser har tillförts kommunerna, både i form av generella statsbidrag och särskilda satsningar. 30 000 fler har anställts i äldreomsorgen. Nya resurser har avsatts till sjukvården för äldre.