Värnamo Kommuns Socialdemokraters hemsida

Interpellationer lagda i Fullmäktige av Socialdemokrater

2000 2001 2002

Interpellation till Barn och Utbildningsnämndens ordförande Christer Fjordevik 2002-09-23

Avgiftsfri undervisning
För elever som skall göra studiebesök på mässor, teater, museer och dyligt erbjuds frivilligt deltagande mot en kostnad som eleven får betala. Man får förmoda att besöket anses ge kompetens och kunskaper som är till nytta för elevens studier och framtid och därför innebär ett positivt inslag i den totala undervisningen. Den som avstår från att följa med på resan erbjuds i vissa fall egna studier eller deltagande i annan lektion - kan detta alternativ motsvara den kunskap som anses ingå i det värdefulla som skall erhållas via studiebesöket?

- Varför är inte all undervisning avgiftsfri?

- Vilka riktlinjer har Barn och Utbildningsnämnden antagit för att hålla undervisningen avgiftsfri


Värnamo den 23 september 2002
För socialdemokratiska fullmäktigegruppen
genom
Bo Svedberg

Interpellation till Barn-o-Utbildningsnämndens  ordförande  Christer Fjordevik

2002-08-26

Var har personalpoolen tagit vägen?

Sept 1999 lämnade Socialdemokraterna in en motion angående bristen på vikarier inom förskolan. Vi föreslog att man skulle skapa en personalpool för att uppnå god kontinuitet och tillgång av kvalificerad personal som täcker upp när ordinarie personal är frånvarande.

Motionen bifölls april 2000.

1. Hur långt har arbetet med att tillskapa en personalpool kommit?

2. Hur många kommer att ingå i poolen och när kommer den att starta?

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
genom
Gun-Britt Karlsson

Interpellation

Till Barn-o-Utbildningsnämndens ordförande Christer Fjordevik. 2002-06-19

 Säkerhetskrav i skolbussar.
På radio och tv, i tidningar är frågan om barnens säkerhet när de åker buss mycket aktuell. Rapporter vi har fått angående hur det ser ut i vår kommun är att problem finns med att ungdomar ibland står i skolbussen  eftersom sittplatserna är upptagna. Det har inträffat olyckstillbud.
Trafiksäkerhet för barn är mycket viktigt och något som borde beröra oss alla. Kommunen köper upp tjänsten om skolskjutsar. När kommer Värnamo Kommun att ställa krav om bälte i skolbuss?

 För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Genom Ivan Vlasic


Interpellation till Fritidsnämndens ordförande Arnold Carlson 2002-03-27

Helårsutnyttjande av Talavidhallen i Rydaholm.
Ishallen i Rydaholm har diskuterats i många år. Nyttjandegraden av isen har ansetts för låg, renoveringsbehov och andra önskemål har varit uppe för diskussion. Vissa delar är åtgärdade, men en hel del återstår.
Invånarna i Rydaholm har sagt ifrån att Talavidhallen har ett värde och man önskar att den skall finnas kvar som idrottsarena och träffpunkt. Hallen nyttjas av fler föreningar än de som har sin hemvist i Rydaholms samhälle.
Kommunfullmäktige beslutade november 2001 att reservera 5,5 miljoner år 2003 för rinken, nybyggnad omklädningsdel samt godkände Fritidsnämndens förslag att i år avsätta 5,2 miljoner till ny rörbädd och kylmaskineri. Eftersom gasoldrivna prepareringsmaskiner inte är säkra och energieffektiva, instämmer vi i att den snarast måste ersättas. Enligt information kommer så att ske inom kort.
Förslag om att anlägga en hårdgjord banbädd har lämnats. Fördelen med just detta är ju att då kan hallen användas året runt och inte enbart när det finns is. I förhållande till den totala investeringen skulle man med ett tillägg lyckas få en året runt hall som verkligen öppnar möjligheter för fler aktiviteter i Talavidshallen. Allt från skateboard, pingis, innebandy mm.

Fråga:

1. Är du beredd att ta upp en diskussion och ge ett uppdrag att projektera även en hårdgjord banbädd i Talavidshallen ?
2. Att utredning och projekteringsförslag snarast presenteras Kommunfullmäktige för beslut om ökat investeringsanslag?

Värnamo den 25 mars 2002
Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Genom Jörgen Ståhl

Interpellation till socialnämndens ordförande Gunnar Sibbmark 2001-10-22

Du känner ju till min gamla motion ”Kultur inom äldreomsorgen” från 1997 som blev bifallen i augusti 2000, men ännu inte är genomförd.
Sedan dess har jag stött på ännu fler goda exempel. T.ex. när jag för några år sedan bevistade ett äldreboende i Vaggeryds kommun. Där hade man en trubadur som underhöll de gamla plus elever från en mellanstadieklass. När jag frågade personalen om detta berättade de att man hade ett samarbete med skolan. Man ordnade bl.a. julstuga där eleverna fick komma till äldreboendet och pyssla tillsammans med de gamla. Eleverna var även inbjudna vid olika musikaliska aktiviteter. Både skola och äldreboendet tyckte att detta samarbete fungerade bra.

  Nu till min idé. Jag arbetar själv på Gröndalsskolan och har sett hur Linneberg nu står klart. Tanken slog mej varför inte försöka något liknande samarbete här. Vi på vår skola har redan elever som på tematid går till Pepparmyntans förskola och har sagostund där. Vi kan även ha liknande aktivitet med de äldre t.ex. tidningsläsning eller bokläsning.

Vi har även duktiga musikaliska elever, låt dem få komma till Linneberg och spela visor för de äldre. Vidare kan Trälleborgsskolans , Pepparmyntans förskola delta i olika pysselaktiviteter mm.
Dessa aktiviteter behöver inte kosta så mycket att genomföra.

  Vill du, som Socialnämndens ordförande, ta upp och diskutera med Barn-o-Utbildningsnämnden ett genomförande av sådant här samarbete mellan skolor och äldreboende?

Värnamo den 22/10 2001
För socialdemokraterna

genom Pia Lindahl
upp

Interpellation till Socialnämnden ordförande Gunnar Sibbmark.2001-10-25

Ang Nationell handlingsplan för utveckling av svensk hälso- och sjukvård.

Det övergripande syftet med handlingsplanen var att skapa positiva effekter för både kommun och landsting i sitt respektive ansvar för hälso- och sjukvården. Att huvudmännen tillsammans ger förutsättningar för utbyggnad av primärvården, höjd kvalité i vård och omsorg för äldre, förbättringar inom psykiatrin med inriktning mot barn och ungdomar, mm.

  Resurstillskottet sker genom den s.k. försvarsuppgörelsen där ca 9 miljarder tillförs kommun och landsting under perioden 2001-2004. För Värnamo Kommuns del innebär detta ett ökat anslag på lite mer än 1 miljon redan i år, totalt mellan 9 - 10 miljoner kronor.

1.    Hur har Värnamo Kommun använt dessa pengarna för i år?

2.    Vad planeras för att utöka samarbetet mellan kommunen och landstinget samt Socialnämndens egna behov av kvalitétshöjande inom äldreomsorg och psykiatri?

  Värnamo den 22 oktober 2001-10-17

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Genom
Yvonne Lindholm Andersson
upp

Interpellation till Socialnämnden ordförande Gunnar Sibbmark. 2001-09-27

  Hur går det med kvalitetssäkringen?

  1998-05-25 lämnade socialdemokraterna en motion till kommunfullmäktige som hette ”Kvalitetssäkra vården – till nytta för vårdtagare och personal”. Bland annat skrev vi:

”Inför samhällets framtida utveckling är det absolut nödvändigt att varje kommun granskar sin egen verksamhet för att få ut så mycket som möjligt ur varje skattekrona. Det krävs ett system som mäter både samhällsnyttan och verksamhetsresultat utan att kränka den enskildes människovärde.”

Svaret på motionen kom redan sex månader efter, bl.a. med påpekandet att kvalitetsutvecklingsarbete är ett omfattande och långsiktigt arbete. Socialförvaltningens ambition (november 1998) var att snarast komma igång med ett systematiskt kvalitetsarbete. Man konstaterade också att ”på sikt vore det en fördel om all verksamhet inom kommunen använde gemensamt systen” och ansåg motionen besvarad.

I delårsredovisningen 2001-01-01 – 06-30 står nämnt i Socialnämndens verksamhetsberättelse att nämnden tagit ett policybeslut 2001-02 och att en s.k. ”Nisse-pärm” är klar och skall skickas ut till områdena inom äldre och handikappomsorgen under hösten. Den lär innehålla målformuleringar, riktlinjer och checklistor kring det som närmast berör den enskilde personen.

Fråga

1.        Anses denna ”Nissepärm” vara likvärdigt med ett avsnitt i ett kvalitetssystem ?

2.        Hur förflyter arbetet med kvalitetsarbetet, 1998 skulle man snarast komma igång, nu är det 2001 ?

3.        Vad innehåller policyn i form av inriktning och tidsplan, vilken hjälp har man tagit från andra som redan infört en kvalitétsäkring ? 

4.        Arbetar man med ett system som är gemensamt med annan verksamhet inom kommunen?

För socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen

Uno Svensson
upp

Interpellation till Tekniska nämndens ordförande Bernt Svensson,2001-08-30 alternativt Kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Egerhag om inte Bernt kan närvara på Kommunfullmäktiges sammanträde   

Hur planeras för att öppna blomsterhandel vid Apladalen?

  I december 2000 gick att läsa i media om att avtalet med dåvarande Apladalens Blomsterhandel var uppsagt, pga att renoveringsbehovet var stort för växthusen och att kommunen hade andra planer på en ny entré till Apladalen.

Protesterna var stora, både namnlistor och skrivelse, mot att inte behovet av renovering åtgärdats tidigare, utan att hyreskontraktet sades upp och därmed förlorades en viktig del runt Apladalen. Innehavaren har tidigt överlämnat förslag på hur miljön skulle kunna utformas, diskussioner lär ha förts, men inget har skett. Sedan uppsägningen av hyreskontraktet genomgår hon nu en utbildning som snart är slutförd.

  Nu har snart ett år gått och ännu har inte några växthus renoverats. Inga beslutsförslag har ens presenterats!

  1.      Vad kommer att ske med byggnaderna Apladalens Blomsterhandel?

2.      När kommer det att vara möjligt för en entreprenör att bedriva blomsterhandel där?

3.      Vad är det som har dragit detta ärende i långbänk?

  Värnamo den 27 augusti 2001
Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen 
Gun-Britt Karlsson
upp

Interpellation till Kommunstyrelsen ordförande Torbjörn Egerhag. 2001-04-26

Hur lyckas Värnamo Kommun med miljöanpassad upphandling?

  Den s.k. Västernorrlandspärmen skall ligga till grund för de krav Värnamo Kommun ställer vid upphandling av varor och tjänster. Där ingår bl.a. exempel och målsättningar för vad som gäller för Miljöanpassad upphandling. Nationellt finns också EKU-delegationen (delegationen för ekologiskt hållbar  upphandling) som är behjälplig med tips och stöd för att kunna ställa rätt krav vid upphandlingen.

  Som fullmäktige känner till har vi (s) talat mycket om att Värnamo Kommun skall vara en ekokommun värd namnet. Vi har också lagt motioner inom ämnet ”upphandling” bl.a. Tänk globalt-handla lokalt 9604, Genmanipulerade livsmedel 9703 samt Barnarbete och Barnkonventionen 9806. En gemensam nämnare i dessa motioner är att kommunen som en stor kund har stora möjligheter att påverka utbudet genom sin upphandling och med Kretsloppsprogrammet / Miljöprogrammet så har Kommunfullmäktige enigt beslutat att miljöaspekten är viktig för vår kommun. Detta är en åsikt vi vet att vi delar med många andra.

  Enligt uppgift så ingår alltid kravet om att kommunen föredrar miljöanpassade produkter vid sin upphandling.

-  Hur lyckas man? Levereras miljövänliga produkter, kravmärkt, FCS-märkt, Rättvisemärkt mm till kommunens olika verksamheter utifrån de krav som ställs?

  - Vilka erfarenheter har gjorts utifrån resultatet?

  - Hur kommer man att agera framöver?

  Värnamo den 23 april 2001
För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Britt-Marie Sellén Nilsson
upp

INTERPELLATION  till Socialnämndens ordförande Gunnar Sibbmark 2001-03-29

Ang ANT-enkäten och ungdomars alkoholvanor

Sedan 1998 har årligen en enkät genomförts på kommunens högstadieskolor. I VN 24 mars stod det bl.a. skrivet att rökningen mnskar men att tjejerna börjar röka tidigare än killarna, att allt fler ungdomar blivit erbjudna droger och att nära 600 högstadieungdomar uppger att de dricker alkohol, detta är en ökning.

Detta resultat strider helt och hållet med vad vi i kommunfullmäktige har i vår ambition för "drogpolitiska handlingsprogramet"

1.    Hur har samarbetsorganet arbetat med riktade insatser till ungdomar för att förebygga drogmissbruk?

2.    Vad gör Värnamo kommun för att ge ungdomarna möjligheter till meningsfulla aktiviteter på fritiden?

Värnamo 26 mars 2001
För Socialdemokratiska fullmäktigegruppen genom
Anita Adesund
upp

INTERPELLATION till Kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Egerhag.2001-02-22

Ang. RÄDDNINGSTJÄNSTEN I Värnamo Kommun.

Sedan flera år tillbaka har situationen varit ansträngd inom Värnamo Kommuns Räddningstjänst i och med att tjänsten som Räddningschef hållits vakant.

Under en överskådlig period kan sådant ske, när det finns annan personal som kan ta över arbetsuppgifter och hålla verksamheten igång. Detta går inte hur länge som helst utan att verksamheten blir lidande, framför allt i sitt utvecklingsarbete.

Vi upplever att turerna varit många och att det inte presenterats någon långsiktig lösning på problemet.

Fråga:

  1. När kommer tjänsten som Räddningschef att tillsättas ?
  2. När kommer aktuell Räddningstjänstplan att presenteras för Kommunfullmäktige?

 

Värnamo den 19 februari 2001

För  Socialdemokratiska Kommunfullmäktigegruppen
genom Uno Svensson
upp

Interpellation till Tekniska Nämndens ordförande Bernt Svensson 2001-01-25

Utredning angående omhändetagande av Dagvatten.

Det är ingen tvekan om att kunskapen finns angående behovet av att bättre rening av dagvatten behövs i vår kommun. Frågan har diskuterats många gånger, vi vill minnas att det finns en motion i ärendet, beslut är sedan länge taget om att tillsätta en utredning och både i gällande och förslaget till Nytt Miljöprogram finns beskrivet behovet av omhändetagande av dagvatten.

Tålamodet tryter för oss socialdemokrater eftersom vi får synpunkter om och själva uppmärksammar den försämring som sker av miljön, pga att förorenat regnvatten rinner rakt ut i våra vattendrag. Tiden går och fortfarande har inte ens en utredning presenterats som ett underlag för beslut!

· Var befinner sig utredningen idag?

· Vad är det som försenar/förhalar processen?

· Vilken tidplan är möjlig för genomförandet av bra omhändetagande av dagvatten i vår kommun?

· När kommer kommunfullmäktige att ta del av förslaget?

Värnamo den 22 januari 2001

För Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Genom  Bengt Larsson
upp

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Egerhag 2000-11-30

Införandet av en låg enhetlig maxtaxa skulle väsentligt sänka kostnaderna för småbarnsföräldrarna i Värnamo kommun. I de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa skall denna omfatta all förskoleverksamhet

Riksdagen har gett alla kommuner möjlighet att införa maxtaxa. Det betyder i sin tur att vi i Värnamo kommun kan erbjuda småbarnsföräldrar låga avgifter genom att ta ett beslut om att införa maxtaxa i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) och i skolbarnsomsorgen (fritidshem och familjedaghem).

Vi har ställt frågan i budgetberedningen, men ej fått något svar.

Därför vill vi få besked av kommunstyrelsens ordförande :

Är du beredd att svara nu?

Är du beredd att satsa på barnen och barnfamiljerna och införa maxtaxa även här i Värnamo kommun ?

För socialdemokraterna genom
Britt-Marie Sellén Nilsson
upp

Interpellation till Barn-o-Utbildningsnämndens ordförande Christer Fjordevik 2000-10-26

Hur går kampen för ökad jämställdhet och mot könsmobbing i skolan?

Den 26 okt 1998 lämnade Socialdemokraterna in en motion till fullmäktige under rubriken "Aktiv kamp för jämställdhet och mot könsmobbing". Vi önskade se en praktisk handlingsplan över hur målsätningen att "Mobbing, trakasserier, stötande språkbrukoch tillmälen skall motarbetas" kommer att förverkligas och hur könsmobbingen skall motarbetas samt jämställdheten främjas.

Svaret kom sent om sider, med varje rektorsområdes beskrivning över sitt lokala arbete. En omfattande men mycket intressant läsning som visade vad man skrivit ner att skolpersonal och elever skulle göra för att minska mobbing. Språkverkstaden skrev man lite om, men om ökad jämställdhet var det tyst.

I delårsredovisningen (sid 98-107) finns de olika områdenas uppföljning av målen att läsa, men inget om hur man går vidare för att rätta till de problem och svårigheter som fortfarande finns och är alldeles för omfattande! I den praktiska vardagen både på förskolor och i skolan är fortfarande situationen otäck när det gäller hur mycket svordomar, kränkande ord och beteenden som finns.

1.    Hur tänker Barn-o-Utbildningsnämnden gå vidare för att komma tillrätta med de problem som          beskrivs i delårsredovisningen
2.    Kommer man att använda JämOs handbok mot könsmobbing, som presenterades i augusti, i det         fortsatta arbetet i kampen för ökad jämställdhet och mot könsmobbing?
3.    Vilka resurser, personal och pengar satsar man för att komma tillräta med problemen?

För Socialdemokratiska fullmäktigegruppen genom

Ronny Krönvall
upp

Interpellation till Kommunstyrelsen ordförande Torbjörn Egerhag 2000-09-25,


Kapitalförstöring på Östboskolan?

 Socialdemokaterna drev frågan om att kommunen skulle köpa Östboskolan av landstinget. Så skedde till slut. Vår argumentation var värdet i att ha denna anläggning i allmänhetens ägande, för framtida bruk. Att lokalerna i första hand skulle samla kommunal och offentlig verksamhet, för att på detta sätt bäst samnyttja driftansvar och bemanning i koncern ägda offentliga lokaler. Koncentrerad verksamhet frigör också privata lokaler, som i sin tur bättre behövs till det de är byggda för, småindustri bl.a. Vi lämnade också in en skrivelse november 1999 med förslag på vad man kunde flytta till Östboskolan.

Nu äntligen finns där vuxenundervisningen, naturbrukslinjen får vara kvar, fritidsnämnden har hittat några möjligheter för sina föreningars verksamhet. Men fortfarande är många lokaler tomma och dåligt utnyttjade. Samtidigt finns kommunal verksamhet kvar i privatägda lokaler som inte är riktigt ändamålsenliga och att det till och med diskuteras nybyggnation av förråd, när förrådslokaler står tomma i Östboskolan. Tomma lokaler kostar !

Fråga:
1. Varför är fortfarande så många lokaler i Östboskolan tomma?
2. Vilken planering pågår för att fylla dem?
3. Hur länge skall kommunstyrelsen lägga pengar på tomma lokaler i Östboskolan?

Värnamo den 25 september 2000

För socialdemokratiska fullmäktigegruppen
Genom   Gun-Britt Karlsson
upp

Interpellation till Barn-o-Utbildningsnämndens ordförande, Christer Fjordevik 2000-09-25

Hur går kampen för ökad jämställdhet och mot könsmobbing i skolan ?


 Den 26 oktober 1998, för snart två år sedan, lämnade Socialdemokraterna in en motion till fullmäktige under rubriken "Aktiv kamp för jämställdhet och mot könsmobbing". Vi önskade se en praktisk handlingsplan över hur målsättningen att " Mobbing, trakasserier, stötande språkbruk och tillmälen skall motarbetas" kommer att förverkligas och hur könsmobbingen skall motarbetas samt jämställdheten främjas.

Svaret kom sent omsider, med varje rektorsområdes beskrivning över sitt lokala arbete. En omfattande men mycket intressant läsning som visade vad man skrivit ner att skolpersonal och elever skulle göra för att minska mobbing. Språkverkstaden skrev man lite om, men om ökad jämställdhet var det tyst.

I Delårsredovisningen (sid 98-107) finns de olika områdernas uppföljning av målen att läsa, men inget om hur man går vidare för att rätta till de problem och svårigheter som fortfarande finns och är alldeles för omfattande! I den praktiska vardagen både på förskolor och i skolan är fortfarande situationen otäck när det gäller hur mycket svordomar, kränkande ord och beteenden som finns.

1. Hur tänker Barn-o-Utbildningsnämnden gå vidare för att komma tillrätta med de problem som beskrivs i delårsredovisningen?
2. Kommer man att använda JämOs handbok mot könsmobbing, som presenterades i augusti, i det fortsatta arbetet i kampen för ökad jämställdhet och mot könsmobbing. ?
3. Vilka resurser, personal och pengar, satsar man för att komma tillrätta med problemen?



För socialdemokratiska fullmäktigegruppen
Genom   Ronny Krönvall
upp

Interpellation till Kommunstyrelsen ordförande Torbjörn Egerhag 2000-03-30

 Var har bilpoolen tagit vägen?

Trafiken är en av de största miljöbovarna idag, både när det gäller försurning, övergödning, växthuseffekt, ozonhål och miljögifter. Problemet ökar och måste åtgärdas med de medel vi har att tillgå.

I maj månad 1996 motionerade Socialdemokraterna, genom Uno Svensson, om en utredning över vilka vinster Värnamo Kommun kan göra genom en bilpool.

Redan då såg vi fördelarna med att ha en bilpool i kommunen för att kunna samordna transporter, hålla bra bilar av god miljöklass, samtidigt som också totala resekostnaden skulle kunna minska, mm. Men naturligtvis ville vi ha till stånd en utredning först, innan bilpoolen inrättades för att på detta sätt finna bästa vägen till införandet.

Under denna tid har flera kommuner (däribland vår granne Gnosjö) både haft och infört bilpool inom den kommunala förvaltningen med , enligt utsago, goda resultat ekonomiskt och miljömässigt. Landstinget i Jönköpings län har sedan början av 1990-talet gått över till detta system, med goda resultat.

 

Fråga: Varför dröjer svaret på motionen, och vad hindrar Värnamo Kommun att utreda vilka vinster som kan göras genom införande av en bilpool för våra kommunala verksamheter ?

För Socialdemokraterna genom

Uno Svensson

Fakta om Landstingets åtgärder för att åtgärda transportproblemet (enligt miljöstaben Landstinget Jönköpings län, Lars Öhlund med anledning av Agenda 21)

Beslut att:

Åtgärdsförslag:

Tidigare (9502) har också Värnamo Socialdemokrater föreslagit att samåkningsplatser skulle ställas i ordning för att underlätta och uppmuntra samåkning. Motionen"besvarades", med motiveringen att inte anordna särskilda uppställningsplatser, men att uppdra åt kretsloppsgruppen att undersöka förutsättningarna att inrätta ett pendlingstorg på kommunens hemsida på internet. Ni som är ute och åker , ser fler och fler platser där kommunen skyltar med samåkning…..men Värnamo kunde inte. Är detta verkligen en ekokommun vi bor i????

Uno Svensson
upp

 

Interpellation till Fritidsnämndens ordförande 2000-03-30

Feriearbeten till sommaren 2000?

Socialdemokraterna har många gånger tagit upp behovet av många och bra ferieplatser för skolungdomar som ännu inte kommit ut på ordinarie arbetsmarknad.

I budgeten finns avsatt 1 miljon som både skall räcka till att finansiera feriearbetande ungdomar inom kommunala förvaltningen samt speciella Ungdomssatsningar som Fritidsnämnden ansvarar för.

Redan förra våren aviserade vi att vi på Kommunstyrelsen i mars ville få redovisat hur många platser som kunde skapas inom kommunens förvaltningar inför feriearbeten sommaren 2000. Vi har påmint om detta yrkande som fick majoritet i Kommunstyrelsen 990504, men någon redovisning har ej lämnats.

Fråga: Varför dröjer redovisningen?

Hur många ungdomar kan förvaltningarna ta emot under sommaren 2000?

Hur ser det ut i bolagen och inställningen i näringslivet?

Beräknar man att denna tillgång av platser skall täcka behovet ?

 

För Socialdemokraterna
Genom

 Pia Lindahl Nilsson
upp