Tillbaka

 

  Värnamo Kommuns

  Socialdemokraters  hemsida

 
Sid 9 framtidsfrågor Sid 12 befolkning Sid 14 livsmiljöer Sid 25 vattenöversikt Sid 40 kulturmiljöer Sid 47 naturmiljöer
Sid 60 friluftsliv Sid 65 näringsliv  Sid 71 areella näringar Sid 75 utbildning och social service/omsorg Sid 80 energi Sid 82 kommunikationer
Sid 98 hälsa/säkerhet  Sid 111 mellankommunala frågor   Sid 114  landsbygd   Sid 115 tätorter och mindre orter/byar   Bilaga 1 Bilaga 2

Yttrande över
ÖVERSIKTSPLAN för Värnamo Kommun

Möjligheterna att skapa en hållbar utveckling ligger i att miljö, ekonomi och sociala frågor behandlas tillsamman.  Därför måste denna översiktsplan tydligt visa nuläge och framtida utvecklingsområden över hela vår kommun för att kunna vara just en kommun som är både bra att bo och leva i även för kommande generationer.


Attraktiviteten ligger i en aktsamhet om vad naturen tål kombinerat med människors väl och ve i sin vardag. Den goda planeringen av boendemiljö, arbetsplatser, infrastruktur, fritids- och kulturella värden i god samverkan med grannkommuner och andra aktörer är grunden för att nå ett väl fungerande samhälle där olika människor kan leva och utvecklas med respekt för varandras olikheter, kunskaper och möjligheter.

Vid genomgång av utställningshandlingen kan vi glädjande konstatera att vissa delar av vad vi nämnt i yttrande 2000.11.09 har tillmötesgåtts, men en del saknas tyvärr i utskickat material.

Sid 9 framtidsfrågor och uppgifter att lösa
Vi instämmer i att vattenfrågorna är en stor framtidsfråga att lösa. Avfall och energifrågor anser vi också bör anges som exempel under punkt 3 ”områden av betydelse för kretsloppslösningar”.

Övergripande mål saknar text om värdet av god boendemiljö med närhet till samhällsservice, fritid och kultur i de olika tätorterna. Den fysiska och ekonomiska tillgängligheten för kommunens medborgare och besökare samt jämlikhetsaspekten grundläggs med en social studie. Värnamo skall vara framstående som ekokommun där invånarna också har god folkhälsa med låga ohälsotal.

Sid 12 befolkning
En beskrivning av visionen för Värnamo Kommun saknas !
Med dagens kunskap bör det, under befolkningsprognos, anges två scenarier där komplettering bör ske av scenariet till följd av Vandalorum och Europakorridoren.

Födelsetalen är mycket svåra att förutse, men enligt vissa redovisningar anges inflyttning av s.k. färdiga familjer och därmed borde genomsnittsåldern i kommunen lättare hållas på en bra nivå. Ange åldersstrukturen eftersom andel barn, förvärvsarbetande och äldre är viktiga underlag för planeringen.

Sid 14 livsmiljöer
Bra angivet att kommunens alla invånare ska kunna erbjudas en god bostad och en god boendemiljö. Detta kräver dock även en ökad andel kommunägd mark lämplig för bostadsbyggande. Bostäder  skall också vara väl utrustade och anpassade så att människor med funktionhinder kan hyra bostad. Viktigt med hyresrätter i samtliga tätorter.

Notera att bebyggelsekompletteringar mm i sjönära lägen enbart kan ske med stor respekt för natur, miljö  och allemansrätt  enligt bestämmelserna om strandskydd, se även nedanstående bilaga

Numerära tal i övergripande mål för industrimark är i sig oviktigt eftersom det övergripande är att just ha byggklar mark utifrån de behov och önskemål som finns beträffande industri/företags etableringar.

Vad skall tolkas in i  ”medverka till byggstart inom ett år”? Vi förutsätter att här menas detaljplan och bygglov. Förtydling krävs om texten skall stå kvar i målsättningsrutan. Områden för industri skall placeras även med tanke på bästa förutsättningar för dagvatten, miljö och transporter.

Grönstruktur är viktigt i vår grönskande ekokommun och vi instämmer i målet med att det i alla tätorter ska vara nära till grönska och vatten. Lägg till att det skall finnas tillgång till odlingslotter i anslutning till större flerbostadsområden.

Sid 25 vattenöversikt
Som nämnts i inledningen är ju vatten av god kvalité en mycket viktig framtidsfråga.  Det måste finnas fullgott dricksvatten i hela kommunen, utan speciella restriktioner för små barn. Eftersom en av södra Sveriges bästa vattentäkter ligger i vår kommun har vi också ett ansvar för kommande generationer utanför nuvarande kommungräns. Skydd för både vattentäkt och markering av reservvattentäkter måste finnas aktuell. Klara restriktioner för vägnätet måste finnas, även järnväg kan vara känsligt i vissa områden.

Under enskild avloppshantering beskrivs att förutsättningarna är goda i hela kommunen, men att det vid sjöstränder kan bli vissa svårigheter. Än en gång påpekas vikten av att noggrant följa bestämmelserna om strandskydd och miljövård, se även bilaga 1. Uppföljning och tillsyn av befintliga anläggningar behöver bli bättre samt noga följa den nya teknik som tas fram.

Komplettera sammanfattningen med punkter angående framtagande av åtgärdsprogram för nitrit- och radonskadade vattentäkter.Det naturliga i framtiden är att på sikt stänga Stomsjö för deponi, dock visar den senaste avfallsutredningen att statusen på regionens övriga deponier är låg. Avfallsmängden måste minska i framtiden och Stomsjö är inget självklart alternativ för deponi från ett större upptagningsområde, en djupare analys och politisk diskussion måste föras angående detta !

Komplettera målsättningen med att återvinningsgårdar/behållare skall finnas i samtliga samhällen.

Sid 40 kulturmiljöer

Bra, under riktlinjer, att ange att stadsförnyelse- och renoveringsarbeten ska göras med utgångspunkt i de olika epokernas och stilarnas särart. Lägg till en punkt angående de profana lokalernas berättigande som en viktig del av vår kultur, fler offentliga mötesplatser behövs.
Sid 47 naturmiljöer
Miljöhänsyn och allemansrätt är de två ledord som styr ansvarsfull markexploatering. Tillgängligheten till naturen är en viktig del i människors livsmiljö, men detta måste ske med respekt för naturmiljön och med ansvar för kommande generationer. Strandskyddet skall respekteras och detta innebär inte ett motsattsförhållande till attraktiva boendemiljöer, se även bilaga 1. Allemansintresset av sjöutsikt skall i alla lägen ha företräde. Därför anser vi att beskrivningen och kartmarkeringen av ”sjönära läge för bebyggelse” i nuvarande ÖP-förslag är alltför vidlyftig. Vi anser att ingen ytterligare bebyggelse inom strandskyddat område är lämplig vid sjöar som är vattentäkter.
Sid 60 friluftsliv/rekreation och turism
Lägg även in ett textavsnitt angående vikten av ett bra och brett kulturutbud. Fysiska historiska miljöer finns väl beskrivna i bl.a. avsnittet för kulturmiljöer, men i detta avsnitt behöver lyftas in nöje, utställningar, föreningars verksamheter, t.ex. historiska sällskapet och hembygdsföreningar, mm. Friluftsliv, kultur och turism är utmärkta attraktioner som blir större i ett kommunöverskridande samarbete.
Sid 65 näringsliv och handel
Ett övergripande mål skall också vara att i näringslivsarbetet medverka till en god arbetsmiljö, för jämställdhet och mångfald. Samt en breddning för att få fler verksamma branscher i hela vår kommun.

En handelspolicy skall upprättas där bl.a. prioriteringsordning för nyetableringar anges, anser vi.

Sid 71 areella näringar
Lyft även det pedagogiska värdet med tillgängligheten av både nära jordbruk och skogsbruk. Här borde finnas bra samverkan med de olika högre utbildningarna i regionen, skolor och näringen.

Turistnäringen med sportfiske som gren är inte så stor i vår kommun idag, men näringen som sådan är i ökande och därmed ges också möjlighet för fler att bedriva näring inom denna bransch – i balans med vad naturen tål förstås!

Sid 75 utbildning och social service/omsorg
Övergripande mål skall också innehålla solidarisk och demokratisk utveckling. Högskola på hemmaplan och Värnamo Folkhögskola är också två utbildningsanordnare som har stor betydelse för vår kommun. Lägg även till kulturskolans stora betydelse.

Lägg till vikten av samverkan med andra aktörer (landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan), under mål för både IFO och ÄHO verksamhet.

Sid 80 energi
Självklart måste kommunens övergripande mål innehålla att man verkar för en ökad effektiv energianvändning. Samt att bygga ut även fjärrvärmeanläggningar med fossilbränslefri värmekälla i mindre skala för att nå områden som ligger utanför det traditionella nätets samordningsekonomi. Olja som uppvärmning måste upphöra. I övrigt finns bra målsättningar i nya Miljöprogrammet.  
Sid 82 kommunikationer och trafik  


För ekokommunen har kommunikationer och trafik en stor betydelse. Kommunens vägnät är viktigt att utveckla samtidigt som det är mycket bra att också samverka med andra kommuner eftersom standarden på vägar till och från kommunen har stor betydelse. Fortsatt bra arbete med kommunikationer för både person och gods på järnväg. En fortsatt utbyggnad av cykelvägarna är bra, de behöver kopplas samman i ett sammanhållande nät. GC-vägar i tätorter mellan bostad-skola-arbete-nöje skall vara belysta och de med hög trafik skall ha gångtrafiken separerad från cykeltrafiken för att uppnå trafiksäkerhet.  Andra trafiksäketerhetshöjande åtgärder är att undvika genomfartstrafik genom bostadsområden och vid förskolor/skolor, säkrare övergångsställen och en ökad kunskap hos trafikanter om trafikvett.

Vi saknar en prioriteringslista över underhåll av landsbygdsvägar.

I strategierna för framtidens kollektivtrafik är det viktigt att också klart ange att verka för att underlätta för pendling. Med ”lånecyklar” kan man enkelt ta sig till och från stationen t.ex. Genomgående skall det vara enkelt att pendla, täta turer vid tider som motsvarar behovet hos den enskilde samt låga priser. Efterfrågestyrd kollektivtrafik för alla har (s) lagt en motion om som fick ett positivt bemötande.

Telekommuniktioner saknar målsättningar. Arbetet med  regionens  infrastrukturplan bör nämnas.  

Sid 98 hälsa/säkerhet och risk


Väl beskrivet avsnitt, även om man känner till många risker är det mycket svårt att skydda sig till 100%. Ändå måste målsättningen vara att ha mycket bra överblick och kontroll över vad som finns i form av farliga risker och förebygga så långt det går. En av miljömålen är att minska användningen av kemikalier, därför måste samverkan med flera olika aktörer också ske för att hitta ”ofarligare” produkter.

Skyddsobjekt eller riskobjekt skall tas hänsyn till, ändra i texten ! Likaså skall inte nya industriområden förläggas så att farliga transporter går genom tätbebyggda områden.

Riskanalysen och vägvalsstyrningen är fortfarande inte genomförd, vad vi kan se.

Bra att det på kartan finns s.k. tysta områden, komplettera med var i dessa områden som det också kan vara ”strålningsfritt”, utifrån den kunskap som finns idag på området. Utifrån  översiktligt material kan då möjliga mastplaceringar markeras. För att lyckas kombinera tillgång till mobilnät med minimal störning och risk, måste en övergripande karta och plan tas fram.  

Sid 111 mellankommunala frågor  


Texten behöver kompletteras med det som anges i Tillväxtavtalet, vilket bygger på stor samverkan mellan kommuner.

Målsättningar skall vara att också finna former för en bättre  samverkan vad det gäller kultur och friluftsliv mellan våra grannkommuner och inom länet.  

Sid 114  landsbygd  


Bra ansats i stycket ”Framtid”. Det finns stora landsbygdsområden i vår kommun. En god balans mellan stad och land är en viktig tillgång för kommunen.  Det krävs en noggrann planering så att kombinationen mellan natur, miljö, kultur och näring kompletterar varandra. En bättre formulering om kolliderande intressen och förslag på hur man kan arbeta fram lokala lösningar behöver presenteras i texten.

Bebyggelse i sjönära lägen måste alltid tas hänsyn till strandskyddet, vad som är möjligt enligt naturens beskaffenhet och lämpligheten för kommunikation samt vatten/avlopp. Att det dykt upp frågor vid vissa sjöar skall inte tas som intäkt för att hela det området är lämpligt, det krävs en mycket noggrann analys , texten på sid 114 behöver kompletteras. Se även bilaga 1.  Styrkan men en levande landsbygd är att människor har möjlighet att bo och leva i ett naturskönt område. Därför krävs en noggrann planering som inte omkullkastar möjligheten till näringsinkomst, boende med bra kommunikationer och som inte förfular naturen och landskapet.  

Sid 115 tätorter och mindre orter/byar  


Vi instämmer i att det är viktigt att alla orter får möjlighet att utvecklas, men att det måste finnas en bärighet. Lämpligt är att i första hand utveckla de orter där det redan idag finns en liten, men vacklande, service för att inte den skall försvinna helt och hållet.

Värnamo är den naturliga centralorten för regionen och därmed en s.k. ”magnet”, vilket även har positiv betydelse för övriga orters utveckling. Samtidigt måste man också hålla i minnet att Värnamo i sig är en mindre ort, där vissa aktiviteter och tillgångar inte finns utan ”magneten” i sin tur blir Jönköping, Växjö, Borås och Halmstad osv. Det gäller att komplettera hela vägen och skapa god tillgänglighet.

Fördjupningarna för resp tätort måste också innehålla ledorden:

” Möjligheterna att skapa en hållbar utveckling ligger i all miljö, ekonomi och sociala frågor behandlas tillsamman”, för att människor skall lockas bosätta sig, leva och verka i respektive ort. Att balansera bostadsbebyggelse med industribebyggelse, se till trafikstråk och grönstråk, forma en centrummiljö med naturliga mötesplatser är lika viktigt i varje ort oavsett storlek. Kultur och fritidsvärderna behöver höjas generellt, olika samhällen har olika struktur och det finns stora möjligheter att utveckla och lyfta fram de olikheterna till en positiv attraktion för just den orten.  Se även bilaga 2.


Över lag saknar vi mycket av planeringen för det sociala innehållet – en verksamhet som är lika viktig i alla åldrar.

 

Värnamo den 14 januari 2002

Värnamo Socialdemokratiska Arbetarekommun
Yvonne Lindholm Andersson
ordförande


Bilaga 1

Strandskyddsområden.

Avsnitten om ”sjönära bebyggelse” är svårtolkade och ger fel signaler om hur strandskyddsreglerna skall tillämpas. Man kan ana en strävan att syftet med redovisningen är att den hittillsvarande restriktiva inställningen till dispenser skall förändras. De på kartan markerade områdena som skall utredas innefattar i sort sett alla strandområden utefter de större sjöarna. Vi motsätter oss inte att viss bebyggelse kan ske inom de visade områden, men avgränsningen borde vara mer konkret. När det gäller sjön Vidöstern är det dessutom motsägelsefullt och överensstämmer inte med uttalanden på annan plats, där man säger sig vilja värna om ett öppet och rikt odlingslandskap.

 

Vidöstern intar i många avseenden en särställning i kommunen genom sin belägenhet alldeles invid den största tätorten. Sjön har sedan många år uppfattats och utnyttjats som en stor tillgång av i första hand kommunens egna invånare men också av stora grupper turister och tillfälliga sommarboende.  Detta har inneburit att ett stort antal fritidshus under åren har växt upp utefter stränderna. Under senare år har en omvandling inletts från fritidsboende till permanentboende och detta är en utveckling som förväntas öka. Detta är en förändring som pågått samtidigt som sjön och dess omgivningar alltmer bedöms ha sådana kvaliteter att de klassats som riksintressanta ur olika aspekter. Dessa aspekter är i många fall relaterade till sjöns värde för den stora allmänhetens rekreations- och fritidsbehov.

 

Den bebyggelse som skett under senare år är inte alltid förenlig med allmänhetens berättigade krav på tillgång till orörda stränder och möjligheter till naturupplevelser i sjöns närhet. Den omedelbara närheten till sjön är i allmänhet redan utnyttjad och en permanent bebyggelse har en större påverkan på omgivande mark än en ursprunglig fritidsbebyggelse. Att medvetet arbeta för att det område som idag har ett skydd genom strandskyddsbestämmelser görs tillgängligt för privat bebyggelse är att utestänga nuvarande och kommande generationer från tillgång till natur och vatten. Det rörliga friluftslivet skall inte behöva tåla ytterligare begränsningar.

 

Krav som dikteras av ambitionen att erbjuda attraktiva tomtplatser åt en utvald kategori människor på bekostnad av allmänhetens möjligheter till naturupplevelse kan vi inte ställa oss bakom. En kommuns attraktivitet uttrycks inte i tillgång till exklusivt boende för ett fåtal utan i ett serviceutbud som gagnar det stora flertalet.

 

Bilaga 2

Några, kortfattade lokala kommentarer runt Tätorter och mindre orter/byar, både övergripande och inför de fördjupade översiktsplanerna.

 

VÄRNAMO tätort.

Bostäder: Förutom förtätning (inkl sk. Åbroparkens norra del) inne i centralorten, behövs ytor för villa/grupphusbebyggelse. Gärna några annorlunda byggnader inne i staden, Gröndalsområdet har en del mark kvar som kan nyttjas, men nya villaområden måste skapas öster om Lagan. I Ljusseveka U-område kan det vara möjligt med viss bebyggelse av bostäder i noga komplettering till befintlig bebyggelse utan att äventyra friluftsliv och rekreation i Prostskogen. En trafikanalys måste tas fram i samband med detta för att lösa bra tillfartsvägar över Lagan, utan att överbelasta något område in mot centrumdelen. Bostadsbebyggelse som anges vid ”sjönära lägen” är inte möjlig att genomföra i den omfattning som anges på kartbilden, se även bilaga 1. Planering för utbyggt fjärrvärmenät och it-kommunikation saknas. Utökat skydd för vattentäkten behövs.

Verksamheter: E4 och Europakorridoren lägger en barriär österut, men det borde ändå vara möjligt att förlägga nya industriområden  i anslutning till Rv 27 resp. E4. Goda kommunikationslägen skall utnyttjas. Däremot anser vi att pågående utredning för Sörsjö inte är lyckad eftersom man inte kan lösa tillfartsvägarna på ett bra sätt. Det är viktigt med verksamheter även inne i tätorten då balans mellan bostäder och verksamheter måste uppnås. Planera även för ev kommande alternativ användning av nuvarande större företagsbyggnader. Kv Sarven anser vi skall färdigställas för att få en komplett stadsbild utmed Jönköpingsvägen och infarten från norr.

Grönstruktur: Grönskan för Värnamo är av stor betydelse. Apladalen och Folkets Park är de två största parkerna som vi anser mycket väl fyller olika behov och kompletterar varandra, men ändå har möjligheten att utvecklas än mer. Mindre parker och grönområden behövs för att bryta stenlandskap och ge lunga åt staden, sk ”naturparker” borde kunna lyftas in mer. Fullfölj gång- och cykelstråket utmed Lagans strand, komplettera med god och energisnål belysning.

Övrigt:  Området vid nuvarande Gummifabriken och Arla behöver få en annan struktur i ett längre perspektiv,  förslagsvis bostäder eller t.ex. serviceföretag.  Trafikfrågan genom centrum måste lösas och ringlinje fullföljas. Genomfartstrafik på Lagastigen är ej acceptabelt. Fritid och rekreationsområden skall finnas i olika delar för att enkelt kunna nås från bostäder. Alandsryd utgör ett stort och värdefullt område, där ev ytterligare ianspråkstagande är tveksamt. Lämpliga byggnader för utökad kulturell verksamhet skall planeras in.

RYDAHOLM

Fortsatt planering för bostäder och industriområden. Grovplanerad industrimark i bra skyltläge så att även ytterområdena blir intressanta etableringsområden.

Dagvatten måste omhändertas på ett bra sätt även i Rydaholm. Vidare fjärrvärmeutbyggnad för att förbättra luftkvalitén. Enkla och tillgängliga övergångar vid järnvägen samt en fortsatt uppbyggnad av centrumdelen. Folkets Park i Rydaholm är en tillgång för fler än samhällsinnevånarna och kan komplettera övrigt behov av fritidsanläggningar. Stimulera kulturföreningar och andra aktiva till att lyfta det stora kulturvärdet inkl miljön som finns i Rydaholm. Allmänna kommunikationer såsom tåg och buss måste finnas och ha avgångstider som passar både olika arbeten, skolan och fritiden.

FORSHEDA

Komplettera med ny spännande bebyggelse och vidtala Finnvedsbostäder att förbättra i bostadsområdet.  Följ upp utsläpp och belastning på Storån, planera i större perspektiv lämpliga nya industriområden, samt ytterligare områden för övrig verksamhet. Bra sammanhållet gång- och cykelstråk krävs mellan bostadsområden-skola-arbetsplatser. När är det realistiskt att förvänta sig att den nya sträckningen av Rv 27 kommer att tas i bruk? Detta svar bör vara vägledande för framtida utbyggnad av olika områden, beroende på behov och efterfrågan hos desamma. Förbättrade ungdomsmiljöer samt förslagsvis ett samarbete med lokala företag i gummi- eller metallbranschen och Forsheda högstadie ger ungdomarna ytterligare en dimension och erfarenhet.

BREDARYD

Nya bostadsområden i anslutning till nuvarande kompletterar. Styckevis mindre bebyggelse i de natursköna omgivningarna är möjlig, men med aktsamhet om sjöar och vattentäkter. Förstärk centrum och förtäta bebyggelsen i anslutning till detsamma. Ny trafikledning och utformning måste ligga till grund för fortsatta planer, även för industriområden och andra verksamheter. Förbifarten och nya sträckningen välkomnas! Förbättrad pendling även på kvällar och helger. Omhändetagande av dagvatten skall markeras var och hur samt ledningsnät för fjärrvärme och it-kommunikation. Bredaryd kan vara lämpligt med det vi nämnt i motionen ”Fjärrvärme i liten skala”.

BOR

Med förbättrad standard på Rv 27 och tågstopp har Bor samhälle möjlighet att fortsätta utvecklas till ett boende på bra pendlingsavstånd för de som inte har sin arbetsplats på orten. Kompletterande bostadsbebyggelse som hyreshus och villa/grupphus kan ske i anslutning till landsvägarna, utan att komma ”för nära”. Utveckla Bor samhälle till ett bredare barn- och ungdomsvänligt samhälle. Transporter till och från industri bör inte gå genom samhället, nya områden skapas i anslutning till nya förbifarten. Närheten till sjöarna runt Bor är bra för friluftsliv och rekreation, väl underhållna gång- och cykelvägar underlättar tillgängligheten. Nya områden (gärna med grupphus) instämmer vi i är möjligt. Behåll balansen mellan stad och land samt vad gäller sjönära hänvisas till bilaga 1.

HORDA

Infarten till Horda måste säkras. Horda är ett väl sammanhållet samhälle som har god möjlighet att utvecklas vidare. T.ex. marknära villahyresrätter kan vara ett bra kompletement för att locka nyinflyttade som vill bo i en mindre ort samt ge äldre något att flytta till när huset/gården blir för svårskött. Anslutning till IT och annan samordning av serviceföretag kan ge fler arbetstillfällen lokalt. Bl.a. Tallebo område har möjligheter för boende och service.

HÅNGER

Utöver det som nämns i ÖP-förslaget anser vi att Hånger samhälle också har möjlighet att utvecklas och förtätas, liksom övriga mindre orter som redan idag har viss lokal service. Vi beklagar att underlaget inte räckte för handelns fortlevnad och en lösning krävs för både nuvarande och kommande behov av service, framför allt till de människor som inte har egen bil och inte kan nyttja den lilla kollektivtrafik som finns! Området vid Vidösten kan inte bebyggas vidare förrän vatten- och avloppsfrågan är löst. Mycket viktigt att behålla områden för allmänhetens tillgång, se även bilaga 1.

KÄRDA

En ort med flera historiska spår, en tillgång som behöver och kan lyftas. Riktigt att bygga vidare på marken utanför vattenskyddsområdet. Även Kärda är en utmärkt ort på nära pendlingsavstånd, förbättra gång- och cykelvägen så att den är separat hela vägen mellan Bredaryd resp Värnamo, utöver de allmänna kommunikationerna. Vi instämmer i lämpligheten att anlägga service vid korsningen, skall dock utformas på ett lämpligt sätt så att inte den välkomnande infarten till Kärda störs.

LANNA

Har redan sin fördjupade översiktsplan. Vi påminner till behovet av minskad genomfartstrafik förbi skolan.

 

TÅNNÖ

Stora möjligheter till kompletterande bebyggelse utan att förstöra öppenheten och landskapsbilden samt negativt bryta jordarealerna. Fler verksamheter i Tånnö vore en tillgång. Stora åtgärder behöver planeras och genomföras betr förbättrad vattenkvalitét samt för avrinningen till Vidösten. Allmänhetens tillgång till sjön måste säkras. Se även bilaga 1.

ÅMINNE

Just nu ett växande samhälle med historisk värdefull miljö. Bättre tillfart till Bruksmuseet, fler områden för bostäder, även hyresrätter och egnahem. Grönmiljöer kompletterar.

HÖRLE

Bebyggelse kan kompletteras till nuvarande områden samt vissa enstaka byggnationer utmed Fryelevägen dock i god balans med landskapet. Sök skapa en centrumkänsla. Dagvatten måste tas omhand på ett bra sätt så det varken negativt belastar sjön eller Lagan. Separera gång- och cykeltrafiken från vägen.

DANNÄS

Bebyggelse bör även kunna kompletteras vid tre-vägskorsningen. Även Dannäs är en ort med ”landsbygdens” kvalité. Närheten finns till Hånger, Värnamo och Forshedas arbetsplatser och service. Men den närheten utesluter inte behovet av service inne i Dannäs! Kommunikationerna behöver förbättras. Tillgången och tillgängligheten till vatten och badplats kan utvecklas och står inte i motsats till välplanerad husbyggnation.

OHS

Ett samhälle med unik karaktär och väl dokumenterad historia. Både kulturlandskapet och gamla bruket, samt järnvägen är viktiga verksamheter i Ohs. Möjlighet finns för kompletterande bebyggelse och verksamheter utan att inkräkta på strandskydd. Tillgången till Rusken och naturen är några av Ohs styrkor.

GÄLLARYD

Liksom Ohs en speciell och värdefull karaktär. Kompletteringar kan ske. Naturlandskapet kan göras tillgängligare i vissa områden. Ännu finns affär och både förskola och skola, mycket värdefull service i detta område. Landsvägarna behöver hålla god standard för att underlätta för pendling. Stort behov av förbättrat kommunikationsnät, planera in lämpliga områden och komplettera med värdet av tysta resp strålningsfria zoner, gäller för hela området runt Rusken. Verksamhet inom bl.a. turistbranschen är möjligt och bör fortsätta arbetas med.

FRYELE

Vi instämmer i att förtätning är möjligt med stor hänsyn till landskapsbilden. Dock finns områden som mycket väl lämpar sig för bebyggelse också i form av villahyresrätter. Mindre tjänsteföretag kan vara lämpligt till följd av utbyggt kommunikationsnät och den stimulerande miljö som finns i Fryele.

NYDALA

Klostret och klostermiljön inkl Nydala skola, är en stor tillgång som kan lyftas fram ännu bättre. Detta är också en stor tillgång för hela regionen. Kompletterande bebyggelse för personer som börjar bli begränsade i sin rörlighet, efterfrågas. Se även Ohs och Gällaryd.