Tillbaka

Värnamo Kommuns Socialdemokraters hemsida


Socialdemokraterna i

                  Socialnämnden samt Jönköpings läns landsting, område Värnamo Kommun

En rapport om möjligheter och samverkan med anledning av 

NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR UTVECKLING AV SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD.

                                                                

Bakgrund

Den 8 juni 1999 överlämnade regeringen proposition 1999/2000:149 om nationell handlingsplan för utveckling av svensk hälso- och sjukvård till riksdagen. Det övergripande syftet är att åstadkomma positiva effekter för hälso- och sjukvården som helhet, genom att ge förutsättningar för utbyggnad av primärvården, höja kvaliteten i vård och omsorg för äldre samt att utveckla samverkan med den specialiserade vården vid och utanför sjukhus. Under perioden år 2001-2004 fördelas totalt till Jönköpings läns landsting 103 miljoner samt till Värnamo kommun nära 10 miljoner kronor.

 

Den här rapporten berör tre utvecklningsinsatser inom det lokala verksamhetsansvaret där de båda huvudmännen möts: Primärvården, vård och omsorg om äldre samt psykiatri.  

 

I kommunen finns sjukhuset för Värnamo Sjukvårdsområde samt 3 vårdcentraler. I ansvarsområdet ingår också öppenvårdsteam inom psykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt en ungdomsmottagning som drivs av kommunen och landstinget gemensamt. Kommunen har till hösten omkring 380 lägenheter inom särskilt boende. Dessutom finns 196 s.k. servicelägenheter och ett flertal gruppbostäder för handikappomsorgen respektive psykiatri.

 

Värnamo Kommun har 32 300 invånare.

Enligt befolkningsprognos

År 2002

År 2004

År 2006

Ökning 02-06

Andelen 16-18 år

1232

1359

1449

217 +18%

Andelen 65-79 år

4062

4043

4105

43 + 1%

Andelen över 80 år

1786

1882

1907

121 + 7%

 

Enligt SCB har enbart ca 4% av personer 65-79 år hemtjänst, medan av de över 80 år har ca 28 %. Av de över 80 år är ca 25% boende inom kommunens särskild boende för äldre och funktionshindrade. Detta är något högre än genomsnittet i länet. Om befolkningsprognosen för gruppen över 80 år håller samt om omvårdnadsbehovet fortsätter i den omfattning som finns nu kommer hemtjänst, oftast med tillhörande hemsjukvård, öka 2002-2004 med 27 personer. Boende inom kommunala särskilda bostäder blir ökningen 24 personer. 

 

Andelen ungdomar som visar tecken på psykiska problem är en liten andel av befolkningen. Men problematiken runt den enskilde upplevs dock av personal och andra sakkunniga ha ökat både för barn och vuxna. Svårigheten är att finna bra åtgärder.

 

Nulägesbeskrivning  

Jönköpings läns landstingsstyrelse har i december 2001 beslutat om en handlingsplan för landstinget i Jönköpings län, sammanställning av vårdutveckling enligt nationella handlingsplanen, vilken också är antagen av Landstings-fullmäktige. Värnamo Kommuns Socialnämnd har inte ännu upprättat något motsvarande dokument. Lokalt pågår dock några projekt med syfte att förbättra samverkan inom bl.a. vårdplanering, bemanning nattetid och rehabilitering.

 

1.      Primärvården.

Landstinget ansvarar för att alla invånare som så önskar får tillgång till och kan välja en egen läkare. Alla invånare skall få tillgång till information om primärvården. Det skall vara möjligt för invånarna att få tillgång till adekvat kompetens och insatser. Kunskapsutvecklingen inom primärvården stärks genom stöd till forskning- och utvecklingsarbete samt genom förbättrade möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning. Landstinget har gjort en översyn av primärvårdens grundläggande struktur ( nov. 2001) och pekar på ett sammanhållet flerårigt utvecklingsarbete inriktat på mer sjukvård under dagtid, överföra verksamhet och resurser från länssjukvård till primärvård, möta vårdbehov med kompetens och tillgänglighet så nära patientens hem som möjligt. Därutöver arbetar man mycket aktivt med att rekrytera kunnig personal inom området. Ett av målen är att öka läkarmedverkan i kommunernas äldreboenden, samt att genom samverkan med kommunen förbättra möjligheterna till avlastning och korttidsvård.

 

VI UPPLEVER ATT: tillgängligheten och öppethållande inom primärvården inte är tillräckligt god idag.

 

2.      Vård och omsorg om äldre.

Landstinget ansvarar för att de som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård vid behov av läkare får en medicinsk bedömning samt konsultation eller hembesök utan dröjsmål. Att alla patienter erhåller vård på rätt nivå genom att samverkan mellan kommun och landsting utvecklas. Att läkarinsatser i kommunens äldreboende ges. I distriktsläkarens grundåtaganden ingår bl.a. att göra hembesök, följa lokala överenskommelser, vägleda och samordna behov och kontakter och aktivt driva rehabiliteringsfrågor tillsammans med övriga rehabiliteringsaktörer. I distriktssköterskans grundåtagande ingår bl.a. sjukvård i hemmet inkl palliativ vård, undervisning och handledning till anhöriga. Råd och stöd till kommunens sjukvårdspersonal.

 

Kommunen ansvarar för att förstärka den medicinska kvaliteten i särskilt boende.  Att anhöriga som vårdar svårt sjuka, äldre och funktionshindrade människor erhåller stöd. Att alla patienter erhåller rätt vårdnivå genom att samverkan mellan landsting och kommun utvecklas. Kommunens ansvar uttrycks klart i Socialtjänstlagen. Där ingår också ett ansvar för att medverka till skapande av  bra bostäder och boendemiljöer för alla människor i kommunen.

 

VI UPPLEVER ATT: även om tillståndet blivit något bättre så finns det fortfarande brister i råd och handledning, hembesök och tillgänglighet från läkare. Vi uppskattar den dialog som förs mellan landstingets och kommunens personal angående förbättringsåtgärder inom detta område. En så relativt enkel sak som samordning av områdesgränser kan komma att ge gott resultat. Trots pågående projekt så visar det sig att behovet av åtgärder inom vårdplanering och den medicinska kunskapen inte är tillfredsställande idag. Anställning av ansvarig för kommunens anhörigvårdare ser vi positivt på.

 

Sedan lång tid har arbetet med förbättrad kunskap och vård för människor i livets slutskede pågått. Fortfarande finns tveksamheter och oklarheter om ansvarsgränser, arbetssätt, behovet av hospisvård, upprätthållen kunskap om anhörigstöd mm. Ett problem är naturligtvis just svårigheten att upprätthålla hög kunskap och kompetens.

 

3.      Psykiatri

Landstinget ansvarar för att barn och ungdomar som visar tecken på psykiska problem erbjuds tidig och adekvat stöd. Att utveckla vårdinnehållet  för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk. Vårdbehovet hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 skall tillgodoses genom samordnade insatser mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Att psykiskt funktionshindrade särskilt uppmärksammas så att deras psykiska somatiska behov blir tillgodosedda genom en utvecklad samverkan mellan primärvård, psykiatrin och socialtjänsten samt äldre med psykiatriska vårdbehov intensifieras och erbjuds behandling.

 

Kommunen har ett ansvar för omvårdnad och boende. Den enskilde har rätt till bra stöd i omvårdnad och i bostaden, tillgång till bra daglig verksamhet och ett gott bemötande.

 

VI UPPLEVER ATT: det idag brister inom kunskapen om bemötande och behandling både för unga personer, men också för funktionshindrade samt äldre med psykisk sjukdom samt för personer med mycket svår psykisk störning. Tillgången på adekvat vård och omsorg uppfattar vi är mycket begränsad. Ambitionen och utvecklingen av psykosteamet är positivt. Även den nystartade verksamheten med personligt ombud. Ett aktivt arbete med att finna ”mörkertalet” behövs.

 

 

Förslag på åtgärder för att möta upp och underlätta samverkan

 

Inom området 1. Primärvård/kunskapsutveckling

·        Gemensamma forskningsprojekt för att finna bra arbetsmetoder i t.ex. kontakten och bemötandet mellan distriktsläkaren och vårdtagaren samt i kontakten med personal inom kommunens äldreboenden även inom psykiatrin. Andra lämpliga forskningsområden är bemötande och vård för äldre med psykisk störning, olika demenser, utvecklingsstörda äldre.

·        Skapa gemensamma utbildningar för personal hos båda huvudmännen, vilket är givande för båda parter och ger dessutom en vidgad kunskap om olika professioner och ansvarsområden.

·        Införa regelbundna träffar för ansvariga tjänstemän hos båda huvudmännen.

·        Förenkla tidsbeställning på vårdcentral och för läkarmedverkan i särskilt boende. Reserverad Telefon/handledartid för berörd personal. Med ny teknik, för de som kan, även bokning via telefon och e-post.

·        Försöksverksamhet med kvällsöppen vårdcentral.

 

Inom området  2. vård och omsorg om äldre

·        Skapa två distriksläkartjänster med specialinriktning inom geriatrik/funktionshinder att verka i minst hela GGVV-området, kompletterat med geriatrik- och omsorgssjuksköterskor.

·        Anslå utbildningspengar och samverka i lokal vuxenutbildning för att forma behovsanpassad utbildning inom vissa bristkompetensområden samt medvetet nyttja distansutbildning från universitet och högskolor, t.ex. via Högskola på hemmaplan.

·        Skapa ett gemensamt utformat studiestipendie till personal som vill och kan utbilda sig inom olika bristkompetensområden.

·        Regeringens sysselsättningsstöd till kommun och landsting skall också täcka vikariekostnad för personal som är på vidareutbildning.

·        Målmedvetet anställa fler personal med högskoleutbildning, vilka även ingår i arbetet med handledning och arbetsmetodutveckling.

·        Skapa en erfarenhetsbank med råd och tips ur den kunskap som personal med lång anställning inom vård och omsorg skaffat sig. Personal som även vill fungera som mentorer för nyutexaminerade och praktikanter.

·        Ta fram och konkret besluta om handlings- och genomförandeplan för vård i livets slut som också innefattar ordinärt boende, hospis, särskilt boende och  sjukhuset. Samt en handlingsplan för bemötande och information till anhöriga.

 

Inom område 3. psykiatri

·        Förstärk elevvården samt ta fram utbildnings- och kompetensplaner för förskole- och skolpersonal i samverkan med barnavårdscentral samt barn- och ungdomspsykiatrin.

·        Förstärk vuxenpsykosteamet så att även ”de dolda” nås av stöd i sin sjukdom.

·        Medverka till en gemensam kunskapsspridning om psykiskt funktionshindrades situation i syfte att avdramatisera och mota fördomar.

·        Sök samverkan inom ett större område än Värnamo Kommun, Sjukvårdsområdet och länet för att nå tillgänglighet och ökad kunskap om vård och omsorg för svårt psykiskt sjuka och funktionshindrade.

 

Inom samtliga områden

·        Medvetet verka för en bättre jämställdhet och jämnare könsfördelning mellan män och kvinnor inom olika yrkesgrupper. Detta kräver god samverkan i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och vid rekrytering till utbildningar och tjänster.

·        Ta fram ett gemensamt dokument för praktisk samverkan med anledning av nationell handlingsplan för utveckling av svensk hälso- och sjukvård inom vårt gemensamma geografiska verksamhetsområde.

 

 

 

Slutsats

Den enskilda människan som behöver vård och omsorg skall inte behöva märka vilken huvudman som är ansvarig för insatsen som skall ges med kvalité utifrån de behov som finns. Därför är det mycket angeläget med en väl fungerande och utvecklande samverkan mellan kommunen och landstinget, så att de gemensamma resurserna kan komma till bästa användning för den enskilda människan.

 

De miljoner som ställs till förfogande tack vare statsbidraget som följer nationella handlingsplanen blir, rätt använda, ett bra medel till att utveckla och förbättra samverkan mellan huvudmännen, att öka kunskapen hos personal och tillgängligheten för de enskilda människor som är i behov av vård eller omsorg.

 

Idag händer en hel del positiva saker inom området. Dels tack vare beslutet om landstingets handlingsplan men framför allt genom det engagemang och vilja som finns hos personalen. Vi har under den tid som vårt arbete pågått, sett att en del av vad vi tänk föreslå redan pågår, men det kan även finnas sådant som vi ännu inte fått kännedom om.

 

Konstateras kan att det finns ett stort gemensamt ansvar. Därför är det mycket angeläget att aktivt jobba för och finna bra samverkan former mellan våra båda huvudmän. Oavsett vem som ansvarar för vad, kommer det att finnas ett gränsland där den enskilda människan inte får trilla mellan stolarna. En tydlighet och medvetenhet kan främja god samverkan.  Därför vill vi att vår rapport skall vara ett diskussionsunderlag inför fortsatt arbete med att uppnå positiva effekter i god samverkan.

 

Härmed överlämnar vi denna rapport till de båda huvudmännen,

Värnamo 4 juli 2002

 

Socialdemokratiska arbetsgruppen för ”Kanonpengarna”.

 

 

 

Ulla Gradeen                                                              Anders Berglund

Gruppledare för (s) i Socialnämnden i                                      Gruppledare för (s) Värnamo-

Värnamo Kommun                                                                           Vaggeryds landstingsgrupp

 

Samt:  Gun-Britt Klingberg, Sven Svensson, Mats Lindblad, Yvonne Lindholm

Andersson, Elsie Svensson, Ronny Krönvall, Bernt Steiner, Noah Anagbonu och

Kerstin Keijser