Värnamo Kommuns Socialdemokraters hemsida

”Ett Apladalen för alla, idag och i morgon”

Apladalens roll – så som vi ser och vill ha den.

rapport från Socialdemokratiska arbetsgruppen

april 2002

Apladalen är en stadspark med många kvaliteter, naturpark med hembygdsmiljö samt utrymme för både lek och vila. Helt unik och i en klass för sig. I första hand en park för kommuninvånarna men också en park som vi gärna visar upp för besökare eftersom det är en så underbar plats att vara i. Apladalen ger livskvalité. Den är en verklig tillgång som lindrar stress och ger utrymme för eftertanke och återhämtning, vilket är oerhört viktigt i vårt samhälle idag.

Historik

Apladalen med bl.a. sina flera hundra år gamla ekar och minnen från Fornbolmen, kom i kommunens ägo maj 1957. Redan innan dess sköttes området av hembygdsföreningen, som konstaterar i en årsskrift från 50-talet, att man ”brottades med låga anslag från staden” men att ”det inte behöver uppstå några meningsskiljaktigheter utan att alla nog är överens om att Apladalen skall bevaras och skyddas på bästa sätt”. Ett ställningstagande vi skall vara glada över idag, annars hade vi kanske inte haft kvar vår fina park!

Apladalen tillhörde Värnamo Prostgård, första museibyggnaden placerades 1924 och området beskriver jordbruket under en begränsad historisk tid. Utvidgningen skedde från gamla tiders betesmarker till dagens naturpark och skapande av hembygdsdelen. Professor Edvard Wibeck utarbetade, på uppdrag, en vårdplan för området. En plan som väl beskriver vad som behövde bevaras, förbättras och utvecklas samt skötas för att upprätthålla naturvärden och kvalité.

Nöjesinslaget ökade under 40- och 50tal med trivsel- och lekkvällar. Apladalen blev en populär samlingsplats utifrån de önskemål som fanns då. Nuvarande avtal tecknades 1983 mellan kommunen och hembygdsföreningen samt överenskommelse antogs under 60-70-talet med Naturskyddsföreningen. Senaste större ingreppet i området skedde när ishallen byggdes, ”Mer mark än för ishallen får inte tas av Apladalen”, sas då.

Nuläge

Ett härligt strövområde året runt, för alla i alla åldrar. Ett område också för insekter, fåglar, m.fl. djurarter och många olika växter. En grön lunga förstärkt av Kröcklebäcken, lätt att nå mitt inne i staden samt gång- och cykelvänligt. Inslaget med tamdjur är populärt och lekplatsen är mycket uppskattad hos små barn och deras föräldrar. Apladalen är en lekpark långt utöver själva lekplatsen. Naturparken är en stor tillgång för skolornas biologiundervisning. Många fritidsmotionärer och idrottsmän nyttjar parken för träning och närheten till sportanläggningarna är bra. Tennisbanan har funnits sedan 1946, tveksamt beläget inne i naturparken men är ändå nu ett inslag som fyller en funktion och mycket väl kan vara kvar.

Apladalen är även ett viktigt komplement till traktens övriga turistmål och passar väl in i olika natur och kulturpaket. Det finns tillgång till kafé, under begränsad tid, och musikevenemang då och då.

Möjlig framtid

Framtid innebär att vara rädd om den unika och ursprungliga karaktären, att skydda och vårda de växter och djur som lever naturligt i Apladalen. Guider och intendent höjer kunskap och vidgar värdet av hembygdsparken samt naturparken – en kunskapskälla för alla. Komplettera med skrifter på olika språk. Bygdespel, musik och folklivsskildrare förstärker upplevelsen av vad Apladalen har varit och är.

Fortfarande är Apladalen välkänd utanför kommunen, skapar förväntningar om historien över Per o. Kersti, förväntningar som kan ge besvikelse men också förtjusning hos gästande besökare när man väl vandrat runt och finner lugnet och glädjen i Apladalen. Ökning av kaféverksamheten behövs dock. De naturliga möjligheterna för friskvård och folkhälsa, lek och idrott i Apladalen kan lyftas fram ännu mer.

Åtgärdsförslag på kort sikt = inom 2 år

· Förbättrad skyltning, vid nuvarande entréer om Apladalens innehåll samt karta över hela området. Bättre ”evenemangstavla”.

Entreén från Tånnögatan

· Personellt stöd till hembygdsföreningen och naturskyddsföreningen för att hålla moderna utställningar och dokumentera historisk utveckling också för framtiden.

· Erbjuda rundvandring och guidning, även textmaterial, på flera språk.

· Utse ansvarig för bokning av aktiviteter och kontakter med turistbyråns information.

· ”Lusthus” vid lekplatsen ger skydd småregniga eller solintensiva dagar.

Gun-Britt Karlsson visar var lusthuset skall ligga

Lekparken är ett fint inslag.

· Namnge gång- och cykelstråket utmed Lagan till ”John Ljunggrens promenad”.

· Trafikhänvisning redan från södra och norra infarten till Värnamo, utöver hänvisning i centrum.

· Via enkät, analysera och ta fram förslag på service och utbud som önskas i Apladalen.

· Röda Korsstugan kommer att få ett värde i och med hembygdsföreningens planer på Julia Fredriksson-utställningen, värdet blir högre när man flyttar stugan till hantverksbyn.

· Rusta upp handelsträdgården samt lämna ut den delen för kommersiell verksamhet på anbud, vi refererar till Nordfjälls konsultrapport alternativ A där även bostadshuset bibehålls.

· Följ anvisningarna i Wibecks skötselplan och gör i ordning Lycksalighetens ö, slåtterängen och öppna upp för fler sjöfåglar.

· Arbeta fram en policy för att lyfta det pedagogiska värdet, befäst kulturmiljö i både naturpark och hembygdspark.

Åtgärdsförslag på lång sikt = inom 5 år.

· Ta fram en plan som inlemmar kvarteret Örnen och Bäcken, vilka tillhör Värnamos äldsta bebyggelse, i Apladalsområdet. Utgå från den aktuella byggnadshistoriska inventeringen.

· Ta fram en plan för eventuellt kompletterande hus i hembygdsparken.

· Mer och bättre vatten i Kröcklebäcken så att fler djur, bl.a. grodor, åter kan leva i och vid vattnet.

· Utöver dagens tre entréer, projektera omgående och anlägg en ny officiell entré vid Tånnögatans södra del, med parkering och anslutning för turister och andra besökare .

· Utöka djurlivet med lättskötta lantdjur.

· Ta fram en uthyrningspolicy som bedömer kommunens samtliga anläggningar, inkl personal och utrustning likvärdigt. (Vår uppfattning är att parkytor och öppna mötesplatser inte skall avgiftsbeläggas).

· Kommer vattenverket vid Tånnögatan att upphöra bör byggnaden kunna användas till annan verksamhet.

Reningsverket skulle kunna bli en vacker skola eller förskola

· Dagens scen är inget vackert inslag och passar inte alls bra in i bilden utan bör tas bort. Bättre är att försöka ordna någon form av flyttbar enklare lösning för de olika aktiviteter som kräver upphöjd scen. Blir en scen som då kan nyttjas i hela kommunen. Bild 7

· Efter att ställt samman ett dokument över innehåll och hållbart långsiktigt syfte med Apladalen, besluta om organisation och ansvarsfördelning.

Avslutning

Apladalen är en kommunal angelägenhet både nu och i framtiden. Kommunens engagemang behöver höjas och bättre samverka med andra entusiaster och aktiva föreningar.

Att kombinera lugn och ro med liv och verksamhet går att göra eftersom Apladalen har ytan idag och med mindre insatser också kan utveckla dessa områden. Utveckla de tillgångar som finns med lekplatsen, djurhållningen, historien som förknippas med livet och boendet som hembygdsdelen förmedlar.

För att citera vad Edvard Wibeck slog fast 1956: ”Det behöver ej här framhållas hur nära namnet Apladalen är förbundet med gamla tiders Värnamo. Även för det nutida stadssamhället är Apladalsområdet en stor och värdefull tillgång, väl värd en pietetsfull och kärleksfull omvårdnad.” Lika sant då som nu - nära femtio år senare - och visar på ansvaret vi alla, över partigränserna, har för dagens samt i första hand de kommande femtio årens Apladalen.

Värnamo april 2002

Socialdemokratiska arbetsgruppen för Apladalen

Ulla Gradeen, Inge Bergström, Orvar Persson, Anita Granlund, Britt-Marie Sellén Nilsson,

Lillemor Andersson, Bengt Larsson, Gun-Britt Karlsson och Lennart Persson