Några ättlingar och syskon till hästjägaren Jonas Rapp i Lit

 


Det tog mig nästan ett år att hitta varifrån Jonas Rapp kom.
Sedan dess har jag ägnat många timmar åt att utreda hans närmaste släkt och ättlingar. Pelle Tejbo har hjälp mig en hel del genom sin forskning. Här nedan skall jag redogöra för Jonas Rapps närmaste släkt samt hans barn och deras makar och makor.

Jonas Rapp föddes 1796 i Fugelsta,Marieby. 1813 antogs han som trumslagare för Livkompaniet med namnet Äng. 1819 flyttade han till Genvalla. 1923 flyttade han vidare till Öd,Marieby och antog namnet Rapp som fältjägare. 1924 gifte han sig med Margareta Hansdotter från Storhögen,Häggenås.

 

Jonas Rapps fru Margareta Hansdotter hade redan före giftet en son, nämligen Per Molin.Namnet tog han efter Mo i Lit. Per Molin blev hästjägare . Efter avsked 1861 blev han dagsverkstorpare först i Bye och sedan i södra Boda. Per Molin äldste son blev också hästjägare.

Jonas Rapps 10 syskon
Jonas Rapps mor och styvmor

*** Jonas Rapps barn nr 1***

Christina Märta föddes 1825 i Söre,Lit. Hon var intresserad av matlagning och brukade var kalaskokersa vid ex. bröllop och begravningar. Hon gifte sig 1856 med min farfars far Kalle Täpp eller Rapp-Kalle ,som han kallades. Rapp-Kalle talade dalmål och var torpare och dagaman. Han sökte sig ofta till Nyby, där inflyttade dalkarlar från Sollerön bodde. På äldre dagar försörjde han sig på att gå i gårdarna och hugga ved. Under svältåren på 1860-talet avled Christina Märta, troligen på grund av undernäring.

*** Jonas Rapps barn nr 2 ***

Pål Söre´n föddes 1827 i Söre, Lit och tag namnet efter Söre, där han var född. Han var utbildad skräddare och fällmakare och flyttade till ett torp i Överammer,Ragunda år 1849. Han gifte sig 1851 med Märta Kristina Westerberg från Håsjö. Hans mest kända ättling var sondottern Ester Lindholm som var lärarinna och som ivrade för esperanto och damgymnastik. Hon skrev också ett par tunna böcker om sitt liv.

*** Jonas Rapps barn nr 3 ***

Olof föddes 1829 i Söre,Lit och förde ett ganska annonymt liv som torpare i Söre. Han gifte sig 1858 med Justina Nilsdotter från Strömsnäs i Stugun.

*** Jonas Rapps barn nr 4 ***

Hans föddes 1831 i Söre, Lit och var till yrket spånklyvare. Han var gift med Karin Karlsdotter från Mo i Lit. Karin var faster till riksdagsmannen Karl Karlsson. Hans var liksom brodern Pål Söre´n religiös ,och han och hans hustru bidrog med gåvor till Missionsföreningen. Äldste sonen Jonas var skomakare och mycket intresserad av släktforskning. Han upprättade en stolt antavla för släkten Rapp alltifrån kejsare i Bayern på 800-talet till nutiden. Han ansåg, att en rik släkting hade varit tvungen att fly till Amerika och att familjen Rapp hade ett stort arv att vänta på.

*** Jonas Rapps barn nr 5 ***

Jonas var född 1833 i Söre,Lit och förde att annonymt liv som dagsverkstorpatre i Åsmundgården. Han var gift två gånger och överlevde båda hustrurna.

*** Jonas Rapps barn nr 6 ***

Erik Bergvall var fältjägare och skogsuppsyningsman och en man med fart fart och fläkt. Tyvärr avled han bara 29 år gammal. Han hade hyrt ett rum i Östersund ,men avled i Klösta av förblödning

*** Jonas Rapps barn nr 7 ***

Brita föddes 1837 i Söre,Lit. Hon var piga hos häradsdomaren Lars Olofsson och vid 27 års ålder gifte hon sig med den 49 år äldre husbonden. Denne var ägare till Sörefors kvarn. 1861 nödgades han sälja kvarnen för 10 000 riksdaler. Efter diverse förvecklingar köpte han 6 år senare tillbaka kvarnen för 4000 riksdaler. Vid Lars Olofssons död 1875 gjordes naturligtvis bouppteckning och skulderna uppgick till 560 riksdaler. Efter makens död gifte sig Brita den här gången med den 7 år yngre häradsdomaren Hans Enoksson. Det går många historier om Hans Enoksson . Titeln häradsdomare fick han när han varit nämndeman i 10 år. Han var mycket konservativ av sig och höll på det gamla. När han exempelvis vid fruns död hade köpt en likkista i Östersund, så hade han tänkt gå hem till fots ,som han brukade. Efter lång övertalning gick han emellertid med på att åka med skjutsen Vid kyrkobesöken måste frun alltid gå tre steg efter honom. Han var även rätt så snål av sig och kunde aldrig tänka sig att kasta bort mat. Om det blev gröt över ex. så lät han gröten vara kvar i kastrullen till dagen därpå. Då vände han gröten upp och ner för att den skulle se aptitligare ut. När brodern Johan Amatus dog, så adopterade hon två av hans barn, eftersom hon inte hade några egna barn.

*** Jonas Rapps barn nr 8 ***

Anders föddes 1841 och i Söre som alla hans syskon. Han var torpare och bodde i det s.k.norra Rapptorpet. Fram till 1910 när järnvägen till Ström var färdig, så tjänstgjorde Rapp-Antes torp som rastplats för skjutsbönderna. En kopp kaffe kostade 5 öre. 1905 blev svärsonen ägare till torpet. Rapp-Ante dog 1900.

***Jonas Rapps barn nr 9 ***

Johan Amatus föddes 1844. Han flyttade till Mårdsjön i Stugun, där han gifte sig 1875. Han utbildade sig till målarmästare och flyttade till Östersund 1876. Efter fruns död 1887 köpte han fastighet på Storgatan 15. Vid fruns död 1885 ägde han två fastigheter taxerade för 41 500 och andra tillgångar värda 18 000. Vid sin egen död 1888 hade han Storgatan 15 och borgensförbindelser på nära 26 000. Han hade korrespondens med England och Tyskland och köpte färger och tapeter därifrån. Vid bouppteckningen hade han en lång lista på fordringar för utförda arbeten och sålda färger. Det är faktiskt konstigt, att han på kort tid hade lärt upp sig till en driven företagare med anställda och försäljning av färger. Han hade 4 döttrar, som alla utbildade sig. Två av dem emigrerade till U.S.A.