Forbonderesor mellan Östersund och Strömsund

Före Inlandsbanans tillkomst på 1910-talet gick alla varutransporter mellan Östersund och Strömsund på landsvägen med hästdragna fordon. De som skötte transporterna kallades alltid forbönder. Startplatserna var Östersund eller Täng i Ås och målet var oftast Strömsund. Lasten vägde i allmänhet cirka 600 kilo och betalningen var ofta bara 5 öre per kilo.En resa tur och retur Strömsund kunde inbringa 30 kronor för en forbonde med häst. Eftersom resan tog 6 dagar, så ser man lätt att inkomsten var ganska dålig.

Det första raststället var det s.k. Kläppekafféet. Där fanns ett mindre vilstall, men för det mesta så fick hästarna stå kvar på gården medan forbönderna gick in och fick en kopp kaffe för 5 öre. Forbönderna hade med sig egen färdkost. Nästa rastställe var Kläppebrännan. Det var mera vanligt med övernattning där och det fanns ett stall för 12 hästar och nattlogi för forbönder. Ett tredje populärt rastställe var hos Rapp-Ante i Söre.

En normal dagsetapp var cirka tre mil och ofta gjorde man kväll när man kommit till Österåsen. Backarna dit upp var ganska branta, så man hade med sig stenar att lägga under hjulen, när hästarna måste vila sig. Nattlogi för en forbonde kostade 10 öre medan hästen fick övernatta gratis. Man räknade nämligen med att hästarna lämnade gödsel efter sig för nattlogiet.Om det var trångt om plats fick forbönderna sova hos hästen i stallet.

Nästa nattlogi hade man ofta i Lorås eller Fyrås, men innan dess hade man rastat i Ollsta som på den tiden kallades Hammerdalskrogen. Alla forbönder hade med sig färdskrin med matsäck, men ibland kunde man köpa sig en portion kornmjölsgröt som man åt tillsammmans med medhavd tjockmjölk. Hö till hästen hade man också med sig, men det var inte ovanligt att man försökte snatta från andra forbönder eller värdar.

Källor:Litsboken del XI