Ett odlingsskåp för orkidéer

För att kunna erbjuda mina orkidéer, och några andra växtfamiljer, en så optimal miljö som möjligt utan att flytta från lägenheten, så planerade och byggde jag under hösten -95 ihop ett odlingsskåp.

Odlingsskåpet

Främst ville jag prova att odla orkidéer monterade på bark, något som jag inte riktigt lyckats med när jag haft dom fritt vid fönstret.

Skåpets uppbyggnad

Bredden fick bli 160 cm, vilket är precis vad som krävs för att 57 watts lysrör med fästen skall få plats. Djupet är 55 cm. Skåpet står direkt på golvet, och är totalt 140 cm högt. Ramen består av 25*25 mm aluminiumprofiler gjorda just för att bygga upp ställningar och liknande saker. De säljs i 5-meterslängder, men AB Plåt och Profil (tel. 031-48 03 50) som jag köpte profilerna ifrån, kapade till önskade längder.
Skåpets uppbygnad Profilerna sammanfogades med så kallade rörkopplingar gjorda just för detta ändamål. Sidorna är antingen 3mm aluminiumplåt klätt med kontaktfilm för att ge ett trä-liknande utséende, eller så är det 4mm glas.

Skåpet består av tre delar. Överst finns armaturen med lysrör, 10 cm hög. Sedan kommer själva odlingsutrymmet, 80 cm högt. Väggarna består här av glas inklusive skjutdörrarna. Glaset på vänster kortsida slutar några cm under armaturen, och på detta sätt ventileras skåpet. Mot armaturen finns också 4 mm täckglas. Botten består av 6 mm glas. Med hjälp av siliconlim är det vattentätt första decimetern från botten. Underst finns ett 35 cm högt skåp för krukor och andra tillbehör. Det hela står på 15cm höga ben.

Belysning

Skåpet står ganska långt från närmaste fönster, så den elektriska belysningen är mycket viktig. Efter att ha tittat på lite olika spektakulära alternativ som rekommenderades i böcker för växtbelysning, såsom högtrycksnatrium, kvicksilverlampor och metall-halogen, valde jag den mest traditionella varianten, lysrör. Orsaken var främst att lysrör lättare fördelar ljuset jämt över en yta. Dessutom går det att stänga av enskilda lysrör. En möjlighet som har använts flitigt för att förhindra temperaturen att bli för hög i skåpet. Lysrörs-armaturer kan göras relativt små, vilket heller inte gör detta val sämre.

Belysningsrampen
Ett lysrör ger mest ljus på mitten, och mindre i ändarna. Därför bör de vara så långa som möjligt. Lysrörslängden fick därför vara styrande för bredden på skåpet.

Längden har direkt samband med lysrörets effekt. Följande tabell visar vanliga effekter för lysrör, motsvarande längd, samt ungefärligt utstrålat ljusflöde från ett bättre "fullfärgslysrör". Som jämförelse kan nämnas att en vanlig 60W klar glödlampa endast utstrålar ca 730 lm, dvs ungefär 1/7 av vad ett 58W lysrör utstrålar.

Effekt (Watt) Längd (cm) Ljusflöde (lumen)
18 W 59 cm 1350 lm
30 W 89.5 cm 2400 lm
36 W 120 cm 3350 lm
58 W 150 cm 5200 lm
Jag misstänkte att skåpet efter ett tag skulle bli för trångt, oavsett hur stort det var. Därför valde jag att bygga det för 58W lysrör. Denna misstanke har visat sig vara helt riktig!

Orkidéer liksom andra gröna växter tillgodogör sig främst ljus som ligger i ytterkanterna på det synliga spektrat, d.v.s. blått och rött. Grönt ljus reflekteras
däremot, därför är bladen just gröna.

När det gäller val av lysrörstyp finns därför två skolor. Antingen använder man specialgjorda växtlysrör som ger främst rött och blått ljus, t ex Sylvania GRO LUX eller Osram Fluora. Alternativet är de nya fullfärgs-lysrören med jämt spektrum och betydligt bättre ljusutbyte (lm/watt) än t.ex. GRO-LUX. Numera verkar de flesta rekommendera fullfärgs-lysrör, t.ex. TDL840 (Kallvit), men jag har även något Floura-rör.

Drosslarna till lysrören

Då ljusbristen har varit och är ett bekymmer, så har jag successivt byggt ut armaturen, och nu finns totalt 5 st 58W lysrör. Trots att reaktorerna är monterade på en stor aluminiumplåt under själva skåpet och därför inte värmer, så blir det för varmt om alla rören är tända samtidigt under en längre period. För tillfället är normalt 3 rör påslagna samtidigt, men på sikt planerar jag att montera in en fläkt i själva armaturen, för att på det sättet få ner temperaturen.

Ordentliga reflektorer av blank aluminiumplåt är fastsatta ovanför varje lysrör för att så mycket ljus som möjligt skall komma till användning. Ljuset är påslaget ca 15 timmar per dygn, någon timma kortare på vintern. Detta kontrolleras med en klockströmbrytare.

Temperatur och fuktighet

Temperaturen försöker jag dagtid hålla på ca 25 grader, och den sjunker nattetid till 17-19 grader. De perioder då temperaturen stigit över 30 grader verkar orkidéerna ha mått sämre.

Jag försöker duscha de barkmonterade orkidéerna med regnvatten dagligen, och helst på morgonen. Vattenledningsvattnet här i Göteborg innehåller bl a mycket kalk, så det använder jag bara i nödfall. Relativa fuktigheten ligger mellan 60% och 90%.
Hygrometer mm

Jag använder en digital kombinerad termometer och hygrometer där jag även kan läsa av max- och min- värden för både temperaturen och fuktigheten. Som komplement till denna finns en hår-hygrometer och en vanlig termometer. Tyvärr torkar det i alla fall ut ganska fort, så funderingar finns på ett automatiskt duschnings-system.

Fläkt

En fläkt (12*12cm, 24V 6W) används för att skapa den nödvändiga luftcirkulationen (Av säkerhetsskäl skall aldrig 230V användas i skåpet). Fläkten matas med ca 15V och blir på detta sätt betydligt tystare, men bedöms ändå ge tillräcklig cirkulation.


För att ge optimalt flöde i hela skåpet är fläkten upphängd horisontellt i mitten några centimeter under täckglaset (mot armaturen). Den blåser uppåt, och teoretiskt skall luftmolekylerna tryckas mot täckglaset, sprida sig jämt i övre delen av skåpet, sjunka ner mot botten, sugas in mot mitten och sedan upp mot fläkten igen. I praktiken stämmer detta någorlunda, i vilket fall blir luftflödet betydligt jämnare än om fläkten hängs vertikalt eller riktas nedåt.

I skåpet finns några centimeter vatten stående, och leca-kulor ökar avdunstningen ytterligare. Orkidéerna står på upp-och-nedvända krukor eller är monterade på bark. En Rhyncostyles giganthea är planterad i en korg och har bott där i två år och blommar regelbundet.

Dendrobium phalaenopsis Angraecum germinyanumHar även en Dendrobium phalaenopsis som blommar flitigt, liksom en Paphiopedium "multiflower"-hybrid som har blommat konstant sedan oktober -96 (detta skrivs i januari -98). Men främst är det Afrikaner som jag försöker få att trivas, med varierande resultat. Exempelvis en Angraecum germinyanum köptes in som fröplanta för knappt ett år sedan och har nu blivit mer än dubbelt så stor och kommit med 4 blommor hittills under hösten, och fler verkar vara på väg.

Barkmonterade orkidéer
Värre är det med en Aerangis fastuosa, som har satt knopp ett antal gånger, men tyvärr har de vissnat bort någon månad senare. Kanske har inte luftcirkulationen varit tillräcklig där den hängt, eller så har den haft det för torrt eller för varmt eller ...








Andra gäster

Förutom orkidéer har jag även några Tillandsior samt en del insektsfångande kann-rankor, Nepenthes.

Till sist

Ett odlingsskåp är knappast något som blir perfekt vid första försöket, utan man får prova sig fram på samma sätt som när man har orkidéerna på fönsterbrädan. Och det är ju just detta som är tjusningen med orkidé-odling, ibland så lyckas man och ibland vill plantan ha något som man inte erbjudit...

Text och Foto: Eric Bäckström