Marsvinets släktingar
© Marsvinshuset, Djurhörnan
De första marsvinsdjuren uppstod för 20 miljoner år sedan
Den perioden kallas för miocen. Det var en period då klimatet blev varmare, och öknar och stora grässlätter som inte funnits tidigare började nu breda ut sig. Detta gjorde att många nya arter fick möjlighet att utvecklas. Marsvinsdjuren specialiserade sig på ett liv i öppna miljöer, så som grässlätter och buskområden.
Dagens marsvin tillhör familjen Caviidae som delas in i fem släkten; Cavia, Galea, klippmarsvin, ökenmarsvin och maror. Varje släkte delas sedan i sin tur in i olika arter. Totalt finns det 14 arter.Cavia
Vårt tama marsvin ingår i släktet Cavia tillsammans med fyra andra arter. Dessa lever främst på grässlätter och savanner, och de äter örter, rötter och gräs. De lever i flockar på upp emot 20 djur. De vilda marsvinen har samma beteende som våra tama marsvin, men till utseendet skiljer de sig något. De vilda marsvinen har smalare kropp och något längre ben. Till färgen är de brungrå. Marsvinen i släktet Cavia anses vara de som är mest aggressiva mot sina ungdjur, vilket får ungdjuren att sprida sig tidigt. De får i medeltal 2 ungar per kull, och de lever 3-4 år.
Galea
Marsvinsdjuren i släktet Galea består av tre arter. De lever i de flesta miljöer, både på grässlätter och i skogar, tillsammans med de andra marsvinssläktena. De äter gräs och örter, och de är allihop ljusbruna till färgen. Deras revirområden sträcker sig på en yta av 1300 m2.
Klippmarsvin
Klippmarsvinen lever i nordöstra Brasilien, bland klippor och törnbuskar. Till utseendet skiljer klippmarsvinet från de övriga arterna. De är lite större och slankare, tårna saknar klor och tassarna har kraftiga trampdynor som gör att de får bra grepp på de hala klipporna. De kan ta viga språng mellan stenblocken. Egenskapen att klippmarsvinet saknar klor gör dem till skickliga klättrare. De klättrar snabbt upp i träden och man kan se dem springa omkring på de smala trädgrenarna. Deras huvudsakliga föda utgörs av trädens blad. Klippmarsvinet lever i små grupper, som omfattar en hane och en eller två honor. Tyvärr förekommer det en utbredd jakt på klippmarsvinet, och de minskar drastiskt i antal. Genom att skydda deras områden hoppas man kunna säkra deras existens.
Ökenmarsvin
Ökenmarsvinen är indelade i tre arter som lever i öknen och i de torra områdena i Argentina och Bolivia. Deras latinska släktnamn är Microcavia, och precis som namnet antyder så är dessa marsvin de minsta bland de olika släktena ("mini-marsvin"). De väger drygt 300 gram som vuxna. De är skickliga klättrare, precis som klippmarsvinen. De lever i träden, och födan utgörs av trädens blad. Deras revirområde är stort, hela 3 200 m2. Ökenmarsvinen är de som har det vänligaste beteendet gentemot de andra individerna inom flocken, samt mot ungdjuren.
Maror
Maror tillhör också familjen Caviidae, men de är inte lika nära släkt med våra tama marsvin som de andra arterna. Till utseendet skiljer de sig också en hel del från de övriga arterna. De ser ut som ett stort marsvin, med haröron och långa smala ben. En mara kan bli 50-75 cm lång och väga 8-9 kg. Den har dessutom en liten svans som är ca 4,5 cm. Deras långa ben gör att de kan springa snabbt, hela 45 km/timme! Till färgen är de bruna med vit mage. Det finns även en art som kallas för dvärgmara, den är mindre än de övriga marorna.
Maror håller ihop två och två, en hane och en hona, hela livet. Vid vissa tillfällen kan det dock samlas många par som betar tillsammans, eller som delar lya då ungarna föds. Honorna blir brunstiga endast två gånger om året. De får som mest tre ungar i en kull, och ungarna diar i fyra månader. Marorna lever i busköknar och på grässlätter i Argentina. Deras föda utgörs främst av gräs och örter. En mara kan bli 15 år gammal.
Källa: Bonniers stora verk om jordens djur; 5 Gnagarna
Tillbaka till Marsvinshuset | Djurhörnan