Väven

Din levnads vävstol dunkar oavbrutet
Vad är det väl för mönster du trär?
En hemlighet är varje mänskas tavla
Du ensam väljer färger nu och här

men kom ihåg, att ska din väv bli minnen
som hänger kvar, när själv du har gått bort
kan den inte vävas löst och obetänksamt
det måste till en varp av bättre sort

Sätt ramen upp med hoppets starka trådar
och knyt din frans med tro i varje knut
Väv kärlekstrådar genom hela väven
så blir din levnads konstverk utan slut.