Jakt
med pil och båge har 40.000-åriga traditiomer. Bilden, som
är hämtad från en klippmålning vid Valltorklyflan
i Spanien, föreställer drevjakt med båge.
Jakten i gångna tider
Under tiotusentals år har mäniskan
försörjt sig som jägare och samlare. Jakten var en livsnödvändighet
med höga krav på effektivitet och jägarna hade stor kunskap
om viltet. Skinn, kött och verktygsmatrial kom från djurriket.
Jägarfolket respekterade och hade intim
samhörighet med naturen. De fällde vilt i storlek med svemska
älgar med enkla träbågar och spetsar av flinta eller ben.
Dagens bågjägare är på
samma sätt hänvisade till sin kunskap om och förtrogenhet
med det jagade villedrådet. Bågjakt är ett uttryck för
den respekt och grundläggande strävan vi har att ta del i naturens
mosaik än i dag.
På naturens villkor
Vad är så facinerande med bågjakt,
frågar vi oss?
Med all säkerhet är det den absoluta
närheten till naturen och viltet. Den diskreta jaktformen ger oss
möjlighet att iaktta och lära under jakten. Tålamodet att
ta sig inom rimliga avstånd till viltet, och stoltheten och lyckan
när allt faller på plats och vi kan vandra hemåt efter
jakten med ett byte.
Bågjägaren har mycket liten chans
att fälla villebrådet om han/hon inte besittter betydande kunskaper
om det jagande viltet och den terräng han/hon jagar i. Det är
givetvis en av drivkrafterna att lära sig mer.
Effektivitet
Ett normalt och etiskt godtagbart jaktskott riktas
alltid mot viltets cirkulationscentrum, dvs hjärta och lungor, det
vi kallar vitalområdet.
Djuret dör av blodtrycksfall seden blodkärlen
skadas av projektilen. Oavsett vilken kulvapenkaliber man använder
springer vilter i allmänhet en kortare sträcka efter träffen.
Precis samma sak händer vid pilträff. Pilens spets verkar genom
att med kirurgisk skarpa eggar skära av blodkärlen, istället
för att som kulan sliter av dem. Pilspetsens yttersta skarpa egg gör
att även träffar i mindre blodkärlsrika delar av kroppen
leder till snabb kollaps hos viltet.
-Skiljer sig jaktpilen från
studsarkulan i effektivitet i viltet?
-Svar är nej!
Vid likartade träffar är effekten i
stort sett densamma. Både praktisk jakt och vetenskapliga undersökningar
visar klart att flyktsträckorna efter pilskott inte skiljer sig från
motsvarande skott med kraftiga kulvapen.
Den moderna jaktpilen har en förbluffande
En liten frontalyta i relation till dess rörelseenergi
genomträngningsförmåga.
ger pilen en exceptionell genomträngningsförmåga.
I vävnad är den jämförlig
med kraftiga kulkalibrar
Pilen tränger igenom mer än 40 cm sand en halv-
som .375 H&H Magnum.
mantlad jaktkula från en storviltsstudsare ca 15 cm.
Jaktetik
Ur jaktetisk synpunkt talar mycket för jakt
med båge. Jägaren måste mäta sig med viltets skarpa
sinnen. Jakten blir på viltets villkor eftersom jägaren är
hänvisad till de korta skjutavstånd som pilbågen begränsar
honom/henne till. Det blir oftast jägaren som drar det kortaste strået
eftersom viltets sinnen är mycket skarpa.
Det är svårt att smyga sig riktigt
nära villebrådet. Bågjägarens brinnande intresse
att lära sig att driva sitt kunnande till fulländning, borde
vara eftersträvansvärd för alla jägare. Särskilt
för den sortens jägare som helt förlitar sig på skjutvapnets
effekt och skjuter på ojägarmässiga avstånd i förhållande
till sin förmåga att hantera vapnet. Outtanlad prestige många
kulvapenjägare emellan ligger i att skjuta sitt vilt på långt
avstånd.
För bågjägaren är det mycket
nära skott som är mest prestigefyllt, det genomsnittliga skottavståndet
är 18 meter.
Pilbågens egenprecion är förbluffande
hög, pilarna sprider ca 2-3 cm på 60 meter.
Den moderna jaktpilen väger 30 till 40 gram
och har en hastighetöver 220 km/h
Vapnet bestämmer jaktmetod
De olika jaktvapen vi har tillgång till
kräver olika jaktsätt. Med kulvapen överväger vakt
och smygjakten, viltet fälls vanligen på avstånd över
80 mter.
Hagelvapnet används för skytte i snabba
situationer ofta på flyende vilt och har ett betydligt mer begränsat
skotthåll. Avståndet är fullt jämförelsebara
med bågjak.
Bågjakten kräver givetvis sin anpassning,
de korta skotthållen som krävs, gör att vakjakten, lockjakten
och smygjakt är typiska jaktformer för bågjägaren.
Varje vapen har sina begränsningar och kräver sin jaktteknik
för att fungera väl.
Ogrundad kritik
Vissa jaktmotståndare har i ogrundade påstående
hävdat att bågjägare skulle vara omdömeslösa
psykopater.
Bågjägare som i de flesta fall har
en lång erfarenhet av jakt med skjutvapet vid sidan av sitt specialintresse,
har naturligtvis mycket svårt att förstå jaktmotståndarnas
osakliga påhopp, att med pilbågen i hand plötsligt skulle
anses förlora helt sit omdöme som de och andra jägare alltid
måste ha vid jakt, oavsett vapen.
Det hävdas också att det skulle vara
oerhört svårt att skjuta med båge. Men med den moderna
bågskytteutrustningen ät det inte svårt att snabbt bli
en hygglig bågskytt. Det är betydligt besvärligare att
lära sig skjuta bra med hagelvapen.
På naturens villkor
Bågjakten ger inte mängden med byten.
Det är andra kvaliteter som helt dominerar. Jaktformen ger fantastiskt
täta och intima kontakter med ostört vilt, upplevelser som skiljer
sig markan från annan jakt. Jakten med bågen förutsätter
att jägaren tar tid på sig, många vaktande och smygande
timmar i skog och mark och de vilda. Jakttrycket riktas främst mot
de djur som är opåverkat av ekosystem normalt faller ifrån.
Bägjägaren fäller i mycket hög omfattning unga och
oerfarna djur, exakt samma grupp som belastas i ett opåverkat ekosystem.
I Spanien har viltbiologerna tagit fasta på detta enada faktum och
infört jakt med båge som enda jaktmetod i en nationalpark där
hjortviltet ökat explosionsartat i antal.
Fler jakttillfällen
Bågjakt ger ett lågt jakttryck på
viltstammarna eftersom det tar cirka tio gånger så långt
tid för bågjägaren att nedlägga ett byte jämfört
med kulvapenjägare.
En förlumpen pil riktad mot vilt fångas
upp av marken inom synhåll och utgör ingen fara för omgivningen.
Ett pilskott verkar inte störande för
ett viltet.
Allt detta gör att fler bågjägare
kan jaga på yta med oförendrat jakttryck utan att tumma på
säkerheten.
Bågjakt ger ingen miljöbelastning
i form av giftiga projektilrester i skogar och sjöar. I regel äterfinns
pilen efter skottet och kan användas på nytt.
Pilbågens utväckling
Från att ha varit en stav av trä med
lin eller silkessträng till dagens laminerade kompositbågar
är steget stort. Dagens bågar har dubbelt så stor anslagsenergi
som forna tiders. Med hjälp av excentrisk monterade hjul vilka ger
en reduktion av dragvikten vid fullt spänd båge får jägaren
bättre möjligheter att rikta vapnet. Yttersta raka och jämna
pilar av aluminium eller kolfiber ger dagens bågskyttar fantastisk
precision. Strängarna tillverkas av moderna syntetfiber för att
hålla i kraften i bågen. Pilspetsar för jakt tillverkas
av hållfasta metallegeringar med breda ytterst skarpa blad av stål.
Pilen har oftast tre fenor och väger komplett
ca 35 gram, att jämföra med en normal
älgstudsarkula 10-15 gram.
Pilbågens
utveckling från långbåge via recurv till compound ger
oss också en bild av effektiviteten hos vapnet. Dagens bågar
med excentriskt monterade hjul ger reducerad vikt i fullt spänt läge
och samtidigt högre energi till pilen.
Utbildning
Dagens svenska jägare måste genomgå
en utbildning, den sk Jägarskolan som innehåller både
teoretisksa och praktiska kunskaper om både jakt och natur.
En framtida svensk bågjägare skall
givetvis ha samma kompitens och i tillägg till detta ha en särskild
utbildning för
bågjägare.
Idag kan svenska bågjägare få
en Internationel bågjägarutbildning (International Bowhunter
Education) genom SBJF så att de kan jaga utomlands. Bågjägarutbildningen
kräver svensk jägarexamen och bygger på 16 timmars obligatoriska
lektioner ledda av en certifierad erfaren instruktör, följda
av både teoretiska och praktiska prov.
Under
den tioårs period man jagatt med båge i Danmark har hundratals
rådjur fällts. Bocken på bilden fälldes med ett hjärtskott
från 20 meter vilket är genomsnittligt skjutavstånd. Pilen
passerade helt edenom, villket är mycket vanligt.
Jakten utomlands
Bågjakt förekommer i majoriteten av
de europeiska länderna, bla. Belgien, Danmark, Finland, Frankrike,
Grekland, Italien Litauen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien,
Spanien, Turkiet, hela den Amerikanska kontinenten, Nya Zeeland och Australien.
En rad afrikanska staterm, bla Sydafrika, Zimbabwe, Zambia, Botstawana,
Mocambique och Tanzania har nyligen legaliserat jakt med båge. I
vissa stater har dessutom jakt på sk farligt vilt som buffel, lejon,
leopard och elefant tillåts effter en lång rad år av
försöksvärksamhet.
I dag reser många svenska bågjägare
utomlands för att jaga främst till Danmark, Finland och polen.
Därför har vi idag i landet en sån stor erfarenhet av jakt
med pilbåge. Svenska bågjaägare har fällt en rad
viltarter som älg, björn, kronhjort dovhjort, rådjur, vildsvin
och olika afrikanska viltarter. Svenska Bågjägareförbundet
erbjuder sakkunig hjälp till medlemmar vid arrangemang av jaktresor
och att skapa kontakter med bågjägare i andra länder.
Bågjakt
förekommer i de läder som markerats med svart på kartan.