Bågjakt

Jakten i gångna tider
Under tiotusentals år har mäniskan försörjt sig som jägare och samlare. Jakten var en livsnödvändighet med höga krav på effektivitet och jägarna hade stor kunskap om viltet. Skinn, kött och verktygsmatrial kom från djurriket.
Jägarfolket respekterade och hade intim samhörighet med naturen. De fällde vilt i storlek med svemska älgar med enkla träbågar och spetsar av flinta eller ben.
Dagens bågjägare är på samma sätt hänvisade till sin kunskap om och förtrogenhet med det jagade villedrådet. Bågjakt är ett uttryck för den respekt och grundläggande strävan vi har att ta del i naturens mosaik än i dag.

På naturens villkor
Vad är så facinerande med bågjakt, frågar vi oss?
Med all säkerhet är det den absoluta närheten till naturen och viltet. Den diskreta jaktformen ger oss möjlighet att iaktta och lära under jakten. Tålamodet att ta sig inom rimliga avstånd till viltet, och stoltheten och lyckan när allt faller på plats och vi kan vandra hemåt efter jakten med ett byte.
Bågjägaren har mycket liten chans att fälla villebrådet om han/hon inte besittter betydande kunskaper om det jagande viltet och den terräng han/hon jagar i. Det är givetvis en av drivkrafterna att lära sig mer.

Effektivitet
Ett normalt och etiskt godtagbart jaktskott riktas alltid mot viltets cirkulationscentrum, dvs hjärta och lungor, det vi kallar vitalområdet.
Djuret dör av blodtrycksfall seden blodkärlen skadas av projektilen. Oavsett vilken kulvapenkaliber man använder springer vilter i allmänhet en kortare sträcka efter träffen. Precis samma sak händer vid pilträff. Pilens spets verkar genom att med kirurgisk skarpa eggar skära av blodkärlen, istället för att som kulan sliter av dem. Pilspetsens yttersta skarpa egg gör att även träffar i mindre blodkärlsrika delar av kroppen leder till snabb kollaps hos viltet.
 -Skiljer sig jaktpilen från studsarkulan i effektivitet i viltet?
 -Svar är nej!
Vid likartade träffar är effekten i stort sett densamma. Både praktisk jakt och vetenskapliga undersökningar visar klart att flyktsträckorna efter pilskott inte skiljer sig från motsvarande skott med kraftiga kulvapen.
                                            
Den moderna jaktpilen har en förbluffande                                           En liten frontalyta i relation till dess rörelseenergi
genomträngningsförmåga.                                                                   ger pilen en exceptionell genomträngningsförmåga.
I vävnad är den jämförlig med kraftiga kulkalibrar                                Pilen tränger igenom mer än 40 cm sand en halv-
som .375 H&H Magnum.                                                                   mantlad jaktkula från en storviltsstudsare ca 15 cm.
 

Jaktetik
Ur jaktetisk synpunkt talar mycket för jakt med båge. Jägaren måste mäta sig med viltets skarpa sinnen. Jakten blir på viltets villkor eftersom jägaren är hänvisad till de korta skjutavstånd som pilbågen begränsar honom/henne till. Det blir oftast jägaren som drar det kortaste strået eftersom viltets sinnen är mycket skarpa.
Det är svårt att smyga sig riktigt nära villebrådet. Bågjägarens brinnande intresse att lära sig att driva sitt kunnande till fulländning, borde vara eftersträvansvärd för alla jägare. Särskilt för den sortens jägare som helt förlitar sig på skjutvapnets effekt och skjuter på ojägarmässiga avstånd i förhållande till sin förmåga att hantera vapnet. Outtanlad prestige många kulvapenjägare emellan ligger i att skjuta sitt vilt på långt avstånd.
För bågjägaren är det mycket nära skott som är mest prestigefyllt, det genomsnittliga skottavståndet är 18 meter.
Pilbågens egenprecion är förbluffande hög, pilarna sprider ca 2-3 cm på 60 meter.

Den moderna jaktpilen väger 30 till 40 gram och har en hastighetöver 220 km/h

Vapnet bestämmer jaktmetod
De olika jaktvapen vi har tillgång till kräver olika jaktsätt. Med kulvapen överväger vakt och smygjakten, viltet fälls vanligen på avstånd över 80 mter.
Hagelvapnet används för skytte i snabba situationer ofta på flyende vilt och har ett betydligt mer begränsat skotthåll. Avståndet är fullt jämförelsebara med bågjak.
Bågjakten kräver givetvis sin anpassning, de korta skotthållen som krävs, gör att vakjakten, lockjakten och smygjakt är typiska jaktformer för bågjägaren. Varje vapen har sina begränsningar och kräver sin jaktteknik för att fungera väl.

Ogrundad kritik
Vissa jaktmotståndare har i ogrundade påstående hävdat att bågjägare skulle vara omdömeslösa psykopater.
Bågjägare som i de flesta fall har en lång erfarenhet av jakt med skjutvapet vid sidan av sitt specialintresse, har naturligtvis mycket svårt att förstå jaktmotståndarnas osakliga påhopp, att med pilbågen i hand plötsligt skulle anses förlora helt sit omdöme som de och andra jägare alltid måste ha vid jakt, oavsett vapen.
Det hävdas också att det skulle vara oerhört svårt att skjuta med båge. Men med den moderna bågskytteutrustningen ät det inte svårt att snabbt bli en hygglig bågskytt. Det är betydligt besvärligare att lära sig skjuta bra med hagelvapen.

På naturens villkor
Bågjakten ger inte mängden med byten. Det är andra kvaliteter som helt dominerar. Jaktformen ger fantastiskt täta och intima kontakter med ostört vilt, upplevelser som skiljer sig markan från annan jakt. Jakten med bågen förutsätter att jägaren tar tid på sig, många vaktande och smygande timmar i skog och mark och de vilda. Jakttrycket riktas främst mot de djur som är opåverkat av ekosystem normalt faller ifrån. Bägjägaren fäller i mycket hög omfattning unga och oerfarna djur, exakt samma grupp som belastas i ett opåverkat ekosystem. I Spanien har viltbiologerna tagit fasta på detta enada faktum och infört jakt med båge som enda jaktmetod i en nationalpark där hjortviltet ökat explosionsartat i antal.

Fler jakttillfällen
Bågjakt ger ett lågt jakttryck på viltstammarna eftersom det tar cirka tio gånger så långt tid för bågjägaren att nedlägga ett byte jämfört med kulvapenjägare.
En förlumpen pil riktad mot vilt fångas upp av marken inom synhåll och utgör ingen fara för omgivningen.
Ett pilskott verkar inte störande för ett viltet.
Allt detta gör att fler bågjägare kan jaga på yta med oförendrat jakttryck utan att tumma på säkerheten.
Bågjakt ger ingen miljöbelastning i form av giftiga projektilrester i skogar och sjöar. I regel äterfinns pilen efter skottet och kan användas på nytt.

Pilbågens utväckling
Från att ha varit en stav av trä med lin eller silkessträng till dagens laminerade kompositbågar är steget stort. Dagens bågar har dubbelt så stor anslagsenergi som forna tiders. Med hjälp av excentrisk monterade hjul vilka ger en reduktion av dragvikten vid fullt spänd båge får jägaren bättre möjligheter att rikta vapnet. Yttersta raka och jämna pilar av aluminium eller kolfiber ger dagens bågskyttar fantastisk precision. Strängarna tillverkas av moderna syntetfiber för att hålla i kraften i bågen. Pilspetsar för jakt tillverkas av hållfasta metallegeringar med breda ytterst skarpa blad av stål. Pilen har oftast tre fenor och väger komplett
ca 35 gram, att jämföra med en normal älgstudsarkula 10-15 gram.
Pilbågens utveckling från långbåge via recurv till compound ger oss också en bild av effektiviteten hos vapnet. Dagens bågar med excentriskt monterade hjul ger reducerad vikt i fullt spänt läge och samtidigt högre energi till pilen.

Utbildning
Dagens svenska jägare måste genomgå en utbildning, den sk Jägarskolan som innehåller både teoretisksa och praktiska kunskaper om både jakt och natur.
En framtida svensk bågjägare skall givetvis ha samma kompitens och i tillägg till detta ha en särskild utbildning för
bågjägare.
Idag kan svenska bågjägare få en Internationel bågjägarutbildning (International Bowhunter Education) genom SBJF så att de kan jaga utomlands. Bågjägarutbildningen kräver svensk jägarexamen och bygger på 16 timmars obligatoriska lektioner ledda av en certifierad erfaren instruktör, följda av både teoretiska och praktiska prov.
Under den tioårs period man jagatt med båge i Danmark har hundratals rådjur fällts. Bocken på bilden fälldes med ett hjärtskott från 20 meter vilket är genomsnittligt skjutavstånd. Pilen passerade helt edenom, villket är mycket vanligt.

Jakten utomlands
Bågjakt förekommer i majoriteten av de europeiska länderna, bla. Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien Litauen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien, Spanien, Turkiet, hela den Amerikanska kontinenten, Nya Zeeland och Australien. En rad afrikanska staterm, bla Sydafrika, Zimbabwe, Zambia, Botstawana, Mocambique och Tanzania har nyligen legaliserat jakt med båge. I vissa stater har dessutom jakt på sk farligt vilt som buffel, lejon, leopard och elefant tillåts effter en lång rad år av försöksvärksamhet.
I dag reser många svenska bågjägare utomlands för att jaga främst till Danmark, Finland och polen. Därför har vi idag i landet en sån stor erfarenhet av jakt med pilbåge. Svenska bågjaägare har fällt en rad viltarter som älg, björn, kronhjort dovhjort, rådjur, vildsvin och olika afrikanska viltarter. Svenska Bågjägareförbundet erbjuder sakkunig hjälp till medlemmar vid arrangemang av jaktresor och att skapa kontakter med bågjägare i andra länder.
Bågjakt förekommer i de läder som markerats med svart på kartan.
 

Tillbaka