Amnestyfonden
    - unikt bistånd

    Hasse Alfredson minns många
    av de fångar han arbetade för
    i Amnestygruppen nr 50.
    En av dem Kim Dae -Jung
    är nu president i Sydkorea

    En idé som Hasse och Tage kläckte för 30 år sedan är faktiskt grunden till att svenska sektionen av Amnesty International har ett så omfattande biståndsarbete. Svenska Amnestyfonden föddes ur föreställningen "Å vilken härlig fred" 1966.

    Hasse och Tage skänkte sin royalty till Amnesty och efter varje föreställning skickade de runt hattar i publiken för att samla in pengar.

    För en tid sedan träffade Pia Hallonsten från Amnesty Press Hasse Alfredson i hans lilla skrivarstuga på söder i Stockholm för att tala om engagemang, medmänsklighet, tidsanda och teaterns makt att öka inlevelseförmågan.

    - Man måste väl tro på att konsten har någon slags personlighetsförändrande upplevelser i positiv mening, men gör man det måste man också tro på det omvända att t ex våldspornografi har negativa effekter. Det är möjligt att utbudet av våld nu är så stort att det trubbar av folk. Jag tror inte att man kan bortse från att framförallt TV, men även film och i viss mån konst och böcker också kan påverka mäniskor negativt.

    Hasse och Tage blev aktiva i Amnesty i mitten av sextiotalet. De skulle vara med i en stor Amnestygala på Stadsteatern och började sätta sig in vad Amnesty egentligen arbetade för. De beslutade att starta en egen grupp och bildade Amnestygrupp nr 50. Hasse Alfredson minns många av de fångar gruppen arbetade för. Han tänker tillbaka - nämner namn och öden, Solomon Tinsey från Rhodesia, som besökte gruppen i Sverige, den dödsdömde Kim Dae-Jung, nu president i Sydkorea, ministern i Jemen som blev fri och sedan när han kom in i en ny regering satte igång med att fängsla meningsmotståndare.

    I grupp 50 ingick förutom Hasse och Tage - bland andra bokförläggare Per Gedin och juristen Lennart Aspegren. En aktiv grupp med många olika kontakter, som gjorde att de lyckades få fångar fria men också kunde förmedla pengar till fångarnas familjer.

    Ensemblen som spelade
    "Å vilken härlig fred" 1966.
    Intäkterna därifrån bildade
    grundplåten till Amnestyfonden

    Tidsandan på sextiotalet var förstås anorlunda än nu. Hasse Alfredson har ingen patentmedicin på hur man väcker engagemang idag. Hasse och Tages ironi, humor och komiska perspektiv öppnade mångas ögon för samhällsfrågor på 60- och 70-talen.

    - Man ska nog inte överdriva teaterns förmåga till samhällsförändring. Det sa vi också i den här pjäsen "Å vilken härlig fred" - att nu ska ni inte tro alldeles för mycket på det vi säger om att världen kan förändras. Om du lägger i en femma i hatten så kanske det förändrar mer, det kan rädda en människa från att svälta ihjäl.

    - En matskål är mera än en teaterpjäs. Det är ljumt att säga det men jag kan inte hjälpa att jag har lite tappat tilltron till teaterns världsförändrande förmåga.

    Men så ändrar han sig - Hasse Alfredson - och säger att man får ju inte ge sig, man måste ju tro att det hjälper något lite. Och så drar han ett citat på latin om droppen som urholkar stenen, icke på grund av sin tyngd utan genom att ofta falla.

    Nu har säkert både pjäsen "Å vilken härlig fred" och de femmor som lades i hattarna efteråt förändrat livet för många. Amnestyfonden har förmedlat pengar i över trettio år till människor som har drabbats av förtryck.

    Det kan vara stöd till familjer där familjeförsörjaren sitter fängslad av politiska skäl. Eller hjälp till en nyligen frigiven fånge för att han ska få möjlighet att starta ett nytt liv. Fonden ger ekonomiskt stöd till uppehälle, kläder, skolgång till barnen, läkarvård och medicin. Ibland ges också resebidrag till någon som riskerar förföljelse och snabbt måste lämna sitt land. Juridisk rådgivning och stöd för att driva sitt fall i domstol kan fonden också stödja. En stor del av Amnestyfondens årliga utbetalning på ca 2 miljoner går till rehabilitering av tortyroffer.

    Carlos Figueredo är vice ordförande och har varit med i Amnestyfondens styrelse i åtta år - Det är viktigt att kunna ge bistånd när människor drabbas av förtryck. Ekonomin spelar en stor roll både för den pyskiska och fysiska hälsan. Hela familjer drabbas när huvudförsörjaren sätts i fängelse.

    - Amnestyfondens stöd är unikt eftersom biståndet är så kopplat till det som Amnesty arbetar för - frigivning av samvetsfångar, korrekta rättegångar och mot tortyr och dödsstraff. I förlängningen försöker fonden lindra skadorna som förtrycket åsamkar, säger Carlos, som har lagt ner många timmar av sitt liv på att försöka förmedla bistånd till dem som bäst behöver det.

    Radiohjälpsinsamlingen i höst komer att göra det möjligt för svenska Amnestyfonden att hjälpa oerhört många fler av förtryckets offer. Människor som inte nås genom vanliga kanaler för utvecklingsbistånd. Där har fonden en unik uppgift att fylla.

    .....................