Sd-Trollhättans historia kan sägas sträcka sig tillbaka ända till 1991. Det året besökte Anders Klarström och ytterligare ett par Sverigedemokrater Trollhättan och höll ett möte för ett trettiotal intresserade. Bland åhörarna fanns vår nuvarande kassör och tillika fullmäktigerepresentant Niklas Carlsson. Tillsammans med ett tiotal andra deltagare från mötet startade Niklas upp en aktivistgrupp vilken i försiktig skala började gå ut med flygblad. Några större insatser blev dock inte utförda och det hela rann ganska snart ut i sanden. Niklas kvarstod dock som kontaktman för SD i Trollhättan.

Det skulle dröja till våren 1993 innan en ny grupp med medlemmar och sympatisörer tog upp i verksamheten. Som så mycket annat här i världen var slumpen en bidragande orsak till att de nya aktivisterna sammanträffade med varandra. Gruppen började dela ut flygblad, affischera och sätta upp klistermärken. Under en sommarmånad kom Anders Klarström och en grupp medlemmar från Göteborg upp för att arrangera en flygbladsutdelning. Uppslutningen var större än vad de kunnat drömma om: Ett 80-tal sympatisörer dök upp för att deltaga i arbetet. Efter mötet sammanträffades utdelarna till ett spontant möte i en centralt belägen park där Klarström höll ett improviserat tal.

Den goda uppslutningen genererade dock inga direkta tillskott till aktivistgruppen. Hösten -93 arrangerade Sd-riks ett stort torgmöte i Trollhättan. Trots ett uruselt väder var uppslutningen från trollhätteborna relativt god. I samband med mötet intervjuade Sveriges Television vår dåvarande talesman / kontaktman, vilken gjorde bra ifrån sig.

Någon månad efter torgmötet hade det börjat bli uppenbart att ambitionsnivån och viljeinriktningen inom Sd-gruppen var olika och de aktiva medlemmarna i gruppen kunde nu enkelt räknas. Man fick här för första gången erfara att många anhängare ej är samma sak som många aktiva. Verksamheten gick vid detta tillfälle trögt och förutom att det skrevs många insändare hände ej speciellt mycket. Som tur var väntade under våren 1994 förstärkning runt hörnet i form av två nya, mycket engagerade medlemmar. Dessa innebar en vitamininjektion för gruppen och under våren fick man fart igen på verksamheten. Halva Trollhättan täcktes i rask takt med inköpta flygblad innan det var dags att avbryta utdelningen och istället koncentrera sig på att börja dela ut valbroschyrer. I sista stund hade gruppen nämligen bestämt sig för att deltaga i lokalvalet. Aktivitetsnivån sjöd nu upp till kokpunkten: Valbroschyrer delades ut, klistermärken och affischer sattes upp, insändare skrevs mm. Eftersom valbroschyrerna från Sd-riks kom försent delades den sista broschyren ut först så sent som dan före valdagen.

Några veckor före valet fick vi besök av Sd:s torgmötesgrupp med Anders Klarström i spetsen. Våra farhågor för bråkiga motdemonstranter visade sig vara obefogade. Istället slöt omkring 500 intresserade trollhättebor upp för att höra Klarström hålla ett inspirerat tal. Även på detta möte var media på plats och rapporterade.

På valdagen och under valvakan var spänningen stor. Skulle vårt slit ha gett någon utdelning?

När valresultatet dök upp på text-TV stod glädjen högt i tak: Vi hade fått över 700 röster och hade lyckats ta ett mandat!

Ett par timmar senare var dock glädjen bortblåst när det visade sig att vi i det sista valdistriktet hade fått så få röster att vi med ett tiotal röster hade missat mandatet vi under ett par timmar glatt oss så åt. Under valnatten hade det förekommit en rad märkligheter beträffande rösträkning och inrapportering av röstsiffror. Dessutom hade våra röstsedlar slängts i flera vallokaler. Vi beslöt oss därför att överklaga resultatet till länsstyrelsen. Efter en mängd turer fram och tillbaka stod det dock klart att varken vårt överklagande av valresultatet eller räkningen av poströster förändrade valresultatet.

Det goda valresultatet medförde dock att gruppen fick ett välbehövligt tillskott av medlemmar, bland dessa flera äldre personer med föreningsvana. I samma sväng slutade också två av de tidigare aktivisterna. Gruppen blev nu bättre organiserad med månatliga protokollförda möten och en striktare ansvarsfördelning av uppgifter. Trots att vi inte nått ända fram på valnatten var humöret bland medlemmarna i gruppen gott: Vi visste nu att det fanns en enorm väljarpotential här i staden och att framtiden såg ljus ut för oss.

Under åren 1995 till 1997 arbetade vi hårt med att främst via flygblad sprida vårt national-demokratiska budskap till trollhätteborna.

Hösten 1997 höll Mikael Jansson och en liten torgmötesgrupp under två dagar möte utanför Odenhuset i centrala Trollhättan. Trots att det inte var en demonstration som man sökt polis tillstånd för, var uppmärksamheten i lokalpressen och även från riksmedia stor. Vad som skulle blivit ett litet oannonserat torgmöte blåstes upp till den värsta jättedemonstration. Som en följd härav kom det mängder av "motdemonstranter". Trots ett stort polisuppbåd och en god insats från polisens sida lyckades man inte undvika de sedvanliga kravallerna med skadegörelse och misshandel som följd. Efter det andra torgmötet höll vi dock ett lugnt och skönt inomhusmöte i en förhyrd lokal, på en plats okänd för kommunistynglen.

Valåret 1998 ett år att minnas! Vi skriver historia i Trollhättans kommun, två mandat och
närmare 1000 personer (3,1%) ansåg att vi var det lämpligaste partiet att styra kommunen.

Redan någon vecka efter valet stod det klart att Sd inte skulle få någon plats i någon kommunal nämnd. Skall man följa de regler som finns för tillsättning av platser i kommunala nämnder, hade vi, med tanke på de röstsiffror vi fick, ej heller någon automatisk rätt till en sådan plats. Efter valet -94 hade dock Kristdemokraterna, med endast ett mandat bakom sig, fått en "observationsplats" i en kommunal nämnd. Med detta i minnet, skred vi genast till verket och skrev en begäran till kommunstyrelsen att få en liknande plats.

Efter skriftväxlingen avslogs vår begäran. Med tanke på det politiska rabalder som vår valframgång utlöst i lokalpressen (smutskastning, löften från politiker att vi skulle utfrysas i fullmäktige mm) förvånade detta oss föga.
Vi förstod att detta nekande skulle försvåra vårt kommunarbete, men lät oss inte nedslås av detta på något sätt. Istället började vi direkt att planera för motioner och interpellationer samt
gick igenom helheten för kommunarbetet.

Även 1999 blev ett valår, (EU-val) valmaterial ut till alla hushåll igen, tyvärr var det i Trollhättan, precis som i övriga landet, många nationella som avstod att rösta, många utav ren lättja. Trots detta måste man ändå konstatera att Trollhättan jämförelsevis klarade sig bra.

Kommunarbetet är nu igång på allvar, motioner, interpellationer och skrivelser gav vi högsta prioritet. Det var mycket vi ville förändra och påverka så arbetet med detta gick på högtryck.

En interpellation till kommunstyrelsen om "social struktur" pengar var bland det första vi gjorde. Vi frågade i den varför en sådan snedfördelning av medel sker till skola och fritidsverksamhet, varför vissa delar av stadens barn skall få stå tillbaka för att andra delars. Vi klargjorde också att vi var klart oroade över den urholkning av kvalité som nu sker.
Socialdemokraten Mats Wiking betonade i sitt svar i fullmäktige att Trollhättan procentuellt avsätter en mindre andel än vissa andra kommuner!

Motionen om att införa sprinklersystem i motorrummet på de kommunala bussarna gillades
och blev bifallen.
Ytterligare motioner var: Folkomröstning om ett fortsatt flykting mottagande i Trollhättan,
obligatorisk och gratis simundervisning för lågstadiebarnen, införande av sk. "P-skiva" i centrum, dessa behandlades inte i fullmäktige under 1999.

Intervjuer i mängd! både radio, tv och press medverkade vi i. Det mesta var varit relativt sakligt och bra med ett lysande undantag, tidningen "Kommunaktuellt" skrev en riktigt ful och lögnaktig artikel om oss, vilket föranledde oss att göra en anmälan till pressombudsmannen och senare till pressens opionsnämd.
Tyvärr fann vår anmälan inget gehör.

Sammanfattar vi 1999 så kan man enkelt säga, nu är det politiska arbetet igång på ett mycket bra sätt. En mängd nya medlemmar i skiftande åldrar har tillkommit, något som är mycket glädjande är att andelen pensionärer har ökat kraftigt och att vi fått flera personer i olika åldrar som tidigare varit med i andra etablerade partier.
Detta gör att vi går stärkta in i 2000 talet.
Vi känner att det finns mycket att förbättra och förändra i kommunen och vi skall göra allt vad vi kan, för att så skall ske.

Avslutningsvis vill vi gärna skryta lite, ca150.000 flygblad/valmaterial har vi delat/distbruerat
under åren 1994-1999.

Index