Max och Patch
och andra vovvar
Vi blev goda vänner
med dykaren på Aqua-Marina i Los Christianos och hans team. Maken
till vänliga och snälla människor har jag aldrig träffat.
Om du åker till Teneriffa
och vill prova på att dyka, gå till dom. Ägaren plus en
av killarna som jobbar där talar svenska. En klar fördel. Här
är en länk till deras hemsida.
De var stora djuvänner
allihop och hade två hundar, Max och Patch. Nu ägde de ju inte
de här hundarna utan de var "uteliggare" som så många
andra hundar därnere. De klarade sig mer eller mindre själva
och var hos dykaren bara under öppettiderna. På nätterna
strövade de runt själva.
 |
 |
|
Mina fina vakthundar max och Patch
|
Mimmi med "min" underbare Patch.
|
Max var ca 9 år och väldigt
tillgiven. Min favorit var dock hans kompis Patch som var ca 12 år
och nästan helt blind. Han blev min allra käraste vän och
kom varje kväll in till mig på jobbet och vilade sig en stund.
Han gjorde också allt för att vakta mig. Han såg inte
så bra men hörseln var det absolut inget fel på.
Visst tänkte jag tanken
på att ta hem honom på kvällen men fick stålsätta
mig då jag visste att han levt som han gjort hela livet.
Jag hade nog honom en stor
otjänst om jag började ta hem honom på kvällarna,
vad skulle hända då vi åkte hem? Så jag avstod och
inskränkte våra stunder till kvällarna på jobbet.
Dykarens små hittebarn
En morgon när dykaren
och hans fru vaknade fanns det två små valpar på hans
trapp. De tog naturligtvis hand om dem och åkte genast till en veterinär
för att kolla så de inte var sjuka. Där konstaterades att
grabbarna (det var två hanar) knappast var mer än fem veckor.
Ägaren hade förmodligen tröttnat på dem och dumpat
dem där de visste att det fanns djurvänner.
I våra Svenska ögon
är ett sådant beteende helt förkastligt men det händer
allt som oftast i andra länder.

Jag kom i kontakt med en fantastisk
organisation som verkade på Teneriffa. De kallade sig
K-9
och tog hand om bortsprungna och oönskade
katter och hundar.
Förutsättningen
för deras existens är att frivilliga skänker medel och ställer
upp och jobbar gratis. Det är ett gäng otroligt hängivna
personer som man verkligen kan kalla äkta djurvänner. De försöker
i möjligaste mån omplacera de djur som kommer in men det är
inte alltid så lätt så de som jobbar där har massor
med djur som ingen annan ville ha.
Om du åker till Teneriffa
sök upp dom, antingen på någon marknad eller på
deras eget ställe uppe i bergen och ge den hjälp du kan. Antingen
i form av tid eller pengar. De behöver alltid frivilliga att rasta
hundarna och att mata djuren.
När vi åkte hem
i maj fanns där ca 60 katter och 50 hundar.
Så vill du göra
en god gärning för några av de mindre lyckligt lottade
djuren därnere, sök upp K-9.
Jag är säker på att du får en stjärna i himlen
för din insats.
Tillbaka