Leopold och Ludwig

Leopold har visat sig vara två????????
Jag upptäckte det en kväll när jag gick ut för att hämta in honom för natten.
Han kom snällt när jag ropade men jag upplevde det som att han var precis överallt runt omkring mina ben, visserligen var det rätt mörkt men det kändes som om han var överallt.
När jag kom fram till vår dörr så sprang han genast in och jag tänkte stänga dörren när jag upptäckte att han fortfarande var kvar därute?.
Nåväl jag ropade på honom igen att han skulle komma in men han rörde inte en fena, satt bara och glodde dumt på mig så jag försökte bära in honom men då blev det fart på kissen. Han försvann in bland buskarna i en väldig fart. Jag tänkte att han blivit skrämd av någon så jag gick in för att hämta lite mat och locka honom med och då sitter han helt lugnt vid sin matskål och äter???

Jag fattade inget alls. Jag blev tvungen att gå ut och kolla om kissen som jag trodde var Leopold var kvar ute. Jodå, mycket riktigt. Han satt mycket majestätiskt på vår bro och tittade skrämt på mig. Så, där stod jag alltså och tittade än på den ena, än på den andra Leopold. Gissa om tankarna snurrade i skallen på mig.
Jag trodde att jag hade fått ett nervöst sammanbrott eller möjligen drabbats av solsting. I min desperation skrek jag åt Tommy att komma och titta. När han frågade vad som stod på sa jag helt sanningsenligt att Leopold verkar ha delat på sig. Han kom skrattande fram till mig men skrattet stannade liksom av sig när han såg två EXAKT likadana katter.
Så nu var vi två fåntrattar som stod och glodde på de stackars kissarna. Vi fattade ingenting. Att det kan finnas tvillingar i kattvärlden har jag hört talas om och nu har jag sett det med egna ögon. De är lika som bär.
Skillnaden är att Ludwig (som jag kallar tvåan) är mycket skyggare men man kan inte för allt i världen se någon skillnad på dom.
Ludwig är väldigt gosig utomhus men han vill ogärna komma in i motsats till Leopold som numera tillbringar alla nätter i vår säng, buffandes och skuffandes.
Alltså, nu har vi två katter, katter som inte går att skilja på. Ack ja, vad göra.
Det var bestämt att Leopold skulle få bo uppe i Puerto de la Cruez hos Magdalena och Bertil (några bekanta härnere) tills vi kom ner igen men när de hörde att de var två blev de lite tveksamma. De har ju redan tre katter. Jag vill nämligen inte sära på pojkarna då de verkar mycket kärvänliga mot varandra. Jag har märkt på Leopold att han inte varit tillräckligt länge hos sin mamma för han vill gärna trampa och "snutta" på allt. Detsamma torde nog gälla hans tvillingbror så de bör nog få vara ihop då de är varandras trygghet.
Möjligen kan det lösa sig ändå. Vår gode vän, norsken Stein, har en kompis som gärna tar hand om en katt. Nu återstår bara att övertala honom att ta båda två. Men han är en stor kattälskare och jag tror att han inser det absurda att skilja dom åt, även om Ludwig kommer att behöva ett par veckor på sig att anpassa sig, men det fixar han säkert. Han har nog mycket dåliga erfarenheter av människor i inomhusmiljö. Stackars lille Ludde.
Det enda tråkiga med denna lösning är att han inte kommer att vara hos oss när vi kommer ner igen men det tar jag så gärna om jag bara vet att de får ett bra liv.
Jag kan ju alltid hälsa på dom.