I boken "Test of Time: The Bible - From Myth to History" (Arrow Books 1996) påvisar arkeologen och historikern David Rohl att bibelns historiebeskrivning faktist går att verifiera samt att den bibliska kronologin dessutom tycks mycket exakt. Tills idag har arkeologer underskattat bibeln som historiskt dokument eftersom man inte har kunnat knyta samman egyptisk och israelisk historia och kronologi. Arkeologin har ej heller slutgiltigt kunnat verifiera bibelns berättelser. Men p.g.a. en omvärdering av den egyptiska kronologin så tycks bitarna falla på plats och sammanhangen syns plötsligt glasklara. Fakta har alltid funnits framför historikernas ögon, men man har stirrat sig blind på 1800-talsarkeologins förhastade slutsatser.

   Den sjuarmade ljusstaken
Kärnan i Rohls idé är att de 21:a och 22:a dynastiernas faraoner inte alltid följde på varandra. Eftersom Egypten ej alltid varit enat så har det förekommit parallella faraoner. Misstaget som arkeologerna gjort är att dom placerat alla faraoner efter varandra och därmed tänjt ut den egyptiska historien. I det forna Egypten hade man ej en kronologisk tideräkning utan tiden räknades som exempelvis "år 9 i farao Neferhotep I:s regeringstid." Detta har orsakat en felaktig arkeologisk kronologi eftersom det i hög grad har funnits medregenter eller parallella regenter. Det mellersta rikets tredje period brukar dateras till 1069-664 f.kr. Genom att förkorta denna period med 200 år så uppnår Rohl att historiska och arkeologiska data faller på plats.

Hittills har antagits att det var Ramses II som regerade i Egypten under exodus. Men med den nya kronologin andrager Rohl att det var Neferhotep I av den 13:e dynastin som då regerade eftersom exodus skedde runt 1450 f.Kr, medan Ramses II regerade någon gång under perioden 1279-1213 f.kr.

Att på så sätt flytta tillbaks den relativa bibliska historien ett par hundra år får diverse effekter. Bl a medför det att Salomos regeringstid hamnar i den sena bronsåldern istället för tidig järnålder som tidigare antagits. Arkeologerna har hittills inte velat acceptera den bibliska beskrivningen eftersom dom vetat att den tidiga järnåldern var mycket fattig emedan den sena bronsåldern var mycket rik. Den sena bronsålderns rikedom överenstämmer emellertid med bibelns berättelser om Salomos rikedom. Templet som Salomo byggde i Megiddo enligt 1 Kon 9:15 går härmed att verifiera enligt de arkeologiska utgrävningar som i Megiddo uppdagat ett mycket rikt bronsålderspalats bl a innehållande en elfenbenspjäs föreställande en kung flankerad av två sfinxer. I Kon 10:18f framgår det faktist att Salomo byggde en tron flankerad av två lejon.
Vidare framgår av 1 Kon 9:15 att Salomo byggde en anläggning kallad Millo som även den har grävts ut. Den har dock blivit daterad till ett par århundraden före Salomo, men eftersom Salomos tid nu flyttas bakåt så kan bibeln verifieras även på denna punkt.

   Tutankhamon
På detta sätt fortsätter Rohl att plocka fram nya fascinerande fakta i sin bok. Det går nu även att finna historiska belägg för israeliternas bosättning i Egypten samt även belägg för det tydliga möte av egyptisk och israelisk historia som förekommer i 1 Kon 14:15f samt II Krön 12:2ff. På dessa ställen i bibeln blir Jerusalem anfallet av en farao Sosak respektive Sisak. Tidigare har man pga namnlikheten förknippat honom med farao Shoshenk I; men det har ej gått att verifiera denna händelse i egyptiska annaler. Men med den nya kronologin så borde Ramses II ha regerat under denna period. Enligt en inskription i Thebe så plundrade också Ramses II en stad kallad Salem under sitt åttonde regeringsår. Salem var det gamla namnet för Jerusalem som förekommer i Genesis 14:18. Vad som ytterligare stärker teorin är att Ramses II enligt egyptiska källor hade ett smeknamn enligt förkortningen 'Ss'. Man skrev inte ut vokalerna men troligen uttalades hans namn 'Shysha'. Israelerna kan ha lagt till ett 'k' eftersom namnet då får betydelsen 'den som trampar ner,' vilket var just vad han gjorde med israelerna.

   Statyett från gamla riket
Till sist kan jag nämna ett intressant litet fynd som finns i Brüssels museum. Det är en egyptisk lerfigurin (ej att förväxla med bilden) där Jakob och Josefs namn finns inskrivna. Detta fynd har tidigare inte kunnat kopplas till de bibliska personerna eftersom fyndet är daterat till sena 12:e eller tidiga 13:e dynastin. Men i den nya kronologin var just detta den tid som ledde till fram till exodus. Vi vet att det då rådde en konflikt mellan befolkningsgrupperna och egyptierna hade en vana att tillverka lerfiguriner på vilka de skrev in sina fienders namn. De krossade därefter figurinerna för att på magiskt vis åsamka personerna skada. Även om detta fynd ur arkeologisk synvinkel är en petitess så är det ju fascinerande att namnen kan misstänkas åsyfta dessa betydelsefulla personer. Många fler intressanta fakta nämns, men dessa exempel får räcka som smakprov. Värt att notera är att David Rohl, som för övrigt är agnostiker, kommer ut med en uppföljare till nämnda bok under juli 1999.

© M. Winther 1999.