Historik
I
likhet med många andra musikkårer i Sverige har även
Ludvika Musikkår sina rötter inom den svenska
industrin. Det är elektroindustrin med ABB:s föregångare
Elektriska AB Magnet, sedermera ASEA, som utgör
grunden.
Musikkåren hette från början
Musikkåren Gnistan och starten skedde egentligen den
1/11 1902. Inledningsvis undersöktes om det fanns
intresse hos de anställda att bilda en musikförening.
Först under 1903 kom en spelande musikkår till stånd.
Entusiasmen var stor, stå det
blev hela tre övningskvällar i veckan. I den första
årsberättelsen står ”att kassören haft det jobbigt
eftersom han legat ute med stora förskott på grund av
medlemmarnas liknöjdhet att betala månadsavgiften”.
Kontant i kassan fanns efter första året 0,21 kr att
överföra till 1904 års verksamhet.
Det fanns också en musikförening
utanför elektroföretaget. Den kallade sig för Ludvika
Privata Musikkår och hade ingen anknytning till
industrin. Men ganska snart stod det klart, att Ludvika
var för litet för att ha två musikkårer, så det
blev en sammanslagning mellan de bägge föreningarna
och namnet Ludvika Privata Musikkår antogs.
Fortfarande var det dock många
medlemmar som jobbade på elektroindustrin och
kopplingen till ASEA bestod långt in på 1960-talet.
Bland annat spelade musikkåren lunchkonserter varje
onsdag under sommarhalvåret för den anställda. Vid årsmötet
1967 beslutades att kårens namn i fortsättningen
skulle vara Ludvika Musikkår.
Under 70-talet genomgick musikkåren
en stor förvandling. Många ungdomar kom från den
kommunala musikskolans verksamhet och medlemsantalet växte.
I slutet av 70-talet var man stundtals över 70 musiker.
En bidragande orsak till detta var en USA-resa, som
gjordes 1976 tillsammans med andra kulturgrupper i Västerbergslagen.
Repertoaren moderniserades och blandningen av unga
musiker och ”äldre” från dansorkestrarnas tid blev
en lyckad konstellation, som uppmärksammades på många
sätt.
Samtidigt etablerades ett
samarbete med några folkkära artister i landet. Flera
konserter med Sonja Stjernqvist, Lasse Lönndahl, Hans
Josefsson, Sven Erik Vikström, Sören Rydgren och
Bertil Boo rönte stor uppmärksamhet. När kåren sedan
ansvarade för sommarens trivselkvällar på Gammelgården
steg populariteten ytterligare.
Varje år marscherar musikkåren
genom stadens gator och spelar marschmusik på Kristi
Himmelsfärdsdags morgon. Detta arrangemang har pågått
sedan 1920-talet. För 20 år sedan spelades Händels
fyrverkerimusik när sommarsäsongen avslutades på
Hammarbacken. Detta har sedan blivit en tradition och
lockar idag flera tusen åskådare. I mörkret lyser ett
anslående fyrverkeri över sjön Väsman och musikkåren
sitter vid notställ försedda med julgransljus.
1981 blev kåren dessutom
engagerad av försvaret som Hemvärnets Musikkår i
Ludvika. Därav följde, att nya typer av spelningar
blev möjliga. Framträdanden i Stockholm i samband med
vaktparaden och försvarsrepresentation i Danmark är
exempel på sådana spelningar.
Musikkåren har under ett
normalår ett 50-tal framträdanden varvade med lika många
repetitioner, vilket vittnar om efterfrågan från olika
arrangörer och en stor insats från medlemmarnas sida.
|