CHFs syn på utbildning präglas av ekohumanistisk grundsyn. Ett decentraliserat högskolesystem ger större förutsättningar för att alla som vill skall kunna utbilda sig, vilket är en rättighet i ett demokratiskt samhälle. Kretsloppstanken måste genomsyra alla utbildningar då den berör alla yrkesgrupper.
Några av nyckelbegreppen i centerns politik är decentralisering, kretslopp och grundtrygghet. Dessa begrepp beskrivs nedan ur ett utbildningspolitiskt perspektiv:
1.1.1 Decentralisering
För att uppnå en rikstäckande kompetensutveckling krävs en decentraliserad högskolestruktur. Högskolan måste finnas inom räckhåll för individen. Om endast ett fåtal får tillträde till högre utbildning riskerar vi få storaklyftor mellan olika grupper vad gäller kunskap och engagemang i samhällsdebatten.
Studentens möjlighet till demokratiskt inflytande och ansvar över sin utbildning och studiesociala situation måste säkerställas. Detta kan uppnås genom att studentkårerna inte växer sig för stora. Studenterna bör ha möjlighet att lära känna och identifiera sig med sina företrädare, och med de som är engagerade i utbildningsbevakningen. Där så är lämpligt, t ex vid större högskolor och universitet med många olika utbildningar, bör fakultetskårer införas.
Ett ökat antal utlokaliserade utbildningar och utbildning på distans krävs liksom en ökad satsning på framför allt mindre och medelstora högskolor. Naturligtvis måste ett nära samarbete råda mellan universitet, högskolor och näringsliv. Det är viktigt att näringslivet tar vara på den kunskapsresurs som finns bland akademiker.
Genom användning av informationsteknologi får vi enkelt tillgång till snabb information och kan kommunicera med personer på ett geografiskt långt avstånd. Detta underlättar också för den som ej har möjlighet att befinna sig på högskoleorten att ändå bedriva studier. Det är därför viktigt med en utveckling och ökad användning av informationsteknologi som komplement till återkommande möten på studieorten.
1.1.2 Kretslopp
Lokala och globala miljöproblem börjar mer och mer tränga in i människans medvetande. Alla måste ta sitt ansvar att spara på de ändliga resurserna och återge naturen vad vi tagit. Högskolan fyller här en viktig funktion som kunskapsbringande instans.
Alla yrkesgrupper berörs på ett eller annat sätt av arbetet kring uppbyggandet av ett kretsloppssamhälle. Högskolan måste därför ställa problemformuleringar kring ekonomi och ekologi såväl nationellt som internationellt sett.
Ett kretsloppssamhälle kräver alternativa lösningar som ersätter de ändliga naturresurserna. Naturen skall kunna återfå vad den givit i en form som den klarar av. Detta kräver ny teknik och politiska styrmedel bland annat i form av ekonomiska styrmedel.
1.1.3 Grundtrygghet
Den som är allmänt behörig skall oavsett bakgrund kunna skaffa sig en högre utbildning. Det är en självklarhet i ett demokratiskt och rättvist samhälle. Ekonomiska hinder får inte vara avgörande för om någon väljer att skaffa sig en utbildning eller ej. En reformering av dagens studiemedelssystem krävs för att skapa rättvisa och ett ekonomiskt långsiktigt hållbart system.
Alla människor har rätt till en social grundtrygghet. Studenter har i många sammanhang stått utanför de generella skyddsnäten. Därför är det viktigt att inkludera även studenter i ett nytt grundtrygghetssystem.
1.2 Kunskap
Det finns inte bara en sanning. Kritiskt tänkande är viktigt i det informationssamhälle vi befinner oss i. Kunskap är en process som ständigt måste byggas på för att människan skall utvecklas som individ och kunna vara en resurs i samhället och på arbetsmarknaden. Högskoleutbildningen får inte vara för smal i sin utformning. Det är viktigt att olika utbildningar ger utrymme för olika synsätt. En bred bas ger fler möjligheter till arbetsuppgifter och förståelse för olika yrkesgrupper i samhället. En nära koppling mellan aktuell forskning och grundutbildning ger studenten aktuella fakta och frågeställningar för egna impulser och kritiskt tänkande. Detta måste komma hela samhället till del och det är därför viktigt att även mindre företag drar nytta av fler utbildade och forskarutbildade.
Kvalitetsaspekten skall beaktas högt vid utveckling av kurser och utbildningsprogram. Det är viktigt med kompetenta lärare med god pedagogisk utbildning och med aktuella rön. Studenten skall självklart vara delaktig vid planering och utvärdering av nya kurser. En kvalitativt bra kurs är den kurs som studenten är nöjd med och vars förmedlade kunskap är användbar i en framtida yrkesroll. Naturligtvis är det inte bara kursinnehållet och lärarens kompetens som är avgörande för en god kvalitet. Andra faktorer såsom arbetsmiljö, social miljö, lokaler och teknik har också stor betydelse. Kvalitetsdrivande processer måste ständigt pågå.
Högskolan har ett ansvar att aktivt engagera sig i och så långt möjligt finna lösningar för att upprätta en mer jämställd högskola. Jämställdhetsaspekten måste beaktas vid rekrytering av såväl studenter som anställda till högskolan. Detta kommer i förlängningen att bidra till ett mer jämställt samhälle.
I ett informationssamhälle krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Det skall vara naturligt att återkomma till högskolan för fortbildning och omskolning. Högskolan måste vara öppen för en sådan övergång och ges resurser för att möjliggöra fort- och vidareutbildning. Näringslivet, staten, individen och högskolan har ett gemensamt ansvar för fortbildning.
Sverige måste vara vidsynt och se på andra länders utbildningsstruktur, dels för att inhämta idéer men även för att undvika onödiga misstag i ev strukturomvandlingar i vårt eget högskolesystem.
1.3 En akademisk miljö
Att vistas i en akademisk miljö är och kommer alltid att vara utvecklande på många sätt. Vid en högskola finns möjlighet till diskussion och personligt informationsutbyte. Kunskapsprocessen ges en närande miljö i mötet mellan studenter, lärare och forskare. Biblioteket är t ex en naturlig mötesplats förutom dess primära funktion som informationskälla. Självklart bör studenter och lärare i samråd utforma den akademiska miljö de skall vistas i.
1.4 Vetenskaplig grund
Centerns Högskoleförbund anser att den högre utbildningen kännetecknas av att grundutbildning och grundforskning följs åt som ett. Utan forskningsanknytning går den vetenskapliga grunden förlorad i utbildningen. Det är bland annat mot den bakgrunden CHF kräver att alla högskolor skall ha fasta forskningsresurser. För att möjliggöra kopplingen mellan utbildning och forskning krävs vidare en översyn av forskningsorganisationen. I dag är exempelvis forskningen inom det pedagogiska området och omvårdnads området bristfällig, men det finns också andra områden som inte har haft någon eller som haft en dåligt utvecklad forskning.
Den högre utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund. För att möta samhällets krav på ökad kompetens och kravet på fler utbildningssatsningar måste en mångfald av utbildningssystem finnas. En utbildning som vilar på vetenskaplig grund passar inte alla människor.
Satsningar måste också göras på ett utbildningssystem som baseras på beprövad erfarenhet. CHF anser mot den bakgrunden att någon form av eftergymnasial yrkesutbildning bör införas som vilar på beprövad erfarenhet. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen kan vara ett komplement eller alternativ till utbildning som vilar på vetenskaplig grund och skall vara meriterande vid vidare högskolestudier.
CHF anser