Min bror och jag

Den här dikten har Hilding reciterat åtskilliga gånger
genom åren och den går alltid hem hos publiken.

Min bror och jag
(författare: okänd)

Min bror och jag, ett tvillingpar
vi föddes en och samma dag
Den ene var min bror
den andre det var jag

Vi voro lika som två bär
därefter döptes vi till Karl och Per
En sådan likhet ingen sett
ty båda voro vi som ett

Min far och mor de visste ändå råd
och gjorde sig en ring av tråd
och satte den, så näpet där
på ringfingret på Per

Men en dag det hände någonting
ty Per han tappade sin ring
och far och mor de brast i gråt
Vad ska vi ta oss till?
Nu kan ej barnen skiljas åt.

Men samma kärlek fanns dock kvar
och vi smektes ömt av mor och far
Men namn vi hade inga mer
nu kunde Karl få kallas Per

Vad tiden svinner uti barnaår
och sju vi fyllde samma år
En farsot genom bygden drog
och en utav oss båda dog.
Men om det var Karl, eller det var Per
om det var bror min eller jag
förborgat är till denna dag

Och prästens tal, se så det ljöd
nu en av pojkarna är död
Men om det är Karl, eller det är Per
en hemlighet för oss det är.

På graven ristades så här:
Här vilar Karl, kanske Per
men känd är denna hemlighet
blott av den som allting vet

Vem vilar där i fosterbygd
inunder gröna björkars skydd
jag går och undrar, tänker varje dag
om det är bror min eller jag.