Gästboken på Hildings hemsida

    Här har du möjlighet att skriva några rader. Du får gärna skriva vad Hilding har fått betyda för dig eller om något roligt minne.
    Om du inte har något emot det så kommer vi att publicera detta här på hemsidan.

    Namn: Ort: e-post:
    Min text:
    Det är OK att publicera min text hemsidan.    Publicera inte min text på hemsidan
      Tillbaka till första sidan  Home

    Läs vad andra har skrivit:

    Jag minns Hilding från min barndom i södra Östergötland. Han kom ganska ofta på besök till Horns missionsförsamling (SAM). Vi tillhörde en utpost till Vimmerby baptistförsamling, Betania-gruppen i Horn (ÖM). När Hilding kom gick de olika församlingarna tillsammans och hade gemensamma möten. Vid några tillfällen hölls mötena i en större lokal. Några gånger hade de karaktären av ”föreläsning”, bland annat från Hildings resor. Jag minns att han en gång talade om Skottland. Han startade mötet med att säga att den största frågan alla brottades med när det gällde Skottland var ”Vad har egentligen skotten under kilten?” – då reste sig en from lärarinna och lämnade mötet. Hilding reste under en tid med den senare (under 1960-70-talen) ganska kände gospelsångaren George Harris från ön Grenada, och var, så långt jag vet, den som introducerade honom i Sverige. George Harris fortsatte sedan bland annat som sångare i Berthil Paulsons Nytt Liv-kampanjer. Som ung evangelist arbetade jag under några månader i Västergötland. Reste i Ida Anderssons tjänst på Skaraslätten och besökte under ett par veckor några alliansförsamlingar runt Falköping. Det var samma vecka som Sverige övergick till högertrafik (hösten 1967). Hilding kom på besök tillsammans med en gospelgrupp från London, (The Heaven Bound Brothers och deras pastor Ken MacCarthy) de sjöng och Hilding talade, Allianskyrkan var full med folk. Hilding tolkade från engelska till svenska. Hilding hade ju många strängar på sin lyra: Från Donald Bergagårds konferenser i Timmersdala finns en intressant kassettinspelning där Hilding sjunger ett kapitel i Apostlagärningarna.

    Willy Svahn, Limassol, Cypern


    Hilding predikningar var alltid så fulla av humor och visdom... hans sätt att predika fick mig att se himlen och Israel ur en helt ny synvinkel... och tiden bara försvann när han predikade och det var alltid tråkigt när det var dags att gå hem.. jag har fortfarande kasseter med Hildings predikningar och det var för någon månad sedan jag lyssnade på en.. Nu har han fått komma till himmelen och där äntligen få träffa alla han ville samtala med... Hilding har nått hem..

    Annika Alexandersson, Sävsjö


    Mitt första möte med Hilding Fagerberg lär ha varit år 1950 i Klippans missionshus mellan Gislaved och Sjötofta. Han åkte på en stor motorcykel. Det var en Indian eller möjligtvis en HD.

    Berättat av Stig-Göran Ebbehed


    Familjen var på "möte" i Böjeryds missionshus, där Hilding F skulle predika. Våra barn var ca 3 och 5 år gamla, det fanns ytterligare något barn med på mötet. Hilding börjar sin predikan med en tillrättavisning till oss föräldrar eftersom vi ville ha barnen tysta och stilla, vilket gjorde att de fick mer fria händer. Längre in i predikan avbröt sig Hilding med en något upprörd stämma:
    -Förr fanns det nappar till barnen, finns inte det längre?

    Berättat av Börje Malmborg


    Något som ofta hörs på sammankomster med Hilding, när kollektbössorna tas fram, är:
    -Nu vill jag inte att det skall höras någonting. Det skall vara en tyst kollekt.
    Småmynt göre sig alltså inget besvär. Hilding har samlat in mycket pengar till bl a Indien med sin humor och starka förkunnelse.

    Berättat av f d kyrkosångare Ivar Rydén