Den frågan är av teknisk art. Fiber är den överföringsteknik som man idag känner till som "Äkta bredband". Fibern har nämligen den fördelen att den med ljusets hastighet kan överföra data mellan två platser. Det finns således ingen spänning, som normalt har en tendens att sjunka under långa sträckor, att ta hänsyn till. Idag kan man med fiber lätt överföra 10 Mbit tiotals kilometrar. Teknik finns även för att med lätthet tiodubbla den hastigheten. På huvudstammarna som byggs runt om i landet finns det idag teknik framtagen för att transportera data med över 1 Gbit.
Teknik finns nu även för att överföra data i upptill 40 kanaler på en fiber.
Men det blir DYRT.

Det som således talar för ett fiberoptiskt nätverk är att det med all säkerhet kommer vara framtidssäkert. Stora mängder med digitala signaler kommer att kunna överföras snabbt. Detta ger möjligheter som ingen idag kan ana kommer att ges de uppkopplade.

Det som talar emot är att nya kablar måste dras fram i området. Hur detta kommer att gå till bli en fråga att lösa framöver. Kostnaden är naturligtvis en annan faktor.

Vad kan det vanliga telenätet hantera idag:

Vanligt telefonmodem har max 56 Kbit/sek.

ISDN har två hastigheter, 64 Kbit/sek resp. 128 Kbit/sek om man använder båda kanalerna. Dessa alternativ kostar 145:- resp. 165:- i månaden utöver det vanliga telefonabonemanget(105:-). Här ingår vissa teletjänster. Kostnaden för trafiken tillkommer som för vanlig telefon (dubbel minuttaxa för 128 Kbit ) men utan uppkopplingsavgift (endast vid 64 Kbit).

ADSL , som Telia idag testar på 25 orter, upplevs i dagsläget 512 Kbit/sek från Internet till villan och ca 0,4 - 0,5 Mbit/sek i motsatt riktning. Upplevd hastighet behöver inte betyda detsamma som faktisk eftersom det går att "spara" ett antal ofta besökta sidor i en speciell server någonstans i regionen. Frågan man även bör ställa sig är med vilken bandbredd man får till sig sidor som sällan besöks, vilket ju är ganska vanligt.

Kostnaden för kunden på detta kommer att vara förhandlingsbart framöver. Uppgifter säger att anslutningsavgiften blir ca 1495:- och månadskostnaden ca 250:- med fri uppkopplingstid. Dessutom tillkommer det vanliga telefonabonnemanget med 105:-/månad plus minutavgift och annan tilläggstjänst på telefonin som vanligt. Medlemmar i Sveriges Villaägarförbund har möjlighet till gruppanslutning till en månadskostnad på anslutningen a 200:-. Detta förutsätter att man erlägger 265:- per år i medlemsavgift. Telia säger att andra gruppanslutningar inte är möjliga.

Man måste dock vara ca 400 kunder under en telestation för att TELIA ska finna det intressant att ge möjligheten till ADSL.
Efter nyår kommer troligen TELIA:s telenät att öppnas upp för andra operatörer. Vilka kostnader dessa kommer att ta ut återstår att se.

ADSL är en teknik som troligen är på övergående. IT-kommitionen kommenterar detta i sin information med följande citat:

"Kan man inte utnyttja det befintliga telefonnätet och bygga ut det för bredband?

Som en övergångslösning kan det fungera. Men för att uppfylla IT-kommissionens vision är det tyvärr tekniskt omöjligt. Telefonnätet är till sin natur byggt för telefonsamtal, det vill säga förbindelser som ständigt är uppkopplade under samtalet. Så fungerar inte effektiva digitala nät. Dessutom består den sista delen av telefonnätet, den som går hem till abonnenterna, av kopparkablar (tvinnad koppartråd) som till och med då den allra mest avancerade tekniken, xDSL, används, inte räcker till våra framtida behov. Ett annat problem är att den sista delen av nätet ägs av Telia. Även om de tvingas öppna det för konkurrenterna återstår många problem. I Danmark släppte man accessnätet fritt redan 1998. I januari 2000 gav Telia upp förhandlingarna med Tele Danmark, som ville ha för mycket betalt för att släppa in Telia med sin utrustning i telefonstationerna. De gamla telebolagen sitter i oligopol/monopol-ställningar som inte är lätta att rucka på, även om lagstiftningen ändras."

1 Gbit/sek = 1 000 000 000 bit/sek.