PRELIMINÄR PLANERING V 12-23 VT 1999 KURS B 19-36 H
ALLMÄN LITTERATURHISTORIA

Tisdag 23 mars 12.50-13.40 335

Introduktion litteraturhistoria. Gruppindelning. Uppgifter.


Torsdag 25 mars 12.00-13.30 313

Förberedande arbete inför epokseminarierna


Tisdag 30 mars 12.50-13.40 335

Förberedande arbete inför epokseminarierna


Torsdag 1 april 12.00-13.30 313

Epokseminarium grupp 1: Antiken Jonas, Karolina, Freddie, Lisa & Isabella
LO 24-33 BB 23-29, 46-47


Vecka 14 påsklov


Tisdag 13 april 12.50-13.40 335

Epokseminarium grupp 2: Medeltiden Malin, Fredrik, Jonathan, Eva & Caroline
LO 48-55, 64-67, 71-75 & 82-83
BB 56-67


Torsdag 15 april 12.00-13.30 313

Antiken & Medeltiden fortsättning


Vecka 16 tisdag och torsdag resursdagar


Tisdag 27 april 12.50-13.40 335

Epokseminarium grupp 3: Renässansen Jocke, Andrew, Henrik, Lena & Micke
LO 84-92, 107-109 & 117-119
BB 104-113


Torsdag 29 april 12.00-13.300 313

12.00: Bokdiskussion grupper 1 & 2 + Jocke K & Micke

12.45: Bokdiskussion grupper 4 & 5 + lena, Andrew & Henrik

Lagerkvist: Dvärgen


Tisdag 4 maj 12.50-13.40 335

Epokseminarium grupp 4: Upplysningen Therese, Anders, Linn, Johanna & Erik
LO 120-138 & 150-151
BB 153-163


Torsdag 6 maj 12.00-13.30 313

Epokseminarium grupp 5: Romantiken Jimmy, Tomas, Katja, Peter & Bente
LO 152-168
BB 192, 207 & 209-215


Tisdag 11 maj 12.50-13.40 335

Kenneth Branaghs film Mary Shelleys Frankenstein


Torsdag 13 maj Kristi himmelfärdsdag


Vecka 20 tisdag och torsdag resursdagar


Tisdag 25 maj 12.50-13.40 335

fortsättning film


Torsdag 27 maj 12.00-13.30 313

Bokdiskussion 12.00: grupper 1 & 2 + Jocke & Micke
12.45: grupper 4 & 5 + Lena, Andrew & Henrik

Goethe: Den unge Werthers lidanden


Tisdag 1 juni 12.50-13.40 335

Allt material inläst för allmän frågestund Torsdag 3 juni 12.00-13.30 313

Skrivning Litteraturhistoriska epoker

LO= Litteraturorientering
BB= Från Bibeln till Blanche

När ni läser litteratur vill jag att ni funderar över några saker. All litteratur har en upphovsman, en publik och en funktion. De två första påståendena är väl inte så märkliga, men vad menas med att en text har en funktion? Helt enkelt det att upphovsmannen haft en tanke med sitt stycke. Det kan vara att röra sin publik, dvs att få den att gråta, skratta, längta, älska, hata osv. Kanske vill författaren undervisa sin publik om praktiska saker eller kanske ge goda råd om hur man ska leva sitt liv.

Dessa funktioner kan förstås vara kombinerade och inte alls så renodlade. En författare kan välja att undervisa genom satirens form (jfr Swifts Ett anspråkslöst förslag), samtidigt som läsaren lockas till skratt. Ett annat stycke kan få oss att längta och gråta och uppleva skönhet. Och så vidare. Men det finns nog oftast ett huvudsyfte med en litterär text, och det är det huvudsyftet jag vill att ni ska fundera över när ni läser texterna från de olika epokerna.

Vilka var det som skulle påverkas av de litterära texterna? Med andra ord, vilken var publiken? Vilken klass eller kategori människor tillhörde den? Män, kvinnor eller barn? Vem som helst?

Fundera över vem upphovsmannen var. Bry er inte så mycket om biografiska uppgifter utan försök komma underfund med vad det var för slags människa: Bildad, obildad? God eller ond? Vet författaren vad han eller hon talar om? Kan man veta något om varför författaren skrivit texten? Är det ett beställningsjobb? Är det ett sätt att nå någon fördel: pengar, en anställning, ryktbarhet...? Hur var det att vara författare på den tiden? Vilken status hade man?

Alla dessa faktorer, upphovsman, publik och funktion eller syfte, påverkar naturligtvis valet av form och även av genre. I synnerhet under äldre tider var detta starkt reglerat. Det gick inte för sig att bryta formen hur som helst. Men även om formen för en speciell sorts text ofta var given kunde författaren emellertid brodera på den för att få texten så effektiv som möjligt. Fundera över vad det är i formen (versmått, ordval, tonläge, bildspråk och så vidare) som hjälper till att föra fram "budskapet".

Försök att hålla dessa saker i huvudet när ni läser texterna i Från Bibeln till Blanche och handboken Litteraturorientering. Det allra viktigaste är dock att ni läser texterna noga och tänker och känner medan ni läser.

Varför ska vi nu göra så här? Tanken med att betona den funktionella aspekten i texterna är att vi därmed förhoppningsvis kan undvika att blott se på texterna som döda museiföremål. Texterna har skapats av en individ för vissa andra individer i ett bestämt syfte. Om man även försöker förstå varför texten ser ut som den gör och anstränger sig att försöka förstå den tidens sätt att tänka och reagera, har texterna större chans att bli levande för oss läsare 1998.

Era seminarier ska ge en god orientering kring er epok. En eller flera texter ska stå i centrum. Ni ska försöka besvara ovanstående frågor. Framställningen ska vara intresseväckande, proffsig, genomtänkt och innehålla diskussion med gruppen. Använd rollspel, passion, rekvisita, musik, bilder - och er fantasi! Lägg ned extra tid på effektfull inledning och avslutning. Se för h-e till att inte vara sjuk när er grupp är seminarieansvarig!

Alla läser de aktuella sidorna till varje lektion. Även om en text inte tas upp under seminariet ska ni läsa den på egen hand.

Skrivningen kommer inte att handla om detaljer. Ni kommer att få identifiera textutdrag och diskutera kring texterna. Ni kommer även att få redogöra för epokernas särdrag. Kort sagt, ni ska kunna besvara frågorna här ovan. Om du av någon anledning ej kan närvara vid någon av utvärderingarna ovan måste du kontakta mig i förväg. (768 90 77 el 32 92 57) Annars ges du ej möjligheten att lösa dem i efterhand.