Liten kurs i retorik

Kortfattad historik

Retorik - vad betyder ordet? Tillsammans med filosofin den äldsta av vetenskaperna. 500 fkr grekiska stadstaternas direktdemokrati. Sofisten (sofos=vis) Gorgias en av de första lärarna i retorik. Platon angrep retoriken för att inte sätta sanningen i främsta rummet. Aristoteles skrev lärobok och gav retoriken plats bland konsterna. När Rom blev antikens huvudstad blev den också retorikens centrum. Cicero den mest berömde av Roms talare. I och med republikens fall försvann förutsättningen för en livaktig talarkonst. Under medeltiden gjorde kyrkan bruk av retoriken för sina syften. Renässansen innebar en pånyttfödelse för retoriken. Under barocken förstärks retoriken ytterligare. Upplysningen skeptisk till retoriken som vädjade till känslorna. Retoriken levde dock kvar och försvann först under 1800-talets mitt från svenska läroverk. Retorik idag?

Några grundläggande begrepp

1. Vilken är talekonstens uppgift?
- Persuasio: att påverka lyssnarna genom att övertyga. 2. Vilka egenskaper ska den gode talaren ha?
Han/hon ska vara en rättrådig och dugande människa som behärskar det effektiva talets teknik i kraft av anlag, studier och övning. 3. Vilka egenskaper ska ett effektivt tal ha?
a) Det bör informera (docere), gripa (movere), och behaga (delectare.) b) Det bör visa talarens behärskning av ämnet (logos), dennes karaktär (ethos) och engagemang (pathos.) c) Det bör ha skäl (argument), bilder (troper) och språkliga prydnader (ornament.) 4. Vilka slags tal finns det?
De tre huvudtyperna i klassisk talarkonst är a) rådstalet (genus deliberativum), b) rättstalet (genus judiciale) och c) festtalet (genus demonstrativum.) 5. Hur förbereder man ett tal?
a) Först sätter man sig in i uppgiften (intellectio) b) Sedan tänker man ut innehållet (inventio) c) Därpå ordnar man stoffet (dispositio) d) Så finner man orden (elocutio) e) Därefter lär man in talet (memoria) f) Och till sist framför man talet (pronuntiatio)

Den retoriska processen

INTELLECTIO - Att förstå uppgiften
Vilket är målet för talet? Vilka ska talet rikta sig till? Vad för slags tal ska du hålla? Tar du hänsyn till: - lyssnarnas intellektuella och sociala mognad, deras kunskaper, förväntningar, behov och känsloläge - dina personliga förutsättningar som talare - tiden och platsen? INVENTIO - Att hitta uppslag
DISPOSITIO - Att ordna stoffet
a) En enkel komposition består av tre delar: 1. Inledning (exordium) 2. mittparti (medium) 3. slutparti (finis) b) Enligt klassisk retorik har inledningen tre uppgifter: 1. Att göra varje lyssnare uppmärksam (attentus) 2. välvillig (benevolus) 3. läraktig (docilis) c) Avslutningen ska avrunda talet genom en sammanfattning (recapitulatio) eller en slutsats (conclusio) d) I det klassiska rättstalet bestod mittenpartiet av - narratio, som skildrar något som skett - propositio, som framställer talets huvudtanke - demonstratio, som bevisar huvudtanken med dels positiva skäl (probatio), dels bemötande av invändningar och motsatta meningar (refutatio) ELOCUTIO - Att utforma talet
När du ska utforma ditt tal måste du finna en stil som är lämplig i talsituationen. Hur ska du tala med tanke på den estetiska stildimensionen, för att talet ska slå an på lyssnarna referentiella stildimensionen, för att talet ska vara klart och tydligt sociala dimensionen, att markera lämplig social relation till lyssnarna expressiva dimensionen, för att engagera lyssnarna så de reagerar. För att förstärka viktiga inslag i ditt tal kan du utnyttja tre retoriska grepp: upprepning, variation och stegring. De ligger till grund för de språkliga former som kallas stilfigurer. Till upprepningsfigurerna hör identiska upprepningar, anaforer som alla börjar med samma ord, alliterationer som alla börjar med samma ljud, hopningar som är serier av besläktade exempel.
Till variationsfigurerna hör parafraser som är formellt varierade upprepningar, inversioner som bygger på ändrad ordföljd, allusioner som anspelar på något känt yttrande, metaforer som ersätter något med en bild och metonymer som ersätter något med uttrycket för ett besläktat begrepp.
Till stegringsfigurerna hör klimax, som är en serie led med ökande styrka, hyperboler eller överdrifter, antiteser som ställer motsatta begrepp mot varandra samt litotes eller underdrift. MEMORIA - Att lära in talet
Inlärningen av ett tal underlättas om det är logiskt och väl komponerat. Det arbete du lagt ned på dit tal hittills är naturligtvis till stor hjälp men det är sällan tillräckligt för att komma ihåg talet. Visserligen finns det diverse minnesknep men faktum kvarstår: repetition är kunskapens moder. Lås in dig i badrummet och nöt in talet. Gå från att högläsa det skrivna talet till att kunna det utantill via stolpar. Yttre hjälpmedel som stödord bör helt undvikas vid talets framförande. Vid längre tal kan det vara svårt att hålla tråden utan något litet (10 x 10 cm) koncept. Era tal ska dock inte vara längre än max 4 minuter. Klocka er hemma. Inre hjälpmedel kan vara olika minnesknep. Ett är att använda så kallade akronymer, initialförkortningar. Ett annat är att för dig själv skapa starka bilder som representerar en punkt i ditt anförande. Knyt sedan ihop dessa bilder till en berättelse. Det här knepet lämpar sig dock bäst för tal som inte är argumenterande. Viktigast är dock som sagt att ditt tal har en enkel och överskådlig disposition. Sedan återstår den oundvikliga inbankningen.
PRONUNTIATIO - Att framföra talet
När du framför ditt tal har du fyra retoriska mål, nämligen att få publiken att lyssna, förstå, helst samtycka och reagera. Det gör du genom att visa intresse för publiken, förståelse för din argumentation, tro på din sak och en vilja att verka för den. Framförandet bygger på att du hart lärt in talet utantill. Känner man sig lugn och väl förberedd kan man även inom vissa ramar improvisera en smula. En god talare (och lärare) är så förberedd att han eller hon kan, om situationen kräver det, improvisera. Tala högt och tydligt. Inte för fort, inte för långsamt. Se till att andas djupt emellanåt. Kroppsspråket är viktigt. Stå upp och rör dig i både djup- och sidled. Se dock till att du hela tiden har ögonkontakt med publiken. Gestikulera gärna men gör det med måtta. Om det inte passar in i talet eller inte känns naturligt för dig bör du undvika överdrivna gester. De blir lätt löjeväckande. Om du använder bilder och texter bör de vara enkla och uttrycksfulla.


Att bedöma ett tal - en checklista