| Spelminnen / Recensioner / Final Fantasy-tips |
Format PlayStation Utvecklare Square Utgivare SCEE Genre RPG Premiär 1997 |
| Final Fantasy VII Jag satt som ett frågetecken framför teven på juldagen. Vad var det här? Varför anfaller inte killen med det spretiga håret? Ja frågorna var många dan efter att jag fått Platinum-versionen av Final Fantasy VII. Aldrig tidigare hade jag sett något spel som liknade detta. Konstiga menyer med en massa ord: Attack, Item & Magic. Och där dog jag utan att ha rört mig en millimeter. Skulle det här vara det fantastiska spel som Super Play skrivit så mycket om? Det skulle visa sig så småningom. För när man läst lite i manualen och testat konceptet blev allt genast mer logiskt. Det var ju faktiskt ganska enkelt och dessutom väldigt kul! Efter det så fokuserade man sig på den mycket välberättade storyn. För att göra en lång historia kort, så utspelar sig Final Fantasy VII i en mörk framtid där ett megakonglomerat vid namn Shinra Inc. har makten över planeten. Företaget absorberar Mako från jorden, vilket är en slags energi som vartefter den försvinner leder till jordens utarmning. Men det finns förstås motståndare till Shinra och en motståndsgrupp som man får lära känna heter Avalanche. Gruppen hyr en före detta medlem av Shinras armé, Cloud Strife, som först enbart verkar bry sig om att få sin lön. Det händer emellertid saker, som gör att Cloud snart knyts starkare till Avalanche. Bland annat spelar en barndomskamrat till honom en stor roll, Tifa Lockheart. Andra karaktärer vi får bekanta oss med är gruppledaren Barrett Wallace, försökslejonet Red XIII, den temperamentsfulle piloten Cid Highwind, tjuvaktiga flickan Yuffie Kisaragi, katten Cait Sith och den lågmälde Vincent Valentine. Dock finns två oförglömmliga personer kvar i galleriet, nämligen den mystiska blomsterflickan Aeris Gainsborough och den genomonde Sephiroth, som med tiden blir Clouds nemesis. Fastän jag spelade Final Fantasy VII så sent som två år efter det kom ut, så imponeras man än idag av den fina grafiken och de otroliga videosekvenser man bjuds på spelet igenom. Musiken är även den helt underbar och bidrar i allra högsta grad till den suggestiva stämningen. Att fånga spelaren har Square lyckats galant med. När man är som mest inne i spelet känns det som om man själv var med, och att kampen om planeten verkligen angår mig. Enligt mig och många andra är Final Fantasy VII det bästa spel som någonsin skapats. Därför spelar jag det än idag, och det är lika fängslande som första gången jag upptäckte RPG-genren det där jullovet 1999. |
|
|
|
|