Obducenten Juan.a mas, 1999Emma är en ung och ambitiös brottmåladvokat. En kväll då hon är ute på en joggingtur blir hon skjuten med en bedövningspil. När hon vaknar upp är hon fastspänd i en stol i en källare. Efter att ha blivit utsatt för tortyr lyckas hon, tillslut, ta sig loss och fly ut ur huset, men blir påkörd av en förbi- passerande bil. Efter en kortare sjukhusvistelse leder hon polisen till huset där hon har hållits fången. Gärningsmannen Emma pekar ut visar sig vara den lokala brottmåls obducenten. Alla spår är bortsopade och ingen tortyrkammare existerar i källaren. Polisen ifrågasätter Emmas mentala tillstånd och avskriver alltsammans som fantasier. Emma ger sig dock inte, utan återvänder till huset på natten för att samla bevis... Låt er inte luras av det Re-Animator-lika omslaget till Obdu- centen. Handlingen må låta bra på papperet, men det här är bland det sämsta vi har sett på länge. Skådespelarinsatserna utklassas lätt av tysk tvättmedelsreklam. Vad det gäller dialog, manus och musik så har vi sett flertalet p-rullar som håller högre kvalité. Detta är stelt och kantigt, utan minsta lilla känsla för innehåll och spänning. Och som om detta inte vore nog är bildkvaliteten urusel. Omslag och baksidetext talar om mycket blod och slash. Och visst skvätter det lite emellanåt. Men mest på väggarna och ner i avloppet. Dessutom i korta in- klippta sekvenser som stundtals inte verkar ha det minsta med filmen i övrigt att göra. Om Obducenten varit ett högstadie- projekt hade man kunnat ha lite överseende, men Obducenten är trots allt gjort av och med vuxna människor. En allt igenom förfärlig film som bör undvikas till varje pris. Till och med slutuppgörelsen är skrattretande. Finns det något positivt att säga så är filmen föredömligt kort, ca 85 min. Tack för det! Betyg:
