The Clown At Midnight Jean Pellerin, 1998Kate har ganska nyligen fått reda på att hon är adopterad. Hennes riktiga mor var en begåvad ung operasångerska, som blev brutalt mördad i sin egen loge efter en föreställning. Allt tydde på att hennes motspelare, vars rollfigur var en clown, som sades vara fruktansvärt förälskad i henne blev svartsjuk och därför mördade henne. Mordet uppklarades dock aldrig. Kate drömmer mardrömmar om mordet och för att hon ska komma över det hela följer hon med en drama klass till den numera nedlagda och smått förallna teatern. Det är meningen att de ska städa upp, fixa till och därefter öppna teatern igen. Renoveringen tar snabbt fart men snart förvandlas teatern till ett skräckens hus. En efter en försvinner ungdomarna, och när de sedan återfinns är de mördade. Är någon i gänget en vettvilling eller är det någon annan som har dammat av clowndräkten? The Clown at Midnight är producerad 1998, men om man inte vet det skulle detta lika gärna kunna vara från -88. Detta är en teen-slasher där filmmakarna har skapat en hyfsad skräck känsla med inspiration från de gamla godingarna och sett till att få med de allra flesta klicheérna. Det är kreativa mord på klassisk manér där ungdomarna behåller livet lite längre om de är sansade och inte så bimbolika. Effektmässigt är detta ingen origie i blod. Snabba klipp vid samtliga mordscener gör att effekter i det närmaste saknas helt. Filmen bygger inte upp spänningen genom att visa allt. Storyn är snarlik Stage Fright och likheterna blir fler ju längre filmen lider. Andra filmer som har bidragit med mer än bara inspiration till The Clown At Midnight är tex Hell Night samt Fantomen på Operan. Kul är i alla fall att få se en riktig 80-tals influerad film från slutet av -90. Även om det i just detta fallet inte är bland de bästa i genren. Men filmen har åtminstone underhållningsvärde så det räcker i en och en halv timme! Betyg:
