City Of The Living Dead Lucio Fulci, 1980Under en seans ser Mary Woodhouse en präst som hänger sig på en kyrkogård. Genom sitt självmord öppnas porten till helvetet och om inte porten stängs innan alla helgons dag skall ondskan ta världen i besittning , allt enligt en profetia i den 4000 år gamla boken Enoch. Mary ser de döda resa sig ur sina gravar innan hon får ett slaganfall och livlös faller ned till golvet. Kort därefter blir hon dödförklarad. Polisen är snabbt på plats och frågar ut alla i sällskapet men är inte alltför övertygade om berättelsen om levande döda och jordens undergång. Journalisten Peter Bell beger sig till platsen men blir inte insläppt. Sedan åker Peter till kyrkogården där Mary skall begravas Efter att kistan sänkts ned i graven hör Peter skrik inifrån kistan. Det visar sig att Mary bara har varit skendöd och sedan vaknat upp efter begravningen. Mary berättar sedan för Peter om visionen om prästens självmord och att domedagen är nära. Därefter beger de sig iväg för att hitta staden innan det är för sent. City of the living dead, eller Gates of Hell som den också kallas, anses vara lite svagare än Fulcis övriga zombie-filmer. Detta stämmer kanske delvis då filmens handling känns en aning rörig och zombierna är mera som spöken eller vålnadner då dom kan komma eller försvinna i tomma intet lite hur dom helst. Nu är detta inte alls någon dålig film, utan här finns de flesta ingredienserna som gjort denna typ av filmer till succé. Nämnas kan till exempel: Den skumma kameraförningen där skådespelarnas ögon zoomas in titt som tätt, Catherine MacColl i och svenskan Janet Ågren i huvudrollerna, Hårresande blodiga specialeffekter av Gianetto De Rossi samt Fabio Frizzis opassande men ganska coola melodislinga som kan höras även i Zombie Flesheaters och Beyond. Rekommenderas till alla vänner av euro-horror.. Betyg:
