Utbildningsteori?

Olika teorier för utbildning i arbetslivet

(Ur Utbildning, Jämlikhet, Arbetsdelning, Gesser Bengt 1985 del 1, val, öde, slump)

Gesser vill undersöka hur man i teorin gestaltar olika kopplingar mellan utbildning och arbetsliv (samhälle) och den ideologiska motiveringen för dessa kopplingar.
Det föreligger en uttalad ideologi att utbildning inte bara varierar med yrke och inkomstnivå utan att den bör så göra.
Men även om utbildningens relation till arbetslivet är en viktig aspekt är det fortfarande så att man anser utbildning, vissa kunskaper och förhållningssätt vara så viktiga att alla bör ha dem.

Frågorna är selektion/sortering - socialisation/investering i humankapital.

För ekonomerna har utbildning särskilt under 1960-talet, tolkats som en investering i mänskligt kapital.
När denna teori till dels slog slint följde en teori om utbildning som ett slags filter genom vilket individerna sorterades efter olika egenskaper.
Humankapitalteorin har en central roll i Alvin Gouldners bok om de intellektuella som en ny dominerande klass.

Vad är utbildning?
Durkheim är den av sociologins fäder som mera renodlat analyserat utbildning och utbildningssystem och försökt besvara frågan.
Termen utbildning reserverar Durkheim därför för en äldre generations påverkan av en yngre.
Denna påverkan har givit två olika svar

  • dels att viss form av differentiering krävs t.ex. några tänker bättre än andra, en del handlar bättre än övriga.
  • Och dels utilitaristiska lösningar, enligt vilken utbildningens syfte borde vara att "göra individen till ett instrument för både sin egen och sina fränders lycka" (James Mill).
Gesser tror att det kan vara rimligt att tänka i kunskaper, värderingar etc. Med detta menar han att utbildning innebär överföring av en tidigare generations kunskaper och värderingar (eller åtminstone en samhällelig legitimering på innehav av dessa kunskaper och värderingar).
Enligt denna omformulering kan alltså individer i den yngre generationen i princip vara i kronologisk mening äldre än individer i den äldre generationen.
Humankapitalteorin som ett test av den utilitaristiska tankegången. Utbildning ett instrument för realiserande av lycka, ekonomisk tillväxt, mm.

Konkretisering av utbildning.
Utbildning är också något mycket konkret i form av byggnader, läromedelsindustrier, administrativa och politiska organ mm.
"Malinowski" har utarbetat en enkel modell för kulturanalys för att konkretisera utbildningsapparaterna i ett samhälle.
En social institution definieras av personal, normer, materiell apparat, aktiviteterna, samt funktion vilka tillsammans utgör kontraktet.
Gesser ser denna modell som en tröghet och menar att systemet har sin egen grad av självständighet och inte kan förändras utifrån i vilken riktning som helst.
En slags "reformnivå" som är ganska självstyrande, faktorer som bidrar till detta är redan existerande materiella apparater, befintlig personal och tidigare fattade beslut.

Reformer och verklighet
Gesser skiljer på två nivåer i relation till planerad social förändring.
Det som sker sker på verklighetsnivån, och reformnivån.
Hans hypotes är att dessa nivåer många gånger är jämförelsevis orelaterade till varandra.
Förhållandet attityd och beteende - det nästan självklara ifrågasättandet av attityd som orsak till beteendet.

Att sortera med utbildning.
selektion/sortering - socialisation/investering i humankapital.
Humankapitalsteorins grundantagande är att skolan förmedlar kunskaper, attityder och värderingar, bidrar till utveckling av individens möjlighet till forskning och reflektion, samt lär individen vara till nytta inom arbetsliv och samhälle.
Sorteringshypotesen i ekonomisk tappning av Ingemar Ståhl innebär att man studerar utbildning "som en sorterings- eller filtreringsprocess för att `få fram begåvningar´ eller informera arbetsmarknaden om skilda personers kvalifikationer och kapacitet."

Vad inom utbildningssystemet "kvalificerar" personer för olika uppgifter i arbetslivet?
Examen och högre utbildning.
Pitirim Sorokins syn på skolans sorterande roll skolans väsentliga sociala funktion är genom examinationer och moralisk kontroll upptäcka vilka av eleverna som är begåvade och vilka som inte är det.
Vilka anlag eleven har och vilka som är socialt och moraliskt lämpliga,
Skolan är primärt ett prövande, utväljande och fördelande verktyg som filtrerar `bra´ från `dåliga´ framtida medborgare `dugliga´ från `odugliga´ , `dom som passar för höga positioner´ från dom som `inte passar´.
Sorokins sorteringshypotes.
sortering sker efter personliga egenskaper - främst "begåvning" - och alltså får till följd att mera begåvade sorteras till andra positioner i samhället än mindre begåvade.
Tyngdpunkten i hans argumentering ligger på de genetiska faktorernas betydelse.
Han utgår från antagandet att mobila samhällens övre strata består av människor som är fysiskt och mentalt överlägsna befolkningen i de lägre klasserna.
Han tenderar att följa Pareto och ytterst reducera skillnader mellan individer i bestämda samhällen till biologiska och därmed i en mening till "naturliga", då utbildningssystemet främsta funktion är selektion.
Olika utrustade individer sorteras till de positioner eller strata i vilka de "naturligt" hör hemma.
Människor kan ju med hänsyn till genetisk utrustning födas i "fel" miljö och något måste återföra dem till "rätt" miljö.
I det mobila samhället distribueras enligt sorokin individen efter sin kapacitet oberoende av föräldrarnas position.
Men eftersom ingen vet vilken begåvningstyp de tillhör måste prövningar anordnas,
kopplingen rationell prövning och lika möjligheter i prövningsprocessen innebär att "lika möjligheter"inte ställs i jämlikhetsperspektiv utan ses som en förutsättning för den samhälleliga sorteringsprocessen.
Jämte "lika möjligheter" krävs en andra fundamental förutsättning, att den sociala rörligheten skall fungera tillfredsställande i ett samhälle: både de institutioner som utför prövningen och de metoder som används skall vara adekvata.

Utbildningssystemets selektiva funktion
Sorokin: utbildning och sortering syftar till stabilisering av de existerande samhället. Och han kritiserar en sk. "överproduktion" av universitetsutbildade.
"För att kontrollera resultatet av en relativ `överproduktion´ av eliter eller pseudoeliter är det nödvändigt antingen att finna åt dem motsvarande positioner eller att öka kraven för att kunna passera genom universitetet eller något annat socialt `såll´".
Gesser:ser inte några skillnader i förhållande till ekonomernas tolkning av sorteringshypotesen och sorokins.
I båda fallen antas utbildningssystemets främsta ekonomiska funktion bestå i ett slags "begåvningsfiltrering" till "lämpliga" positioner
samtidigt som information ges åt både individ och eventuella köpare av dennes arbetskraft.
De krav på utbildning som formuleras i ett bestämt samhälle antas till stor del reflektera de gruppers intressen som har makt att uppställa kraven.
Och i goda tider tycks det vara en ganska generös definition av jämlikhet och en stark tro på utbildningens kvalifikationsförmedlande roll,
men i dåliga tider mindre jämlikhetsdefinitioner och större tro på biologiska och genetiska faktorers betydelse för framgång i samhället.
Elever sorteras efter merit och det finns lika möjligheter för rörlighet uppåt, eftersom skolan värderar efter prestation och inte efter klass, kön eller ras.
Utbildning har att göra med demokrati och antas reducera fördomar och producera kunniga medborgare.


Investering i humankapitalet - socialisation



  • Vetenskaplig forskning i kombination med utbildning är ett huvudmedel för att realisera ekonomisk tillväxt.
  • Förhållandet mellan utbildning och arbetsmarknad den sk. humankapitalteorin, ett grundantagande i den teorin är att individens produktionsförmåga kan vidmakthållas och förbättras genom olika utbildningsansatser.
  • Utbildning betraktas som en "investering i produktiv arbetskraft". Genom humankapitalteorin relateras alltså skolan till det ekonomiska systemet och dess tillväxt.
Henri Lepage:Termen "mänskligt kapital" används för att beteckna "de fallenheter, teoretiska kunskaper, sakkunskaper och den kompetens som olika människor besitter.
Teorin om det mänskliga kapitalet är den gren av den ekonomiska analysen som har till uppgift att förklara dels hur detta mänskliga kapital uppkommer, utvecklas och ackumuleras, relationer mellan det mänskliga kapitalets spridning och olika företeelser i det ekonomiska livet."
Gouldner: begreppet humankapital "teorin om kultur som kapital" tolkar Gouldner Auguste Comte kapitalets ursprung
"i den mänskliga förmågan att producera mera än man kan konsumera dvs ett mervärde - och i varaktigheten hos delar av detta mervärde, som därför medger att det förökas över generationer och i tiden".
"Antingen kapital eller kultur utgjorde grunden för `social utveckling´ "

Investering i humankapital
Theodore W Schultz: Det som ekonomer kallar konsumtion är i själva verket en investering i mänskligt kapital.
Direkta utgifter för utbildning, hälsovård och intern migration (rörlighet på arbetsmarknaden).
Gesser: Vill man öka det ekonomiska systemets effektivitet bör satsningen ske på utbildning som ökar individens produktiva förmåga i samhället.
Massimo Paci: påpekar att det inte behöver betyda att en höjning av utbildningsstandarden hos arbetskraften är en förutsättning för ekonomisk utveckling.
Mot hypotesen om att det ekonomiska systemet kräver en ökad utbildning av arbetskraften, kan man i stället uppställa hypotesen.
Utbildningsbenägenheten tycks svara mot en oberoende mekanism (tryck nerifrån) från allt större delar av befolkningen; något som det ekonomiska systemet måste anpassa sig till.
Gesser: I teorin humankapital relateras utbildning direkt till arbetslivet, den försöker så att säga skala bort utbildningens värde i sig.
Eric Ashby: "Det är en oförlåtlig synd att introducera begreppet arbetskraft inom utbildning".

Begreppet "socialisation" i funktionalistisk teori
Gesser: Förhållandet mellan utbildningssystem och arbetsmarknad är socialisation, de processer varigenom en person fostras till medlemskap i en grupp eller ett samhälle.
Utbildning betraktas här som en investering från individens sida - en investering som alltså får en social funktion genom att den möjliggör för samhället att få viktiga uppgifter utförda.
Talcott Parsons: Har givit begreppet socialisation en betydelse varigenom skolan kan ses som ett verktyg "genom vilket individer tränas till motivation och kunskap för att kunna utföra vuxna roller".
Socialisationsprocessernas uppgift är alltså att inplantera de dominerande värderingarna i det givna samhället.

socialisation och investering i mänskligt kapital
Gesser: Socialisationsfunktion uppvisar likheter med humankapitalteorins huvudantagande att utbildning utgör en investering i mänskligt kapital, utbildning leder alltså enligt båda teorierna till ett plusvärde hos individen.
Sociologernas undersökningar visar att den sociala och psykologiska anpassningen varierar positivt med utbildning.
Ekonomer har undersökt utbildningens roll för inkomstnivån och påvisar att personer med längre utbildning erhåller högre lön.

Utbildningens samhälleliga funktion
Gesser: Utbildning - i varje fall vissa former - ökar den samhälleliga produktiviteten.
Man har empiriskt försökt visa detta genom att mäta den samhälleliga avkastningen av utbildning, bl.a genom en jämförelse mellan de beräknade livslönerna före skatt bland olika utbildningsgrupper.
Utbildningskostnaderna jämförs därefter med livslönen sedan beräknas den samhällsekonomiska vinsten.

Individuellt valbeteende
Gesser: Individen väljer utbildningsväg för att en sådan i någon mening lönar sig, främst eknomiskt.
Både ekonomer och sociologer påpekar dock att individer kan välja ubildning av intresse, för utbildningens egen skull, som konsumtion.
Ett grundläggande antagande i humankapitalteorin i relation till utbildning är att individens produktiva förmåga i ett bestämt ekonomiskt system ökas genom utbildning.
Utbildning ökar produktiviteten som ger högre lön.
Ekonomerna har föreslagit att överföra ansvaret för utbildningspolitiken på de enskilda individerna i avsikt att få marknadsmekanismen att fungera.
Inge-mar ståhl: ger ett förslag till studiefinansiering efter samma betingelser som gäller lån till andra investeringar.
Alltså i syfte att underlätta individernas i ekonomisk mening rationella val av utbildning.
Så att de tenderar att välja den utbildning som när kostnaderna jämförs med livsinkomsten ger maximal vinst, föreslås att utbildningskostnaderna betalas av den som utbildas.
För en sociolog förefaller antagandet om individens tendens till rationella beslut tvivelaktigt efter forskning om karriärmönster som visar individens yrkes- och utbildningsval utomordentligt komplicerade och knappast rationella i ekonomisk mening.

Utbildning och karriärtyp
Claus Offe: skiljer mellan två typer av positionshierarkier,
  • modell 1 kvalifikationskrav som ställs är till arten lika ex. lärling, gesäll, och mästare.
  • Modell 2 kvalifikationskraven är inte till arten lika, ex. representant, marknadsplanerare och försäljningschef.

En teori om investering i humankapital tycks vara förenlig med en relation mellan utbildning och arbetsdelning modell 1.
Det förefaller inte självklart att modell 2 är lika förenlig med synen på utbildning som investering i humankapital.
Modell 2 blir allt vanligare i samhället, och det synes föreligga en tendens till överutbildning i förhållande till efterfrågan på arbetsmarknaden.
Främst samhällsvetenskaplig och humanististisk utbildning på universitet och högskolor i förhållande till behovet på arbetsmarknaden.

Organisationsteori och utbildningsforskning
Gesser: Humankapitalteorin kan sägas vara direkt kopplad till begreppet produktivitet.
Taylor: produktiviteten inom industrin kunde höjas genom att människan och maskinen koordinerades den sk. klassiska organisationsteorin.
Fayol, Gulick, Urwick och Follett: konstruerade en administrationsteori sedd ur företagets synvinkel, koordination och kontroll av företagets olika aktiviteter.
Gesser: det var främst genom ackordssystemet som man konstruerade ett samband mellan produktivitet och lön: I detta system skulle arbetaren "utbildas" att utföra sin del av arbeter på effektivast möjliga sätt. (individen var ekonomiskt rationell och därför önskade maximera sin lön).
Ford-experimentet: lönehöjning i kombination med ett noggrant reglerande av arbetarnas liv (även under fritiden).
Western-electric: moral och gruppsammanhållning den sk. human relation-skolan inom organisationsteorin.

Selektion eller socialisation och sortering eller investering i humankapital
Gesser: ekonomer har kontrasterat hypotesen om utbildningens sorteringsfunktion mot teorin om utbildning som investering i mänskligt kapital.
Alltså: Givet en bestämd organisatorisk struktur och en bestämd målsättning kan effektiviteten förbättras antingen genom selektion/sortering eller genom socialisation/investering i humankapital.
Innan denna modell tillämpas på utbildningssystemet, är det nödvändigt att skilja mellan obligatorisk och icke-obligatorisk utbildning.
Obligatorisk sker ingen selektion till men väl inom bör resurser avdelas åt socialisation typ
  • värderingar
  • attityder
  • motivation
vilket är den viktiga skillnaden mellan obligatorisk och icke-obligatorisk utbildning de sk. grundläggande kunskaperna .
Icke-obligatorisk sker selektion före tillträdet, antingen genom prestation eller viss erfarenhet samt en viss självselektion efter intresse.

framtidsplaner och andra faktorer.
Utbildning antas följaktligen ha en både socialiserande och selegerande funktion.
Selektionsfunktionen i makrobetonade undersökningar relateras till socialklass, social stratifiering eller social rörlighet.

Utbildningsinnehåll och undervisningsprocesser antas mestadels vara givna.
Socialisationsprocessen sker på mikronivån exempelvis i skolklassen fokuserat till undervisningssituationen, vad som lärs ut och hur.
Sociologer kontrasterar inte hypoteserna mot varandra och möjligen gäller detsamma om hypoteserna om sorering respektive investering i humankapital.

Sammanfattning
Gesser: det måste finnas en marknad för kunskaperna, om de skall kunna betraktas som humankapital.

Humankapitalteori och stratifieringsteori
Åsa Sohlman:"en individs kapacitet (humankapital) är inte oföränderligt. Genom medvetna ansträngningar (investeringar) kan man lära sig nya saker (påverka sitt humankapital)".
Humankapitalteorin har en så flexibel användning att man kan tala om en homogen typ, individer klassificeras efter det antal enheter humankapital som de besitter.
Investeringar i individuellt humankapital antas öka individens produktiva förmåga.
Gary S Becker: definierar humankapitalet som "resurser i människor" och de "aktiviteter som ökar dessa mänskliga resurser är humankapitalinvesteringar", t.ex. "olika former av utbildning, sjuk- och hälsovård, migration och informationsinsamling".
Davis och Moore:tillgången på personer kvalificerade att utföra de viktigaste funktionerna är begränsad.
Av detta skäl krävs större belöningar för att motivera personerna att utföra dessa funktioner eller roller.
Ett samhälles stratifieringssystem nödvändigt för samhällets överlevnad eller jämvikt.
Gesser: humankapitalteorin utgår från individen, stratifieringsteorin i funktionalistisk tolkning utgår från samhället.

Utbildningsideologi och klass
Gesser: motsättningen mellan "bildning" och "yrkesutbildning"berörs på följande sätt, utbildning som inte antas öka individens produktiva förmåga i ett givet ekonomiskt system bör betraktas som konsumtion.
Enligt hypotesen om selektion/sortering har utbildningssystemet i första hand funktionen att ordna individerna efter någon eller några egenskaper.
Hypotesen om utbildning som en sorterinsgsmekanism eller som ett medel för investering i mänskligt kapital antas i regel att det fomella utbildningssystemet förmedlar kvalifikationer, som ökar individens förmåga att fungera i olika roller inom arbetslivet.
Socialisationshypotesen investering i mänskligt kapital genom utbildning ökar individens förmåga också som konsument.

Ideologiska aspekter
Gesser: ekonomiska sorterings- eller filtreringsteori förutsätter ett adekvat sorteringssystem som inte fungerar slumpmässigt eller irrationellt.

Yrkesvalsundersökningar som en mekanism för social reproduktion
Gesser: Valet av yrke är en central länk mellan utbildning och arbetsliv. Studierna av yrkesvalsprocessen en viktig kunskapskälla för de studie- och yrkesrådgivande organen i samhället.
Följande frågor vilka individer har tillräcklig köpkraft för att skaffa sig en viss utbildning och ett visst yrke? Och vad händer med individer som genomgår en viss utbildning?
Det som i viss mening skulle kunna skilja hypoteserna om sortering/selektion från socialisation/investering i humankapital är att de båda sistnämnda skulle kunna betraktas som en instituionaliserad utbildningsideologi.

Alltså:
  • Utbildning förmedlar kvalifikationer
  • Utbildning utöver icke-obligatorisk nivå skapar kvalifikationer som gör de kvalificerade lämpade att inneha bestämda (ansvarsfulla) positioner i arbetslivet.
  • En ökning av antalet utbildade kI detta perspektiv är begreppet "kvalifikation" centralt. Med dennommer samhället till godo.


Kvalifikationer
term kan det vara möjligt att koppla hypoteserna om utbildningssystemets roll för selektion/sortering och socialisation/investering i humankapital till en viss typ av arbetsdelning.
Kvalifikationer definieras mycket allmänt som en ökning av kunskaps- och informationsmängden, erhållande av lämpliga attityder och värderingar etc.
Saint-Simon 1819: "vetenskapsmän, konstnärer och hantverkare är de enda vars arbete är till nytta för samhället och kostar nästan ingenting, hålls nere av prinsar och andra makthavare som är mer eller mindre odugliga byråkrater".

Utbildningens meritokratiska funktion
Parsons: relation mellan "lika möjligheter" och prestationsmotivets internalisering i ett socialt system.
Graden och arten av utbildning samvarierar med inkomst eller position på arbetsmarknaden för individer oberoende av social och ekonomisk bakgrund. Meritokrati förenlig med idealet om "lika möjligheter".
Assar Lindbeck: När institutionaliserade barriärer i `klassamhället´ bryts ned så kommer skillnaderna i utbildning och inkomst att förknippas i allt högre utsträckning med inre naturliga anlag hos människor.
Gesser: Utbildningssystemet fördelar väl rustade individer till ansvarsfulla positioner i samhället.
Elliot Jaques: Formulerar en teori om byråkrati en karikatyr av meritokrati, skillnade i begåvningsförutsättningar mellan individer utgör huvudförklaringen till olikheter i den samhälleliga arbetsfördelningen och därmed också till social ojämlikhet i samhället.

Utbildning och social förändring
Gesser: den sociologiska innebörden av socialisationsbegreppet är kopplad till frågan hur ett samhälle är möjligt.
Giddings: en vid tolkning uppvisar stora likheter med begreppet "uppfostran".
Gesser: en annan aspekt, frågan om samhällelig förändring.
International encyclopedia of the social sciences 1968: definieras "socialization" som individuella inlärnings- eller uppfostringsprocesser.
Lester Ward: "kunskapsdistribution ligger bakom alla sociala reformer".
Gesser: teorier om samhällsförändring genom uppfostran primärt lägger tyngdpunkten på de enskilda människornas förändring. En förändring av samhällets ekonomiska och sociala struktur kan då ev. följa på en sådan förändring.
Ekonom: "I nuvarande samhälle utgörs av kapital i form av ackumulerade investeringar i undervisning och utbildning - vad som under senare år har kallats `mänskligt kapital´.
Lindbeck: vi har ett samhälle där inkomster och makt sammanhänger med utbildning, energi och positioner i vissa fall också med begåvning - snarare än med ägande av finanskapital och realkapital.
Gesser: det som skiljer ekonomer från sociologer är att de sistnämnda inte explicit antar att individer genom utbildning blir kapitalister, utan man ser utbildningssystemet som ett instrument för att öka "jämlikheten" i samhället.
Daniel Bell: olikheter i ekonomi och makt beror på skillnader i utbildning och kunskaper och inte motsättningen mellan kapital och arbete.
Gesser: det är skillnad på kapital, ägande av produktionmedel där maktkoncentrationen är större och lättare att transformera än mänskligt kapital där det krävs en marknad och det tar tid att transformera utbildning till ekonomiskt kapital.
"kapital och förmögenheter anses som smidiga och mångsidiga maktresurser".

Humankapital och klass
Burnham: För ägandet ur ett socialt och ekonomiskt sammanhang, privat ägande en universell egenskap i varje samhälle.
Marx: så länge som produktionsmedlen är i händerna på en sektor av samhället och inte hela samhället, är intressekonflikter oundvikliga.
Dahrendorf: egendom=auktoritet när han för in begreppet är syftet att relatera klass till sociala positioner och inte till individer. Auktoritet i ett företag är syftet ackumulering av kapital eller vinst, Därmed blir auktoritetsrelationen instrumentell - ett medel att uppnå något annat en klassrelation.
Daniel Bell: det föreligger en tendens mot ett postindustriellt samhälle i vilket inverstering i mänskligt kapital genom utbildning kommer att få större betydelse än ägande av ekonomiskt kapital ur klass- och maktsynpunkt.

Sammanfattning
Giddens: bemyndigande färdigheter som ger upphov till makt över personer och allokering som färdigheter som ger makt över objekt eller materiella fenomen.
Urskiljandet av dessa båda traditioner är det väsentliga, eftersom det ger en bakgrund för att placera huvuddelen av all utbildningsteori och utbildningsforskning, det förefaller klart att en teori om humankapital måste hänföras till den tradition som ser allokering som specialfall av bemyndigande.
 

© Ingegerd Persson