Parvovirusinfektionen uppträdde första gången ungefär sammtidigt i flera världsdelar 1978, den kom till
sverige hösten -79.
De flesta hundar som smittas med parvovirus blir inte sjuka.
Insjuknande sker enligt litteraturen endast hos ca 20% av de smittade hundarna.
Dödligheten varierar mycket och kan påverkas av andra faktorer såsom parasitsmitta.
Hundar med mycket låg eller hög ålder anses har högre risk att få parvo liksom parasiter och andra sjukdomar.
HUR SMITTAR DET
Smittan sprids med avföring som innehåller virus.
Infektion sker via mun och svalg, därefter tar tonsillerna upp viruset som därifrån transporterar viruset till
lymfknutor och lymfvävnader i tarmen.
Där sker den första virusförökningen.
Sedan förs infektionsdugliga viruspartiklar ut i blodet och sprids till vissa celler i tunntarmslemhinnan.
Där nästa virusförökning sker, den ger omfattande cellskador i tarmslemhinnan som ger upphov till diarré och
blödningar i tarmen.
Vissa raser insjuknar allvarligare vid smitta tex
Dobermann
Rottweiler
Svart labrador
SYMTOM
Den ger huvudsakligen blodig magtarminflammation
Men också Diarré och blödningar i tarmen
Kräkningar
Upphörd aptit
Slöhet
Feber
ÄR DET VIKTIGT MED BEHANDLING?
Vid klinisk sjukdom uppträder diarré, kräkningar, upphörd aptit, slöhet och feber i olika grader.
Om det är en lätt infektion som hunden har fått så blir den frisk på ett par dagar, oftast utan något medicinskt
ingripande.
Valpar som är ovaccinerade kan bli mycket sjuka, då krävs behandling med intravenös vätsketillförsel.
Allvarlig tarmslemhinneskada kan ge spridning av tarmbakterier till blodet med risk för allvarlig infektion.
Då är det viktigt att ge antibiotika i injektionsform.
Det är vanligt med stora vätskeförluster och man måste då behandla hunden med vätska och näring i form av intravenöst
dropp.
Sådan behandling förutsätter att hunden skrivs in på djursjukhus eller klinik med stationära resurser.
Genom att göra ett avföringsprov kan diagnos fastställas.
FÖREBYGGANDE BEHANDLING
Säker förebyggande behandling är vaccinering.
Vaccinet finns både som avdödat och försvagat levande vaccin.
Vid vaccinering med avdödat vaccin rekomenderas vaccinering vid
7-8, 12, 16 samt när valpen är 20 veckor gammal därefter vid 1 år och sedan 1 gång/år.
Vid vaccinering med levande trippel vaccin rekomenderas vaccinering vid 12 veckors ålder därefter vid 1 år
och sedan 1 gång/år.
(Vid särskild infektionsrisk kan vaccinering utföras vid 6-8 och 12 veckors ålder därefter som ovan.)
|