Läs om våra gamla spelningar genom åren, om alla missöden och klantgrejer men oxå om alla de suveräna grejer som gör att vi fortsätter spela. Här finns cirkus hälften av våra spelningar dokumenterade sedan vi började spela mao sedan våren 96 ungefär. Välj och vraka....
 
"Handelspuben 2" (hösten 98)

Obs!! Bilderna förstoras. Läs om förra gången!
Ja för andra gången skulle vi spela på denna pub och det var ju kul förstås. Denna gången "slapp vi släpa eget Pa", som man ju brukar säga och det var ju kul förstås. Vad som var ännu mer kul var att vi dagen efter skall/skulle åka till Costa del Sol. Hur som helst var det mycket roliga personer som var där och tittade, tex band som Lounge, Sweet Little Sinister, Starlah och Chesterton. De två sistnämnda hade just spelat där veckan innan. Bla bla bla, nu vet jag inte vad jag skall skriva aftersom jag bara tänker på Costa del Sol hela tiden.......
Hur som helst började vi spela "Too small for me" och sedan "RockSong" eller vad den nu heter. Det var då det började hända mystiska saker på scenen. Eriks gamla bas började svälja sitt eget ljud om Ni förstår vad jag menar. Och tillslut gav den nästan inget ljud ifrån sig. -"Jag har spräckt mina högtalare", var Eriks första gissning. Det lät faktiskt så, antagligen för att Erik hade stått en halv meter från Timos gitarrförstärkare i tre låtar och blivit halvdöv. -"Nähe, då är det väl tera-mycket-glapp", var Eriks andra gissning. Något som i och för sig stämde men det var Johan som kom på att det måste ha varit det gamla batteriet som varit framme och spökat igen. Ja, det är nämligen så att vissa basar gå på batterier, bla Eriks. Så det var bara att skruva av batteri-locket och byta. Ytterst oproffsigt utfördes detta av Erik som naturligtvis är ledsen och lovar att köpa en ny bas så snart han hittar någon tillräckligt cool icke batteridriven bas. Annars var det en bra spelning med mycket nya låtar!
 
"Timos Student" (våren 98)

Vill du kolla in ett videoklipp från spelningen klicka här. Denna spelning eller skall man säga överraskning var planerad sedan Erik och Johan tog studenten. ( Läs här! ) Den var tvungen att vara steget värre än Timo och Christophers ide förra ået då Erik och Johan gick ut. Tanken var att vi skulle överraska Timo med att spela en låt, när han sjungit klart på skolgåden. Tidsplanen var noga igenomtänkt och inleddes med att Christopher åkte till jobbet kl 6.00 för att senare hämta Ben, Timos kusin, som skulle vara med och spela Green Day covers i aulan med Oscar Wallblom, Timo och Christopher. Under tiden gömde sig Erik och Johan på skolgården kl 8.00 för att få en så bra plats som möjligt och för att rigga upp scenen som var belägen på en lastbil hyrd på Shell. Scenen hade vinröd heltäckningsmatta från replokalen och en blåmålad vägg med bilder på Timo och Åsa i lite yngre upplagor. Två soffor och en fåtölj var oxå medtagna tillsammans med Eriks basförstärkare och vårat härliga Hagström Pa som användes till sång och gitarr (ett bättre rock n roll ljud får man leta efter). Efter att ha käkat McDonalds och gömmt sig för Timo mötte Erik och Johan tillslut Christopher och inväntade Timo under bilpreseningen. Tiden gick ganska fort då ett ganska litet Big-Band underhöll studenternas kompisar på skolgården med saxofonsolo efter saxofonsolo. Eftersom vi höll på att blåsa upp ballonger kunde vi inte låta bli att assistera saxofonen med det gamla ballongtricket. Så vi mickade upp Christopher och hans ballong i Pa:t och höjde till max. Tiden gick och äntligen hade alla sjungit klart. Tillslut så hittade även Timo fram till vagnen då vi dragit bort presseningen och börjat spela den gamla röjlåten i lugnt tempo för att få upp Timo till scenen. Ett grymt solo växte fram ur det malande kompet då Timo satt på sig sin gitarr. Skolgåden stannade till och glömde för tillfället bort att de var där för att fira studenten. Det var en en låt lång spelning som aldrig kommer att glömmas.
 
"Roos Fest" (våren 98)

Efter en effektiv repning och ihopplockning begav vi oss på Söndagen iväg till jazzhuset där festen skulle äga rum. Vi soundcheckade och allting lät oroväckande bra, med glada miner begav vi oss hem för att byta om till kostymer. Klockan 19.40 (5 min för tidigt) satt alla och väntade på Erik utanför Eriks hus. -"Du får fan skärpa dig" var ord som yttrades då Erik kommit 5 min försent ut till bilen. Men efter att ha kommit fram till jazzhuset, ätit, sjungit studentsånger i irriterande kanon och degat i logen skulle vi äntligen spela. Vi inledde med en bröt sekvens på 10 sek som kontrast till de vackra slingorna i "the Great One". Det var just efter "the Great One" som oturen satte igång: Johans H-sträng gick sönder. Timo hade glapp i sin lånade gitarrsladd. Timos E-sträng gick (som tur var hade vi med en extra gitarr) och Timos distpedal-batteri tog slut. Det var helt enkelt så att det inte skulle funka för oss idag, och det kan ju faktiskt inte alltid gå bra. Hur som helst så har det aldrig kännts sämre att läna en scen men vi fick ändå beröm av den något påverkade Fredrik Roos och det var ju det viktigaste! Gage 1000 + ett Kuvert + 8 öl.
 
"Svenne 50" (våren 98)

Ja då hade vi spelat på ett 50 årskalas oxå. Eriks pappa fyllde år. Ja det är sant även rockstjärnor har pappor. Svenne som kommer från Vansbro har förutom sin sons band ett till favoritband, Svenne Rubins (ni vet dom med "långa bollar på...). Bonnigt? Tja kanske det, hur som helst kommer både Svenne och Svenne Rubins från Vansbro. Och därför passade vi på att svärta ner vårt rykte med att spela en cover: "Ta mig hem till Vansbro" av just Svenne Rubins. Anders Winlöf spelade kompgitarr. Detta gick lysande och vi fick 50 stycken fulla 50-åringar att sjunga växelkörsång mellan damerna och herrarna. Sedan spelade vi "Country Fever" med måttlig respons för att sedan avsluta med "All for the Better". Detta visade sig vara lyckat då en 50-åring började gråta av förtjusning och sedan inte förstod varför hennes dotter inte lyssnade på sådan här musik istället för rapmusik. Det förstod inte vi heller! När vi börjat packa ihop började publiken skrika efter Svennes sång och det fick oxå. Vi spelade mao låten en gång till nu med ännu mera ljubel. Gage 1000:- till hela bandet utom Erik & Anders + en back öl, två Åkesson flaskor och en matchande dörrmatta till lokalen.
 
"Jord" (våren 98)

Efter ett litet uppehåll, efter invigningsfesten av replokalen, var vi redo att göra entre på Jord (ett schysst ställe med bra stämning och mat). Vi kom dit tidigt på Fredagen den 1:a Maj kl 16.00 och soundcheckade med suveränt ljud lika tidigt. Efter att ha bjudits på otroligt god mat drog vi oss bort till Michaels (Timos bror) lägenhet för att ladda upp. Efter att rymmarna åkt fast på TV 4 drog vi iväg mot Jord. Väl tillbaka stämmde vi våra instrument och konstaterade att vi inte hade med några extra bassträngar. Vi gick upp på scenen och drog av några hits ("All for the better", "Poem about me" osv) som fick rätt schysst med applåder. Eriks E-sträng pajade givetvis men vad gjorde det en kväll som denna, då vi blev hotade till livet av en full typ om vi inte gjorde ett extranummer. Extranumret "CountryFever" fick mest applåder och avslutades med en solandes Timo på scengolvet.
Vi bestämde oss för att hämta förstärkare och dyligt dagen efter, något som visade sig vara tur eftersom ett inbrott ägde rum samma natt i replokalens korridorer. (Inte vår lokal som tur var, för då ni!). Gage 2000 + en back öl.
"ReplokalsFesten" (våren 98)

Äntligen skulle den bli av. Planerad sedan i November 97 var den en given succe. Hela repolkalen hade gjorts om från grunden sedan i September:
Först slogs stålväggen till grannlokalen ut sedan målades taket i blått och väggarna tapetserades med det gröna mönstret som pryder hemsidan. Sedan lades vinrött heltäckningsmatta på golvet. Vi hade bjudit in ca 30 personer och alla kom. Festen började vid 7 tiden ute i Utby och höll på till sista bussen. Hur som helst så gjorde vi entre i lokalen efter att Lounge spelat lite. Antagligen var det en av världens flummigaste spelningar som framfördes i replokalen den kvällen. Givetvis var det inte säskilt seriöst men ändå. Christopher tröttnade nämligen efter att ha försökt ta sig igenom "All for the Better" och "irresistible" 2 ggr. Då tog Timo över Christophers trummor varvid Erik tog över Timos gitarr och Oskar Wallblom tog över Eriks bas och Timos sång. Johan fortsatte att mangla gitarr tillsammans med oss andra i en vild och dynamisk punk-session i ca 10 min. Dagen efter fick vi dock höra av några gäster att vi tydligen skärpt oss och spelat riktigt hyfsat.... det var ju kul att höra förstås. Gage: 3 folköl som glömdes kvar i gästkylen + diverse pantburkar och inflyttningspresenter (bl a en Kaffekokare från familjen Räsänen som nu gör kaffe på repningarna).
 
 
"Handelspuben" (våren 98)

"Vi tänker i alla fall inte bära en pryl", så lät dealen. Vi skulle helt enkelt inte bära denna gången. Hela pa:t och alla föstärkare skulle med. Väl ute vid replokalen befann sig Erik,Johan och Christopher samt 2 (!!!) bärare. Varav den ena var en tjej (som trodde vi skojade när vi frågade om bärhjälp). Men det var ingen fara alla hjälpte till så snällt och vi fick in ALLT i en ynklig Ford-skåpbil. Antingen har vi inte så mycket grejer som vi tror eller så var bilen stor och vi jävligt bra på att packa. När vi (Bilen med Erik,Johan och Christopher) cirkulerat runt Vasastan tillräckligt länge för att slippa bärningen in i lokalen parkerade vi och gick in. Vi byggde upp scenen, soundcheckade, åt och drack, väntade, åt och drack ännu mer och började spela. Vi spelade cirkus 5 låtar med lågt tak och bra ljud. Sedan blev vi, hör och häpnad inkallade, jodå minsann, så det var bara att börja spela Down Town som extranummer. Tydligen var det en förjävla bra spelning för aldrig har vi fått så mycket beröm. Vi som inte ens kunde röra oss på scen för lamporna som hängde ner från taket. Tossa bjöd förresten in oss till Studentradion igen.(Gage: Ja vad var det nu..ja just bara öl och käk)
"Burgården#3" (våren 98)

Vill du kolla in ett videoklipp från spelningen klicka här. För tredje gången gjorde vi entre i Burgårdens aula. Nu ditlockade för att spela på avslutningen med garanterat bra publiktillströmning. Vi hade precis varit på McDonalds och tittat när Timos hemland Finland åkt ur OS-hockeyn när vi gick upp på scen. Spelningen inleddes därför med ett par väl valda ord om denna tragedi. Sedan spelade vi vår då senaste låt "all for the better" samt "to lounge", varav den senare fick en ny textrad: "...when I look into your soul........I'm so sad..Finland won't take gold...". Spelning fortsatte trots högt ljubel och självklart åkte Eriks sladd ur förstärkaren när hela bandet befann sig i extas i loungeslutet, jaja. (Gage: 4 läsk)