Från den första juli i år gäller nya normer för vägbyggen i tunnlar. I "Tunnel 95" ges regler för hur trafiksäkra tunnlar ska vara konstruerade.
Tunneln för smal
Och bredden på vägbanan bestäms för vägar under jorden, precis som för vägar
som går över åkrar, ängar och broar, av trafikbelastningen. En tvåfilig väg
av motorvägsstandard borde således vara 12.25 m bred enligt "Tunnel 95".
Hela bredden i biltunneln under Öresund kommer att vara 9.7 meter
( Folke Nilssons kommentar: Måttet 9.7 gäller betongvägg-betongvägg i tunneln. Med brandisolering och skyddsbarriärer blir trafikbredden 9.0 m, Se längre fram )
I Vägverkets normer för tunnelbyggen hänvisas till de regler som gäller för byggen av vägar på landsbygden. -- Tunneln är för smal, konstaterar Richard Montgomery. -- I Sverige bygger vi motorvägar med två körfiler och en vägren som är tre meter bred. Enligt Vägverkets utredning bör man ha den bredden även i tunnlar.
Många gånger har Montgomery och Vägverket tagit upp frågan. Brev har skrivits till konsortiet och just nu ligger ett brev på Vägverket i Borlänge där Richard Montgomery återigen påpekar att sänktunneln inte uppfyller den svenska standarden.
Känner sig överkörd
Väverkets regionchef i Skåne känner sig helt enkelt överkörd.
De nya normerna i "Tunnel 95" har tillkommit efter en utredning om tunnlar och trafiksäkerhet. Ansvarig för den tekniska delen har varit Bernt Freiholtz på Vägverket i Borlänge -- Skall det vara motorvägsstandard, så är 9.7 meter snålt. Han påpekar att man i de tunnlar som planeras idag tar mycket allvarligare på säkerheten än man gjorde tidigare. -- Går man bara några år tillbaka i tiden finns det många exempel på tunnlar med fruktansvärt dålig standard.
Peter Lundhus, teknisk ansvarig på Öresundskonsortiet, håller med om att vägbanan kunde vara bredare men skyller på att regeringsavtalet mellan Sverige och Danmark bundit upp konsortiet: -- Det är ingen som vill riva upp avtalet. Så stor betydelse har man inte ansett att vägbanans bredd har. Enligt Peter Lundhus skulle dessutom kostnaden för sänktunneln öka med en halv miljard om de svenska normerna skulle gälla.
( Folke Nilssons kommentar: Tydligen var det inga svårigheter med avtalet då brodelen (ca 8 km) i mycket sent skede breddades med vägrenar 2.5+2.5 m )
Säkerhetsrisk
Han poängterar också att normerna inte är tvingande och att ingen förra året
kunde veta vilka normer som skulle gälla i Sverige.
Internationellt är standarden numera relativt likartad. I Tyskland gäller 12 meters bredd och i Danmark beslutar man för varje enskilt projekt. Bron över Stora Bält har en vägbana som är 11.5 meter bred.
Vid alla jämförelser mellan nya moderna förbindelser visar det sig att tunneln under Drogden är en smal snålvariant.
Och Vägverket anser uppenbarligen att det finns risker för trafiksäkerheten vid tät trafik. -- Det borde vara vägrenar som har plats för ett fordon med bensinstopp. Det behöver ju inte vara en olycka, säger Richard Montgomery. Och riskerna blir förstås större ju mer trafik det går över förbindelsen. -- 10 000 fordon per dygn är väl ingen katastrof kanske, säger Richard Montgomery.
Men idag vet ingen säkert hur många fordon som kommer att trängas på de tvåfiliga vägarna över sundet. Flera kalkyler har visat på att det också kan bli 30 000 eller 40 000 fordon per dygn.
Trots kritiken mot sänktunneln som en framtida trafikfara, så har konsortiet inte gjort något formellt fel.
Konsortiets ansvar
Avgörande för hur bygget ska genomföras är det avtal som gäller mellan Danmark och Sverige. Och i den tekniska specifikation som utgör bilaga till avtalet. Där finns måttet 9 meter angivet för hela förbindelsen.
-- Ansvaret för att genomföra förbindelsen ligger på konsortiet. Och det har ansett att 9 meter räcker, säger Richard Montgomery. Det är de som får ta ansvaret. Från Vägverket har vi hävdat att det vore lämpligt att standarden på förbindelsen överensstämmer med den standard vi har i Sverige.
DAN BIRGERSON
SDS-artikel -Slut- Startsidan