Avskrift av Dagens Nyheters debattartikel 1994-06-06

Halten av hälsofarliga ämnen i en vägtunnel är tio gånger högre än på lika tättrafikerade leder ovan jord och tio gånger högre än på ett rökigt cafe vid ett tillfälle då flera personer röker. Hälsoriskerna är så stora att vi avråder gravida och föräldrar med små barn att åka bil i tunnlarna. Det skriver en av Sveriges främsta experter på luftföroreningsfrågor, docent Göran Petersson, tillsammans med fil. lic. Gunnar Barrefors, som skrev sin licentiatavhandling om luftmiljön i vägtunnlar.

Som luftföroreningsforskare bestämde vi oss när planerna kom upp för att närmare studera luftmiljön med den 450 meter korta Tingstadstunneln i Göteborg som exempel.

Våra nu internationellt publicerade resultat visar att avgashalterna i denna tunnel är ca 10 gånger högre än i luften på lika tättrafikerade leder ovan jord. Detta resultat är knappast oväntat eftersom avgaserna stängs inne i tunneln på liknande sätt som i till exempel ett garage.

I långa tunnlar blir halterna än högre och de som åker i bilar kan inte undkomma föroreningarna genom att stänga av fläkten.

De tusentals mer eller mindre hälsofarliga ämnena i bilavgaser är i stor utsträckning desamma som i tobaksrök eftersom de i båda fallen handlar om produkter från ofullständig förbränning. Riskerna med passiv rökning har uppvärderats starkt på senare tid och särskilt för barn.

Våra senaste mätningar visar att halterna av dominerande hälsofarliga kolväten som bensen, eten, propen och butadien är cirka 10 gånger högre i Tingstadstunneln än i ett rökigt cafe med flera rökande personer. Vår slutsats blir att åtminstone gravida kvinnor och föräldrar med småbarn bör avrådas från att åka bil i långa vägtunnlar. De ökade hälsoriskerna för bilåkande i tunnlar kompenseras inte tillnärmelsevis av eventuellt något minskad exposition i stadsdelar som sägs bli avlastade från trafik.

För några få ämnen i avgaser, till exempel den luftvägspåverkande kvävedioxiden, finns fastställda riktvärden för tätortsluft. Det problemet vill man lösa genom att tillåta fyra gånger högre halt just i tunnlar.

Astmatikers toleransnivå kan inte höjas lika enkelt och för dessa kan tunnlar bli ett svårt hinder. De höga exponeringsnivåerna kan också ge nya grupper av människor luftvägsproblem.

Det är dessutom tveksamt om man tekniskt kommer att klara de särskilda tunnelgränsvärdena ens om man bygger in ett ökat antal energislukande fläktar till miljardkostnader. De senaste mätningarna från bilprovningens motortestcentrum och naturvårdsverket bekräftar att en betydande andel avgasrenade bilar i verkligheten inte lever upp till de optimistiska prognoser för minskade utsläpp som tidigare använts.

Cancerrisken via bilavgasexposition ligger för medelbilisten långt över riktvärden inom strålskydd och allmän miljömedicin. En extra riskökning från höga tunnelhalter borde inte godtagas av bilisterna. Det går knappast att hävda att bilisterna får skylla sig själva eftersom även barn och andra passagerare drabbas. Yrkesförare är svårt utsatta redan nu och en ytterligare riskökning kan knappast accepteras av deras organisationer.

Planer på att bilisterna dessutom skall betala avgifter för att utnyttja trafiklederna och förgiftas i tunnlarna förefaller minst sagt orealistiska. Som vanligt kommer då skattebetalarna att få stå för de miljarder som riskerar att spekuleras bort på hälsofarliga väg-tunnelprojekt.

De planerade trafiklederna med väg-tunnlar skulle starkt bidra till att låsa fast oss i stora miljö- och hälsofarliga avgasutsläpp trots att minskningar av storleksordningen 90 procent behövs för att utsläppen ska komma i nivå med vad natur och människor hjälpligt kan klara. Projekten framstår närmast som absurda nu när man i kommunala och andra arbetsgrupper runt om i landet sitter och planerar konkreta bidrag till en långsiktigt hållbar utveckling i Riokonferansens anda.

För Stockholm och Göteborg borde rimligtvis alla stora trafiksatsningar inriktas på avgasfria alternativ. Detta inkluderar en övergång från avgasbilar till en elbilism av lagom omfattning för vilkens dagens gatu-vägnät räcker mer än väl. För Öresund är en järnvägstunnel med bland annat biltåg enda rimliga fasta förbindelsealternativet. Vår förhoppning är att ansvarsfulla beslutsfattare och politiker med bilisternas och väljarnas stöd kan avveckla de ohållbara väg-tunnelprojekten!

Göran Petersson, Gunnar Barrefors, DN 6/6 1994

DN-debatt-Slut- Startsidan