HEM
OM SITEN
OM MIG
FLYG
LÄNKAR
INNEHÅLL
ANSTÄLLNING
GÄSTBOK
KONTAKT
Ses i bäst i 800x600 eller högre upplösning
och med Netscape 4.0 eller senare
© Copyright 1999 Jonas Olsson
Flyg
Vad finns det att säga om flyg tänker ni kanske? Det ska jag säga er det finns ganske mycket. Jag skall här bland annat försöka beskriva hur luftfarten är uppbyggd, vad som krävs för att flyga och även försöka ge mig på att förklara hur flygplanen flyger. Allt detta kommer att beskrivas i avsnitt, dessa är Luftfartssystemet, Hur kommer det sig att flygplan flyger (Aerodynamik)? Meteorologi, Navigation och samt lite generella flyg teknik bitar. Om ni finner att detta tilltalande och kanske vill ta ett certifikat själv eller åtminståne prova på att spaka själv, hör då av er till närmaste flygklub. Hjälp att komma i kontakt med dessa finns under länkar.
Detta kommer dock att ta lite tid så sidan kommer att uppdateras allt eftersom. Ha tålamod så kanske ni kommer att lära er något.
[Luftfartssystemet] [Aerodynamik] [Meteorologi] [Navigation] [Flygteknik]
Luftfartssystemet
Flyget regleras internationellt av ett FN organ, ICAO (International Civil Aviation Organisation). ICAO utger publikationer så kallade annex som sedan ligger till grund för de nationella bestämmelserna, här i Sverige BCL - Bestämmelser för Civil Luftfart. Varje nation som är med i ICAO har nationella bestämmelser som avviker mer eller mindre från ICAOs bestämmelser.
I Sverige är Luftfartsverket den administrativa organisationen för luftfart. De har ansvar för att administrera den svenska luftfartspolitiken och att driva svenska flygintressen i världen. Luftfartsinspektionen är den myndighets utövande organisationen i Sverige. De utövar bland annat tillträdes kontroll samt övervakar luftfartssystemet. Värt att påpeka är att inga skttemedel tillkommer Luftfartsverket, utan Luftfartsverket är ett affärsdrivande verk som är tvungna att finansiera sig själva med avgifter på de som använder systemet. Jämför det med Vägverket eller Banverket!
Inom Europa finns det en ny organisation som har till uppgift att harmonisera reglerna för luftfarten inom medlemsstaterna. Detta projekt kallas JAA Joint Aviation Administration/Authority beroende på uppgift. Denna organisations publikationer kommer succesivt att ersätta de svenska publikationerna med sina regler. Detta komer troligtvis att ge stora fördelar på sikt men just nu i inledningsskedet känns det hela något byrokratiskt och som en pappersprodukt. Dock ger ett JAR certifikat möjlighet att söka arbete som pilot i alla medlemsländer vilket är positivt för oss piloter.
Aerodynamik
UNDER UPPBYGGNAD jobbar dag och natt
Aerodynamik är läran om gasersrörelser. Här kan man lära sig mycket kul och innehåller många spännande saker men jag ska bara inrikta mig på hur det kommer sig att flygplan kan flyga. Detta är inte så lätt att beskriva och inte ens de visemännen kan enas om hur ett flygplan kommer i luften (vad jag har hört). Vad vi vet dock är att vi är i luften och flyger och det fungerar ju riktigt bra, eller hur?
Det som alstrar lyftkraft på ett flygplan är vingarna. Det finns två par vingar på ett flygplan, ett par som man kallar vingar och ett par som man kallar stabilisator eller stabilator. Deras olika uppgifter tar jag upp senare, nu till hur det fungerar. Den första teorin om hur ett flygplan flyger kallas för Bernouillis Princip och bygger på Venturi effekten. För att detta skall gälla måste formeln Ptot = Ps + Pd. Dvs om det statiska trycket (Ps) ökar så måste det dynamiska trycket (Pd) minska vid samma förutsättningar. Figur 1 visar en principskiss av en förgasare i genomskörning som finns i en vanlig förgasarmotor.
Figur 1
När luften i förgasaren paserar förträngningen så accelererar luften, dvs det dynamiska trycket ökar och det statiska sjunker. Om vi plockar bort över delen på förgasaren så får vi i princip en flygplansvinge, figur 2.
Figur 2
När luften träffar vingframkanten delas den upp i två luftströmmar, en över och en under vingen, figur 3. Luftströmmen under vingen behöver inte accelereras varvid det inte sker någon förändring i tryckfördelningen, men luften som passerar över ovansidan på vingen måste accelerera. Alltså så sjunker det statiska trycket och det dynamiska stiger all enligt formeln Ptot = Ps + Pd. Vad som uppstår då är en tryckskillnad mellan undersidan av vingen och ovansidan. Ett övertryck (brunt) på undersidan vill jämna ut undertrycket (rosa) på ovansidan och en kraft skapas, lyftkraft (L).
Figur 3
Vad är det som påverkar lyftkraftens storlek? Vad kan piloten göra för att öka respektive minska lyftkraften? Om vi kikar på formeln för lyft kraft så ser vi att Lyftkraften (L) = Lyftkraftskoefficienten (Cl) * Dynamiskt tryck (Pd) * vingytan (S). Lyftkraftskoefficienten är en faktor som visar hur bra vingprofilen är på att alstra lyftkraft, alltså hur bra vingen är på att skapa tryckskillander mellan ovan- och undersida. Den kan påverkas av vilken vinkel (anfallsvinkel, a) flygplanvingen har mot den ankommande luften. Det dynamiska trycket kan i högsta grad påverkas av piloten genom fart ökningar eller minskningar. Vingytan är dock väldigt svår att påverka som pilot. Figur 4 visar att vid lika övriga betingelser så ger ökad anfallsvinkel (a) ökad lyftkraft.
Figur 4
Innan vi går vidare så måste vi kika på balansen på ett flygplan. Du har kanske hört att man säger att JAS Gripen är ett instabilt flygplan. De flesta flygplan är ju stabila, skillnade ligger i hur tyngdpunkten ligger i förhållande till Lyftkraftscentrum, den punkt där den samlade lyftkraftsvektorn verkar från. Kika på figur 5 nu innan du fortsätter.
Figur 5
Som vi ser på figur 5 så verkar tyngdpunkten (G) framför lyftkraften (L). Detta är normalt för flygplan. Vad som då dock uppstår är ett vridmoment på grund av armen (A) mellan de två krafterna. För att få ett jämnläge i detta måste en nedåtgåendekraft bakom Lyftkraftscentrum tillsättas. Denna kraft (I) fås från stabilisatorn, därav sitt namn (figur 6).
Figur 6
Vid planflykt är L = G + I. Då all lyftkraft som alstras skapar motstånd är det inte särskilt önskvärt att ha en lyftkraft som inte ger något lyft utan bara motstånd. Därför pågår det många projekt runt om i världen för att komma runt detta. Någon som har ett förslag om hur det kan se ut kan skikca en in bild hit [flyg@jonasolsson.nu].
En fördjupningskurs om hur JAS Gripen flyger är under uppbyggnad här [JAS]
Meteorologi
UNDER UPPBYGGNAD jobbar dag och natt
Navigation
UNDER UPPBYGGNAD jobbar dag och natt
Flygteknik
UNDER UPPBYGGNAD jobbar dag och natt
Senast Uppdaterad