OBS! Sidan tar en stund att ladda ner pga bilder.

WIRA

WIRA-SPELEN KONSTSMIDE GALLERI
KAFFESTUGAN TINGSHUSET MUSEUM
GUIDNING KOMMUNIKATIONER HISTORIA

Wira bruk grundades på 1630-talet som landets första klingsmedja. Här smiddes med kungligt privilegium merparten av den svenska arméns värjor och andra hugg-och stickvapen. Sin glansperiod hade Wira under Karl XI och Karl XII. De sista 175 åren,sedan privilegierna upphört,smiddes liar,yxor,knivar och andra bruksartiklar.Bruket var vid liv fram till 1948,då den siste wirasmeden gick ur tiden.I mitten av 1960-talet restaurerades bruket och 1970 flyttade konstsmeden Curt Wägerth sin verksamhet hit.Då öppnades även muséet och kaffestugan. Wira är idag en vacker,levande bruksmiljö.


Patron till häst WIRA-SPELEN
Varje sommar vid månadsskiftet juni-juli visas Wira-spelen på en utomhusscen.Det är ett musikskådespel om wirasmederna och deras familjer och lockar varje år tusentals besökare.

Biljetter:
Stiftelsen Wiraspelen
Tel.08-540 633 60

Information Österåker
Tel.08-540 815 10

Konstsmidesbutiken i Wira
Tel.08-543 531 03.



konstsmide KONSTSMIDE
I inspektorsbostaden är det utställning och försäljning av konstsmide. Det är öppet under hela året lördag och söndag kl.1100-1600,och från midsommar fram till skolstart alla dagar kl.1100-1600.I samband med Wiraspelen är butiken även öppen en timme före och en timme efter varje föreställning.I den gamla 1700-talssmedjan demonstreras smide en timme före varje föreställning av Wiraspelen,samt under Allahelgonahelgen.
Tel.08-543 531 03.


galleri wira GALLERI WIRA Konstgalleri med utställning av olika konstnärer och konsthantverkare. Matservering i bottenvåningen med 24 platser inne och 30 platser ute. Rum med frukost.Handikapptoalett. Öppet alla dagar kl.1100-1600 t o m den 31 augusti.Resten av året öppet alla helger utom jul,nyår och trettonhelgen.
Tel.08-543 530 05 Jurgen Weber.


kaffestuga KAFFE
STUGAN

Bryggstugan vid Wira är en idyllisk liten kaffestuga.Här finns det gott hembakat bröd.Den är öppen lördag och söndag kl.1100-1600 under hela året. Från midsommar
till skolstart är det öppet kl.1100-1600 varje dag.I samband med Wiraspelen är kaffestugan öppen två timmar innan föreställningen.
Tel.08-543 530 30,
vid bokning av större sällskap
kontakta Doris Nyberg tel.08-543 544 28.


tingshus TINGSHUSET Den äldsta byggnaden i Wira är antagligen tingshuset som byggdes under första hälften av 1700-talet.Här höll Åkers skeppslag och senare Södra Roslagens domsaga ting ända fram till 1906.Tingshuset används som servering för gruppresor.Under december öppet lördag och söndag kl.1100-1600.
Tel.08-543 544 28.


museum MUSEUM
I åldermansstugan finns ett museum som visar produktionen vid Wira genom tiderna.Öppet:
1 juni-midsommar samt 1-31 augusti lördag och söndag kl.1100-1600.
Midsommar-31 juli onsdag till söndag
kl.1100-1600. 1-31 maj samt 1-30 sept grupper enligt överenskommelse.
Entré 5 kronor.
För ytterligare upplysning: Lars Edberg tel.08-38 55 33
eller 08-543 531 80.


GUIDNING
Guidning i Wira bruk kan beställas för grupper maj-september.Guidningen tar ca en timme och avslutas med besök i muséet.
Pris 450 kr samt 5 kronor per person för inträde i muséet.
Tel.08-543 531 03.


VÄGBESKRIVNING och KOMMUNIKATIONER
Buss 620 från Åkersberga station(SL Turupplysning tel.08-600 10 00).
Med bil-väg 276 via Åkersberga till Roslags-Kulla kyrka,avtagsvägen mot Wira-2km.
Under Wiraspelen avgår särskilda bussar från Sverigehuset till Wira.
Bokning:Almgrens Resor tel.08-542 402 51 eller Information Österåker tel.08-540 815 10.


HISTORIA
  • Hur det började
  • Claes Fleming
  • 1600-tals värjor
  • Lars Fleming
  • Magnus Fleming
  • Värjor och värjprovning

  • Angerstein-en driftig tekniker
  • Majoren som miste Viras privilegier
  • Fredligt hantverk
  • Siste privata ägaren

  • Byggnaderna
  • Rekonstruktion
  • Stiftelsen Vira Bruk
  • Källförteckning

  • Hur det började
    Gustav II Adolf "När Konungen i vänlighet ålägger FLEMING att besörja klingsmidets införande i Riket,så anlägger han sjelf Vira bruk på sin gård i Riala socken,sedan han sett Konungens förlägenhet med armén,som fördes till Rigas belägring,då värjor måste sammanhämtas ifrån de hemmavarande soldater,för att beväpna de utgående."
    Gustav II Adolf,hösten 1621.


    Claes Fleming

    Claes Fleming Claes Fleming,riksamiral och Stockholms förste överståthållare,grundade på 1630-talet Vira klingebruk.Säkert datum är okänt,men den 28 april 1635,då brukets första privilegiebrev utfärdades och gav Vira monopol på tillverkning av värjor och andra stickvapen för svenska krigsmaktens behov,omtalas det att driften redan var i gång och att Fleming låtit införskriva yrkesskickliga vapensmeder,sannolikt från trakten av Solingen i Tyskland. Omsättningen på vapen under 30-åriga kriget gav smederna ständig sysselsättning och mot slutet av 1640-talet tillverkade de i genomsnitt 5.500 värjklingor per år.


    1600-tals värjor med Virastämpeln
    1600-tals värjor


    Lars Fleming
    Lars Fleming 1644 strax efter sjöslaget vid Femern blev Claes Fleming sårad till döds ombord på sitt amiralsskepp och 1646 synes äldste sonen den då 25-årige Lars Fleming ha övertagit driften.Under fredsperioderna kunde omsättning och tillverkning dock bli mer bekymmersamt,och från 1668 låg driften nere i sex år.När vapensmidet återuptogs hösten 1674 fanns här,enligt ett samtida inventarium, fem smedjor för olika stadier i tillverkningen,två sliphus,kolbodar och andra verkstäder.Alla låg givetvis i anslutning till fallen i Viraån för att utnyttja vattenkraften.Sedan gamla tider låg här också en vattenkvarn: grunden efter den sista kvarnen syns ännu i strandbrinken nedanför affären.


    Magnus Fleming
    Magnus Fleming Lars Fleming gick ur tiden 1699,78 år gammal,och efterträddes av ende kvarlevande sonen, överstelöjtnanten vid Södra Skånska Kavalleriregementet Magnus Fleming.Skifte skedde i en tid då vapensmedjan förvisso var aktuell.Den knappt 18-årige Karl XII hann nätt och jämt konfirmera den nye ägaren vid Viras förra privilegier,innan han begynnte sitt tragiska krigsspel,som visserligen skulle ge hantverkarna vid Vira full sysselsättning men samtidigt störta landet i djupaste misär.


    Drabant
    värja m/1701
    Värjprovning
    drabantvärja De noggranna prov som värjorna fick utstå innan man godtog dem i rustkammaren. värjprovning

    Komissvärja m/1685 avkortad till huggare för flottan,m/1832.

    komissvärja


    Angerstein-en driftig tekniker
    Reinhold Rucker Angerstein Vira gick i den Flemingska släkten till 1757,då bruket såldes till assessorn i Bergskollegiet-Reinhold Angerstein som kom från en gammal bergsmanssläkt med ungerskt påbrå.Det är bara att beklaga att denne driftige tekniker inte hann fullfölja sina avancerade planer på att bygga ut anläggningen,som vid hans tillträde sysselsatte 68 arbetare,Angerstein avled redan 1760. Före sin död hade han transporterat egendomen på svågern,ärkebiskopen Samuel Troilius,som alltså blev Viras näste brukspatron. Efter ärkebiskopens bortgång 1764 såldes sterbhuset Vira till en änkefru Eva Maria von Schantz,vars son majoren C.R.von Schantz fungerade som driftsledare.


    Majoren som miste Viras privilegier

    Det torde få förutsättas att denne krigsman C.R.von Schantz var väl förfaren i värjans bruk,men som överste vapensmed hade han tydligen sämre förutsättningar.På 1770-talet kom nämligen upprepade klagomål över viraklingornas dåliga kvalitet,och den onormalt höga kassationsprocenten vid leveranserna till rustkammaren gjorde att Viras uteslutande privilegier drogs in,1775.Därmed var dock inte vapensmidet slut vid bruket; ännu långt in på 1800-talet levererades från Vira bajonetter och andra stickvapen till kronan.Konsten att smida en värjklinga gick för övrigt hela tiden i arv, och den sista virasmeden,som dog först 1948,efterlämnade många nygjorda karolinervärjor.


    Fredligt hantverk

    Om vapensmidet under den senare delen av Viras knappt 300-åriga brukshistoria spelade en underordnad roll betydde det fredliga hantverket desto mer.Redan omkring 1705 hör man talas om att smederna vid sidan av bruksägarens beställningar,smidde liar och yxor åt bönder i trakten.Detta smide hade fått dominerande betydelse mot slutet av seklet,och under 1800-talet nämdes Vira stundom som ett av landets främsta liebruk. 1893 bildade de åtta smederna,som förutom de gesäller som då ännu fanns kvar,"Vira smidesförening" och skrev kontrakt med Julius Siöörs järnhandel i Stockholm,som då fick ensamrätt att tillhandahålla föreningens rikhaltiga produktion från liar,yxor och slaktbilor till vintapparknivar,isbillar och skridskor.I längden kunde dock inte hantverket konkurrera med industrialstren,men en god bit in på 1920-talet hölls dock vattenhjulen i gång också i stora smedjan,
    i lilla smedjan stannade de inte förrän 1948.


    Siste privata ägaren

    Samuel Bernhard Hebbe Den von Schantzska eran vid Vira varade till 1783,då Mälby gård och också smedjorna köptes av den kände stockholmsgrossören, kommerserådet Simon Bernhard Hebbe.Året innan hade Hebbe förvärvat Östanå säteri,till vilket nu också lades Mälby och Vira bruk,och år 1800 gjorde Hebbe Östanå till ett gemensamt fideikomiss. Hebbe dog 1803 och ärvdes av dottern Christina,gift Fredenheim.Hennes sondotter blev maka åt lagman E.S.Boström,fader till statsministern G.S.Boström, vars sonson blev Virasmedjornas siste private ägare.


    Byggnaderna

    Från Hebbes tid härrör den stora smedjan, ursprungligen med 12 härdar och 2 knipphammare,stora smedjansamt inspektorsbostaden vid "bruksgården" mitt emot det tornprydda tingshuset, som uppfördes sannolikt vid 1700-talets mitt.Åkers skeppslag,
    sedemera Mellersta Roslags Domsaga,höll laga ting vid Vira till 1904,då Haga tingshus i Stockholm togs i bruk.Enligt en envis men tyvärr obestyrkt tradition skall Vira-spelen någon gång vid 1800-talets början ha fått sin blygsamma start i de värdshuslokaler som också var inrymda tingshuset. Ett annat minnesmärke,betydligt yngre men gammalt nog att redan ha hunnit bli kulturhistoria,är den "gravsten" i stora smedjan där Gösta Berling alias Lars Hansson 1923 skrev sin deliriska dödsruna i Mauritz Stillers filmversion av "Gösta Berlings Saga", till icke ringa del inspelad här på Vira bruk.


    Den lilla smedjan "Dahlgrenssmedjan", uppfördes vid mitten av 1800-talet. lilla smedjan,DahlgrenssmedjanFrån detta sekel,liksom från 1700-talet,
    härrör huvudparten av den övriga bebyggelsen i det lilla bruks
    samhället.
    Nära nog alla tomter är numera friköpta,men tidigare arrenderade smederna i regel marken från brukets ägare och byggde stugorna själva.Den mest ursprungliga torde vara den s.k.Åldermansstugan, en tvåvånings enkelstuga,som avgränsar "bruksgården" åt öster.Här är nu ett bruksmuseum inrymt.


    Rekonstruktion

    Sedan verksamheten vid smedjorna slutgiltigt lagts ned blev underhållet här naturligt nog mera sporadiskt.Vira forna klingebruk hotade också att bli en pittoresk ruin men 1965 yppades plötsligt en möjlighet att få en restaurering till stånd som beredsskapsarbete,bekostat av Arbetsmarknadsstyrelsen.forsenI stora smedjan var hjulhus och vattenhjul sedan länge försvunna,men i Dahlgrens
    smedjan
    fanns tillräckligt mycket bevarat, också i vattenrännan,för att tillåta en så noggrann rekonstruktion av drivanläggningen att hammarverket åter kunde sättas i gång.


    Stiftelsen Vira Bruk

    1969 bildades Stiftelsen Vira Bruk i syfte att förnya ortens hävdvunna hantverk och värna om Viras särpräglade miljö. Den förutvarande ägaren donerade smedjorna jämte hithörande hus till stiftelsen,som genom anslag från Stockholms läns landsting även kunde förvärva en angränsande f.d. smedsbostad.
    Delvis som beredskapsarbete, delvis tack vare frikostiga bidrag från enskilda har en kompletterande restaurering kunnat utföras 1970 och gjort det möjligt att återuppliva Viras gamla smidestraditioner.


    Källförteckning:
    Information Österåker
    Storängstorget 8
    184 86 ÅKERSBERGA
    Tel.08-540 815 00,
    Fax 08-540 235 22
    Vira klingsmedja och liebruk av f.d landsantikvarien Alf Nordström

    Tillbaka till hemsidan