1998-12-29, 13:33, tisdag. Bye bye.

Det var det, det. 1998 lider mot sitt slut. Så också mitt skrivande på den här sidan av nyåret. Det ringde en kille och ville köpa min dator och eftersom jag inte kan FTP:a från jobbet så är det kört med dagbokizen. Jag har visst redan tagit för givet att det blir en affär...

Nu ska jag bara rensa bort de sista personliga filerna från hårddisken. Sen är det slut. Min fina, svarta dator i händerna på en okänd. Borta för alltid. Jag kommer att sakna dig, gamle vän. Hejdå.

1998-12-28, 19:20. Måååndag. Igen.

Man kan ju alltid försöka trösta sig med att det här är den sista äckliga måndagen för i år. Men det vill sig inte riktigt. Det känns som om alla är lediga utom jag...

För en liten stund sen hände det något kul. Av en slump så hittade jag ett band fullt med gamla egna låtar. Från den tiden då jag bara hade en D-20. Nu sitter jag här framför min nya, fina lavalampa och lyssnar. Det låter ganska bra ändå, med tanke på hur lite jag kunde då. Och bitvis är det riktigt fett...
Det roliga är att jag nyligen köpte en D-110, rackversionen av D-20. När jag får tid ska jag skruva till några av mina gamla ljud. Nostalgi.

1998-12-27, 17:00, söndag.

Måste göra det här oftare. Skriva, alltså. Hur länge sen kan det vara sen sist - två veckor? Förmodligen. Det finns en hel del att berätta...

Inte helt oväntat blev det party igår. Jag kände att jag behövde känna pulsen igen efter allt jultjafs och familjegulligull. Så jag och Micke möttes på Drugstore, beställde drinkar och slog oss ner vid ett bord. Efter några klunkar kände jag den välbekanta mysiga känslan av välbefinnande. Och plötsligt var jag människa igen. Senare dök Hedvig, Britta och Martin upp. Musiken blev högre, det blev omöjligt att prata. Man fick ägna sig åt att dricka istället. Så småningom började stället kännas trist, så vi åkte hem till Britta och Martin och efterfestade. Vodka russian och pasta med pesto. En höjdare.

Nu ligger jag på soffan hemma hos Hedvig och lyssnar på Talvin Singh och dricker julmust. Inte så bakis, faktiskt. Kunde varit värre. Planen idag var att gå till gallerian och köpa en video. Och sen krypa ner i sängen med Hedvig och en massa chips och dip och kolla på film och gosa. Tanken var att videon skulle vara enkel och billig, max 2000 eller så. Men den skulle vara snygg. Det kändes ganska viktigt. Jag tog mig upp ur sängen med rejäl kraftansträngning och stack ner på stan. Glad i hågen gick jag gatan fram. Jag tänkte på den nya, fina videon som snart skulle vara vår.
Självklart gick det åt helvete. Vet du hur en 2000-kronors-video ser ut? Den är ful. Den är klumpig. Den har inga funktioner. Och monoljud. Dessutom var försäljarna så vidriga att jag fick en akut lust att spy. För min inre syn såg jag mina planer grusas. Jag kände mig med ens väldigt arg och förvirrad på samma gång. Och plötsligt, innan jag riktigt hann förstå hur eller varför, befann jag mig på väg ut från MQ med kläder för 2000 i näven. Plåster på såren.

Jag känner mig ganska nöjd ändå. Fyran visar True Romance ikväll, så det blir åtminstone en film. Och jag får väl lämna in den videon jag redan har på rengöring eller något sånt istället för att köpa en ny. Det är lika bra att vänta med det tills jag har råd med en Bang-Olufsen. *ler*

Pratade just med Micke. Han hade samma plan som mig. Chips och video, alltså. Men tydligen var videobutiken rensad på bra filmer. Av någon underlig anledning log jag brett när han berättade det. Förmodligen ligger halva Stockholm bakfullt framför teven just nu med någon B-rulle och svullar på chips och dip...

Undrar när Hedvig kommer tillbaka? Jag börjar bli hungrig och vill laga mat. Hon får en kvart till, sen sätter jag igång.

Apropå något helt annat - julklappar. Jag måste bara berätta vad jag fick av Hedvig. Helt klockrena klappar:
En lavalampa, en supercool mössa och två uppblåsbara aliens(!). Som sagt var, helt suveränt. Utomjordingarna har lite problem med gravitationen och ramlar då och då. Men de är mysiga.

Magen kurrar. Det är dags.

1998-12-08, 19:59. Fortfarande tisdag.

Helt otroligt. Det blev oavgjort i innebandyn. Det är framsteg, det.

Sitter och försöker bestämma mig för om jag ska äta eller inte. Alltså, äta på riktigt. Lagad mat. Något som kräver lite engagemang. Typ att man går ner till ICA och handlar innan man bootar upp spisen.
Eller så tar jag den sista Varma Koppen och tio knäckemackor. Så får det bli. Soppa, knäcke och en ny bok. 1984. Så här står det på baksidan:

"1984" kom ut 1949. Aldrig förr och aldrig senare har en roman så upprört, så skakat om mänskligheten som den gjorde.
Den handlade då, för 35 år sedan, om hur världen skulle eller kunde se ut år 1984. Du sitter nu med facit.

Wow. Spännande....

1998-12-08, 14:22, tisdag. Alldeles för långt till fredag.

Everybody needs a 303. Helt suveränt. Så självklart. Varför har inte jag gjort den låten?

Känner inte för att sitta inne på kontoret. Vill ut i friska luften. Vill åka pulka och göra snöänglar. Det skulle vara så skönt. Men tyvärr. Ödet har bestämt att just nu ska Fredrik sitta på ett sterilt kontor i Värtan.
Så kan det vara.

1998-12-07, 19:18, mååååndag....

Det är vinter!!! Snön har svept in Skärmarbrink i ett mysigt tomtelandskap. Total idyll. Har just rensat mina hårddiskar. Datorn ska säljas så jag vill ta bort allt personligt och städa upp i största allmänhet. Det är lika kul som det låter, men vad gör man... Annars är det lugnt. Inga skandaler, inga vilda fester att berätta om. I fredags blev det bio däremot. Jag insåg plötsligt att jag inte hade någon att leka med så jag köpte ett megapack bilar och gick på Rädda menige Ryan. Klart överskattad film. Efter den inledande slakten haglade klichéerna tätt. Rappa repliker från de tuffa, godhjärtade jänkarna och så självklart några onda tyskar. Kanske hade jag för höga förväntningar, men jag hade ändå väntat mig lite mer...
Men okej. Den får tre sega bilar för det läskiga beachpartyt i början.

Här kommer något bra däremot. Fick en bok av Hedvig för ett tag sen som heter Naiv. Super. Läs den! Njut!!! Helt klart den skönaste bok jag läst på länge.

Blev plötsligt hungrig. Måste äta.