Jag ÄLSKAR musik. Det gör jag verkligen. Jag har spelat piano sen jag var åtta år, och dansat i ett år nu. Musiken gör mig lugn och får mig att slappna av när jag är stressad. Jag lyssnar dessutom på musik nästan dygnet runt; freestylen på bussen, stereon på eftermiddagen och kvällen och den lilla radion på natten. Jga har svårt att sova utan musik. Jag är t o m beroende av musik... :)

Att dansa... är nog bland det underbaraste som finns. Kroppen arbetar ju rätt hårt när man dansar, men det glömmer man bort så fort man sveps med musiken och dansen... Jag dansar jazzfunk, som är en blandning av jazzdans och streetfunk/hiphop. För ett par år sedan dansade jag streetfunk, men jazzfunk är faktiskt snäppet roligare. Streetfunken bestod väldigt mycket av hiphop och just hopp, upp och ner och åt alla håll. Jazzfunken är mer DANS, man får röra sig smidigare och slipper se ut som en studsboll. Jag brukar dansa hemma på mitt rum, vilket inte alltid uppskattas av mina familjemedlemmar. Men, men, de får allt stå ut för sluta dansa vill jag aldrig göra...

Att spela... piano är underbart. Det är lika kul att spela Mozart och Beethoven som Cat Stevens och Mauro Scocco. Jag har spelat sen jag var åtta år, då jag började spela för kantorn i Mikaelskyrkan. När jag var nio år började jag ta pianolektioner för Musikskolans lärare Siv Karlsson. Uppspelningen vid varje termins slut och lördagskonserterna i Spegelsalen var inget man såg fram emot; men "a man's got to do, what a man's got to do"... Jag slutade spela i nian, då jag var 15 år. Jag tyckte inte längre att pianolektionern gav så mycket, eftersom jag sällan hade tid att göra läxan, vilket gjorde min lärare en aning upprörd. Jag spelar dock varje dag hemma på min synth och mitt piano. Jag har komponerat en del egna stycken och det känns kul att man KAN. Jag tycker inte att man behöver gå i pianoskola sålänge, det räcker med ett par år så man lär sig noter ordentligt, sen kan manju faktiskt ta ut vilka stycken man vill, och dessutom komponera egna...