Absurd hypotes!?

Det börjar redan i förskolan om
vem lyckas bäst på proven., vem
som har snyggast kläder, den som är bäst på idrott eller den som har snyggast cykel. Du skall vara intelligent, allmänbildad, rolig, kunna utöva de flesta sporter med elegans och redan tidigt umgås med de fräckaste männsikorna och självklart ha en trevlig och söt pojkvän..

När du tar studenten från skolan är det viktigt att betygen är så pass bra att de räcker för att komma in på universitetet eller högskolan för att kunna säkerhetsställa din framtid. När de slitsamma studieåren passerat är det dags att göra karriär inom ditt yrkesval och få ett så prestige fyllt och välbetalt jobb som möjligt, som du sedan kan skryta om på klassträffen. När du sedan lyckats med karriären skall du helst redan ha träffat den rätte livspartnern och börja planera giftesmål och familj. Efter ett par år tar ni steget fullt ut och skaffar både barn och villa på en och samma gång. Ni vill ju inte att barnen skall behöva växa upp i trång lägenhet inne i stan med all trafik och dess farligheter.

Åren går och barnet har börjat skolan och din man och du lever ett lyckligt kärleksfullt liv och alla era drömmar har snart blivit uppfyllda. Livet börjar närma sig 35 och du är stolt över det du åstakommit genom livet. Dock börjar rynkorna visa sig allt tydligare och figuren som du en gång haft har försvunnit. Vännerna från ungdomen har en efter en brutit upp och du inser en vacker dag att dom helt försvunnit. Men trots allt så har du och din man så många fina vänner tillsammans att du helt enkelt inte tänker mer på saken.

Helt plötsligt märker du hur du inte längre blir inbjuden av era sk vänner och du riktigt hör hur grannarna viskar bakom ryggen när du helghandlar på Maxi. Men eftersom du är så stressad och lever ett så viktigt liv så springer du snabbt vidare och tänker inte mer på det.

Du börjar vänja dig vid att äta middag ensam med ungarna eftersom mannen din måste jobba övertid och inte hinner hem i tid. Resan som ni så länge planerat blir inställd då din partner måste iväg på en viktig konferans. Men, hans karriär är ju viktigare än privatlivet och semester kan man ju alltid skjuta på.

En dag ringer läraren från skolan och berättar att barnet ert är en mobbare och att ett klassbyte står näst på listan. Du pratar allvar med barnet och försöker förklara mellan rätt och fel. Du och din man slås aldrig av tanken att ni själva gjort något fel.

Några år går, och saldot på banken ökar i stadig takt och du drömmer om den dag då du äntligen får koppla av och ägna dig åt din man och ert barn som nu börjar närma sig vuxen ålder, och göra alla dessa efterlängtade resor utomlands som ni allt mer sällan pratar om.

När du kommer hem en kväll efter att ha jobbat övertid finner du en lapp på bordet som berättar att maken din lämnat dig för en 20 åring. Din lyckliga värld slås i spillror och du försöker finna tröst hos någon vän som senare visar sig vara otroligt falsk och väldigt bra på att sprida vidare det du anförtrått. Barnet vill inte längre bo hemma hos dig och söker istället tak över huvudet hos din numer fd man.

Du börjar allt oftare söka tröst i flaskan och du inser aldrig att alkoholen blir ett allt större problem. Du kommer allt oftare till jobbet med röd sprängda ögon och en spritluktande andedräkt. Chefen på ditt jobb kallar en dag in dig på sitt kontor och förklarar att efter omständigheterna så får du inte behålla jobbet, då det skulle se dåligt ut för firman.

Nu står du ensam, alkoliserad och utan jobb och saldot på banken börjar allt eftersom sina. Efter några månader tvingas du söka socialbidrag då du inte längre kan täcka räkningarna. Kronofogden knackar en dag på dörren för att värdera de föremål du har i hemmet och efter att han lämnat den illa luktande lägenheten som socialen tvingat dig att flytta till, så bryter du ihop. Du undrar var i livet allt gick snett och hur ett så lyckligt liv kunde sluta på detta vis. Din framtid som en gång hade verkat så lovande har istället slutat i total misär.

Du tvingas att omvärdera din livssyn och livet behandlar dig hårt. Du börjar komma upp i en sådan hög ålder att det snart är dags att göra reträtt. Barnet ditt som nu är vuxet ser du allt mindre av och senast du såg röken av din fd man var på erats barns förlovningsfest. Ålderskrämpor och reumatism är något du börjat vänja dig vid och du börjar längta efter din dödsdag.

Efter 6 månader på pensionärshem så råkar du ut för en trafikolycka när du är på väg till posten och blir invalidiserad från midjan och neråt. Du ger nu upp det sista hoppet du har kvar och låter den medicin du fått av läkaren mot smärta sätta in sin fulla kraft när du sveper ett glas vatten med si sådär hela burkens innehåll.

Döden som du önskat skulle vara smärtfri blir istället mycket smärtsam men till sist så ger kroppen upp och din ögonlock sänks för sista gången. Den sista tanken som uppenbarar sig före din färd genom tunnlar och helvete är att livet hade varit så mycket simplare om du inte varit född människa.