dagbok

Ur min dagbok:

24 september

Glappet, glappet, glappet.. cause I'm burning...
Jag tror nåt stort håller på att hända.
Och jag tror att jag kommer att vara delaktig i det.
Hej puss ses

2 oktober

Hemma. Sjuk. Har tittat på Glappet hela dan: Det är allvar nu, Ella. Vi får inte svika dom.
(Hallåå ? Vem lurar hon?)

Anette är så överdriven. Men man tycker om henne. Undrar om hon får Odin ?
Om män och kvinnor kan gå in i ett nytt skede tillsammans? Och rädda världen?
Jag vill också få ett regn av röda löv i håret. Men kanske inte direkt medelålders
älskare som Karl och Carl. Framför allt inte Carl. Fniss.

Nej. Jag måste våga HÄNGE mig själv. Annars kommer jag att bli bitter. Jaja. Lätt att säga.
Jag är ju faktiskt förkyld.
Men tänk om VI duger! Bara för att vi är .. oss själva. Liksom. ... sappe... sappe... fan.
Burning... cause you set my soul on fire..
Jag längtar efter något. Någon. En känsla. Kärlek. Definitivt inte matteprov på måndag.
mmmm... hej puss ses.

(neej.. det står inte Solsken på dörren..)

3 september

Förresten är det mig och Amme Glappet handlar om. Så nu vet ni det. ;)

6 september

Även om vi hade matteprov i dag och löptest på onsdag och det blåser och det är sista avsnittet av Glappet ikväll. Så är det inte synd om mig.
Jag älskar livet.
And it's all because of you.

På kvällen:

Visst, jag skrev tidigare idag, men nu har GLAPPET slutat. Ett fullkomligt underbart chockerande frustrerande alldeles alldeles ... oooh avsnitt. Jag grät. Grät grät grät. När Burnin' kom i slutet rusade jag bara ut till telefonen och ringde Amme. En sak är klar:
Alla som missat Glappet har missat allt. Detta ÄR begynnelsen till en ny era, Glappet-eran. Vi kommer att uppkallas efter Glappet. Glappet-generationen.

Och vi ska sträcka på oss och vara stolta...

Jag som var så blek rodnar nu. Arg : glad : ledsen : förbannad : lycklig : upprymd.

16 oktober:

I Göteborg vid Avenyn ser jag hon som spelar Ella i Glappet! Åååh. Min hjältinna.. eller så. Och hon såg precis ut som i serien. Det är så man börjar tro på något - ödet? För jag gick just och tänkte på Glappet. Tänkte på Hättebergs. Och då kommer Ella emot mig. Neej. Det står inte solsken på dörren.

27 oktober

Drömde mardrömmar om Carl Juxom i Glappet i natt igen. Men blä på honom. Vem har sagt att han får ta plats i mina drömmar? Jaja.. man ska ta plats.. fniss.