5 oktober




   give me a moment

AAAAAAAAAAAAAAA, jag hör ingenting, AAAAAAAAAAAAAA, jag hör inte ett endaste dugg vad du säger, AAAAAAAA

Jag tänker inte ge upp, jag vet att det finns och att det kan vara bra och jag tänker inte ge efter utan fortsätta att vara lycklig och finns där problem så tänker jag ta itu med dem NUUUUUUUUUUU.


Så är jag igenom detta igen. Detta att jag inte förstår att det vi har är oersättligt, eller rättare sagt, att han också tycker att det är oersättligt och jag går runt och tvivlar på att han gör det trots att jag egentligen borde begripa det. Att det är oersättligt. Det är så komplicerat allting men om jag bara koncentrerar mig på att inte ta åt mig utan i stället vara glad så borde allting ordna sig till slut, slutgiltigt liksom. Tummis.


Jag är faktiskt lyckligare än någonsin FÖR JAG TRIVS SÅ BRA. Dessutom så har jag blivit så mycket självständigare och gör saker ensam på ett nytt sätt än tidigare. Det är lite tuffigt. Jag har bytt htmlprogram till ett som inte har något snabbkommando för byt rad ni vet. Suck.


Vårt skolbibliotek är bra för där finns väldigt många nyutkomna, intressanta böcker som ingen bryr sig om att låna, utom jag då. Hihi. I dag hittade jag Saker under huden av Linda Norrman Skugge. Oooh.

Höstlovet borde byta namn till lövlovet. Utala det på engelska så förstår ni.