Vad var det jag sa... nu är det ju VÅR. Visserligen minusgrader, men solen finns där och lyser en i ögonen och undrar varför man kisar bort från den. För det gör jag. Jag har inte vant mig än. Men det kommer. Allting kommer.

Idag har varit i stort sett världens underbaraste dag - som vanligt. Igår var också BRA. Lördags och söndags var hur mysiga som helst. Saker som gör det bra: Mitt eget vårväder. Min cd-skiva med Olle Ljungström. Min långa blommiga halsduk. Mig, mitt, mina.

Att det står trevliga saker på min miniräknare när jag trycker på ENTER.

Att jag fick en ros i dag.

Att jag har världens sötaste pojkvän.

Men Amme var inte där. Det enda molnet på himlen. Vårt franskaprov var inget moln. Extremt lätt. Dessutom gjorde jag två (2) mål i fotboll på idrotten. Henriksson låg på marken och skakade av nederlag när jag dribblade förbi honom.

Optimist, liberalist, idealist...

En sak jag är lite irriterad över är vissa lärares tydliga betygsfixering.
- Jaha... och vem vill gå fram till tavlan nu och visa vad de kan? Ni vet ju att det krävs mycket av dem som aspirerar på de högra betygen... mmm... minsann.

Äsch då.
                     Låt mig vara.