Torsdag 8 januari
Overklighet. Stum, dum overklighet. Stiger upp klockan sex. Har knappt sovit alls.
Allting är grovkornigt.
- Förr i tiden bodde de i hus. Med fönster och dörrar, och tak. Tänk, så annorlunda mot hur vi har det i dag. Ja, jag skall inte orda mycket om det här, det viktiga är att ni får tänka själva som människor och att inte jag proppar på er åsikter. Viktigt, viktigt. Nämen.... metallic.
(Om Ammes naggellack)
Vy över Gamla Norrvägen.
- Jag antar att många av er knarkar uppför backen. Men... man blir ju beroende. Jag menar, på vilken hög höjd man befinner sig. Skall vi kalla det här för ett rus?
(Samtal om funktioner - mycket viktigt)
På vårt favoritpratställe längst ner vid stora bordet. Det regnar och blåser och allt är hopplöst men ändå inte, för Amme finns ju där.
- Inte SÅ högt.
- Det är tur att vi har varandra.
- Vi brukar faktiskt inte prata så högt. Som de gjorde, de där.
- Verkligen tur.
- Jag tycker mer om dig än mig själv.
- Jag också. Fast... tvärtom. Jag menade det så att jag tycker mer om dig än om mig.
- Men jag förstår.
- Ja. Jo. Det gör du.
- Hur tror du det blir?
- Jag vet inte. I november sa vi att allting bara kommer att gå i sina gamla spår, men tänk på hur mycket som har hänt sedan dess.
- Ja. Jag är rädd. Men ändå inte. Det är egentligen för stort att prata om. Eller... för litet. Bådadelarna.
- Det är tur att vi har varandra.
- Jag skulle aldrig kunna skriva om det, jag menar, på uppdateringarna. Aldrig. Inte ens nämna det.
- Jag undrar hur det blir.
- Och vad som blir kvar.
- Men visst pratar inte vi så där högt. Som de gjorde menar jag. Jag vill då inte låta så fånig.
- Nej. Inte jag heller. Ducka.
(Och vi duckar)
Spritpennan luktar starkt.
- Och vad är då detta för ett adjektiv?
- Oregelbundet.
- Nej då.
- Jo... gammal, äldre, äldst. Liksom. Det måste det vara?
- Näää...
- Men - det står i boken åtminstone!?
- Nej. Det är ett om-ljud.
- Va? Jaha...
- För om man säger så här... det blir ju ett nytt ljud när man gör om det. Det är ju inte så att det blir ett nytt ord.
- Gammal, äldre, äldst? Inget nytt ord?
- Nej.
- Är du absolut säker?
Tystnad.
- Jo ! Jo! Det ÄR ett oregelbundet verb. Suck. Så virrig man får vara då. Usch på mig. Hihi. Och jag skall vara lärare och allt.
(Vi gömmer huvudet i händerna, hopplösheten övermannar oss och vi skrattar bistert)
Skolan har börjat igen. En helt vanlig historia-lektion, matte-lektion, lång håltimme samt svenska-lektion.
Jag. Tycker. Om. Det.
