tisdag 24 februari
NYA OSA. Den ligger på sängen och Lisa Ekdahl tittar upp på mig med hela sitt tänkande ansikte. Fick tag på den när vi var nere på stan på håltimmen. Det var så lugnt på stan, ingen som knuffades, inga köer, inget folk knappt över huvud taget. På McDonalds hade de så lite att göra att personalen lekte med Happy Meal - presenterna som finns i kartongerna. Gick där och var sådär lagomt tom i huvudet och hittade en kornblå vårjacka som verkade lite tunn. Men vacker.
Camilla var med i skolan i går, satt och lyssnade på våra lärare och på oss och log emellanåt. I och med att vi inte hade varit i skolan på över en vecka så såg man med andra ögon på lektionerna - skrämmande nog. Sten-Erik var i högform på teknologin och ritade jultomtar med svart penna.
Jag skall inte beskriva dagen. Den har varit bra, lite tröttsam, en sån där trötthet som sätter sig nära hjärtat och hotar att spränga det.
jag behöver din famn att gömma mig i
jag behöver din famn mot min melankoli
jag behöver dina drömmar
då mina inte räcker till
och jag behöver all din vilja
de dagar jag ingenting vill
AGENDAN. Dekorerad med en bild ur filmen Nelly och herr Arnaud. Och röd och grå färg, lite randigt så där. Man får en sådan kontroll över sitt liv när man för dagbok varendaste dag. Ser vad man slösar bort sin tid på. Eller tvärtom. Bäst är om man skriver ständigt i sin agenda. På så sätt blir den levande. Skrev i morse. Om soluppgången, som var röd och rosa och vit och liksom positiv. Tyckte då att den bådade gott.
Och det stämde väl. Alla dagar är en gåva. Nuförtiden. Kan bero på att Amme kommer hem från Danmark redan på fredag. Att jag lyssnar på Dolphins med This Perfect Day och framför allt kan det ha någonting att göra med att jag skall träffa Kristoffer i morgon.
jag behöver din tröst
en natt som den här
och nog är det tröst
att du håller mig kär
men ändå finns det något
som ännu större är
och det är denna vetskap
att du är den jag håller kär
att bli älskad är stort
bara att älska är större
DEMONSTRATIVA PRONOMEN. Har snart svenska grammatikprov. Pronomena är värst. För att riktigt komma ihåg dem associerar jag varje slags pronomen till en person. Demonstrativa pronomen - hon med det långa röda håret och axelväskan. Är det hon? Just DENSAMMA. Amme har också ett eget pronomen: det interrogativa pronomenet. VAD är du för en lufs? Slutligen vår franskalärararinna Danielle. Hon är relativ hela hon. Dvs relativt pronomen. Något som syftar bakåt mot ett korrelat. VARS, vilket, som. Mu. Tråkigt med prov. Det var så vilsamt med lov. Kom tillbaka.
|
|
|
|
