PALESTINA var judarnas land. Vid 1900 f Kr utvandrade stora folkgrupper judar till Egypten. När de återvände till sitt land 700 år senare fick de kriga om sitt land med filistéer, som gett landet namnet Palestina. Judarna var som mäktigast på 1000-talet f Kr, då kungarna David och Salomo regerade. Sedan följde en tid av splittring, assyrierna plundrade landet och judarna fördes bort i den babyloniska fångenskapen. När de fick återvända till sitt land kom de under grekiskt samt romerskt välde. Denna historia kan man läsa om i Bibeln, i Gamla Testamentet. Där finns berättelser precis som i andra forntida kulturers verk. Skillnaden är att judarnas religion är monoteistisk, de tror bara på en gud, till skillnad från de andra kulturerna, som tillbad flera. Judarnas gud var Jahve och de kallade sin heliga skrift, gamla testamentet, för Tora, som betyder "lagen". Man tror att Toran började skrivas redan på 1100-talet f Kr och man bestämde slutgiltigt vad som skulle få finnas med i Toran 90 f Kr.

Du min duva i bergsklyftan,
i klippväggens gömsle,
låt mig se ditt ansikte,
låt mig höra din röst;
ty din röst är så ljuv,
och ditt ansikte så täckt.
                                                                                     >