Litteraturhistorien börjar när de första texterna skrevs, ungefär 3000 f Kr. Och man brukar säga att forntiden i litteraturhistorien tar slut när romarriket erövras av germanerna 500 e Kr. Det finns textmaterial bevarat från sju stycken forntida kulturer: Rom, Grekland, Egypten, Mespotamien, Kina, Palestina och Indien. Vad som är gemensamt för alla forntidskulturer är att de allesammans utvecklades från småriken till imponerande välden. De använde metaller och var indelade i ett samhällssystem som en pyramid, med kungen högst upp, ensam, och slavarna som en stor massa, allra nederst. Religionen var viktigt, man hade en gudavärld och trodde på flera gudar (utom Palestina som höll sig till en).
Skriften uppkom först i Mesopotamien och Egypten, vid forntidens början, sedan också i Indien 2500 f Kr och i Kina 1500 f Kr. I alla de äldsta skriftsystemen motsvarade varje ord ett tecken, något som sedan utvecklades (utom i Kina) till mer bokstavsskrifter. Grekerna var först med att skapa ett riktigt alfabet med både vokaler och konsonanter. Man skrev på olika material. Sumererna i Mesopotamien tryckte in sina kilskriftstecken i lerplattor som de sedan brände. Indierna använde sig av palmblad och Kina bambustavar. Vid medelhavet användes papyrus. Man nyttjade även pergament gjorda på kalvskinn. Litteraturen fanns till främst för de kungliga och för aristokratin. Skrifter spreds som avskrifter, det tog lång tid att tillverka verken, som när de var klara blev dyrbara. Det fanns inte många bibliotek, det största var biblioteket i Alexandria i Egypten.

                                                                                     >