|
4/8 1944 Det är en vacker och varm sommardag. Otto Frank går upp till Peter för att ge honom en lektion i engelska. Klockan är halv elva. Plötsligt höjer Peter handen. Han ser skrämd ut. Nerifrån hörs ljud, främmande röster, högljudda, hotfulla mansröster. Samtidigt nere på kontoret hos Miep, Koophius, Kraler och Elli har fem män stigit in. Det är en tysk polis och fyra andra civilklädda män, antagligen holländska nazister. De vet allting om gömstället och Kraler får order om att följa med dem. De går fram till bokhyllan, vrider den åt sidan, hittar dörren och går in i Gårdshuset. En av holländarna hotar Otto och Peter med pistol och tvingar dem att gå ned till de andra. Den tyske polisen kräver att alla pengar och smycken skall överlämnas till honom. De åtta invånarna i Gårdshuset får packa ner lite kläder. Kraler och Koophius arresteras också och får följa med till polishuset med de andra. De stängs in i en cell på polisstationen och flyttas fyra dagar senare till uppsamlingslägret Westerbork. Hela augusti hålls de inspärrade i den sk straffbaracken, eftersom de är "straffbara fångar", de gick under jorden i stället för att registrera sig. Varje vecka går från Westerbork ett godståg med män, kvinnor och barn till de tyska förintelselägren. De åtta från Gårdshuset är med på de sista tåget som avgår till Auschwitz i Polen. Miep och Elli räddar Annes dagbok och familjen Franks familjealbum innan PULS bilen kommer och hämtar allting som finns kvar efter familjen Frank, van Daans och Dussel från gömstället. Koophius och Kraler placeras i fångläger men klarar sig ut därifrån med livet i behåll. Tågresan till Polen tar tre dagar. Med på tåget är mer än tusen fångar, alla sitter hopträngda i olika godsvagnar. När man kommer fram till Auschwitz äger ett urval rum. De som inte är arbetsföra och de som är under femton år skickas direkt till gaskamrarna. Anne undkommer det ödet, eftersom hon fyllt femton. Män och kvinnor dirigeras åt olika håll. Edith Frank, hennes två döttrar och fru van Daan följs åt till Birkenau, kvinnolägret. Herrarna placeras i manslägret. Peters pappa, herr van Daan, gasas ihjäl efter ett par veckor i Auschwitz. Fångarna får knappt någonting att äta, många dör av sjukdomar eller av misshandel. Albert Dussel avlider i december samma år. Anne och Margot tvingas lämna sin mamma kvar i Birkenau, då de skall förflyttas från Auschwitz till koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Edith Frank lever bara några månader efter att de flyttats. Peter van Daan flyttas från Auschwitz tio dagar innan lägret befrias av ryska armén och dör i ett läger i Österrike i maj. Peters mor fru van Daan avlider samma vår i ett läger i Tjeckoslovakien, dit hon flyttats. Anne och Margot drabbas båda två av tyfus i den kalla baracken i Bergen-Belsen. De är kalrakade, de fryser och är magra. Anne plågas så av klädlössen att hon slänger bort sina kläder och draperar sig med en filt. I mars 1945 dör Margot, några dagar därefter Anne. Månaden därpå befrias lägret av engelsmännen. |
|