Studiebesök på Lemshaga Barnakademi 23/5 -97
Lemshaga är en friskola som drivs av stiftelsen Carpe Vitam och är belägen på Värmdö. Skolan ligger i natursköna omgivningar och är en ombyggd lantgård/stuteri. Klartecken för att få starta fick man i feb. -95 och i augusti samma år startade man verksamheten som består av förskoledel (barn från 3 år) och grundskoledel (åk 1-6). Antalet barn blir i höst ca 200.
Intagningen sker via kommunens barnomsorgskö.
Man kallar sig för skolan med kycklingar och datorer och detta står för att man anser att vi behöver både kultur/traditioner och samtid/framtid, med allt vad det innebär av ny teknologi och internationellt samarbete/ kommunikation. Skolan lägger också stor vikt vid att barnen ska producera: att det som görs i skolan ska ha ett bestämt mål, en produktion.
En lagård med grisar, får och höns symboliserar det kulturbärande. Där sköter barnen om djuren.Men när de går in i skolbyggnaden lämnar de traditionerna bakom sig och blir världsmedborgare. Där ska barnen kommunicera med omvärlden.
Producerandet tar sitt tydliga uttryck i den av barnen producerade nyhetssändning som sänds varje fredag via skolans nätverk. I den är barn från 6 år och uppåt inblandade, efter förmåga, från att presentera matsedeln för nästa vecka till att ha sammanställt och läst upp utrikesnyheterna. Att träna barnen i producerande med ny teknik tror man gör dem mer kompetenta som konsumenter av densamma.
Skolan är organiserad i ansvarsgrupper som består av föräldrar och pedagoger (alla som jobbar på skolan kallas pedagoger) och som har ansvar för att titta över tex problem inom deras ansvars område och utarbeta förslag till lösningar/ förbättringar. Förslagen tas upp i styrelsen som dock ej är beslutande utan frågan går vidare till stormöten.
Tanken med systemet är att man vill slippa fatta beslut enligt principen antingen eller utan man vill kunna ha ett både och . En annan tanke som ligger bakom är också att man anser att större beslut ofta leder till att en del känner sig missnöjda/överkörda; med det här systemet ska alla vara med och påverka och ska efteråt kunna känna igen en del av förändringen som ett resultat av just deras förslag. Alla ska känna sig delaktiga med andra ord, samtidigt som man också måste ta hänsyn till andras önskemål och idéer.Systemet kräver förstås att man inte får ha bråttom!
Man lägger stor vikt vid föräldraengagemang och har också förädrautbildning i olika former.
På skolan finns 30 personer anställda. Däri ingår vaktmästare, lärare, förskollärare, kökspersonal etc. Omsättningen är enligt skolan låg; några stycken har slutat under de två åren skolan funnits.
Alla har reglerad arbetstid och all planeringstid ryms inom denna. Lärare och förskollärare arbetar 8-16 månd.-torsdag, men slutar tidigare på fredagar. Verksamheten är öppen månd.-fred. 7.30-17.
Pedagogiska idéer: Howard Gardners idéer om de olika intelligenserna; man har ambitionen att skapa miljöer som gör det möjligt för så många inlärningsstilar som möjligt att komma till sin rätt. I övrigt säger man sig vilja plocka russinen ur kakan, det vill säga att ta det man tycker är bra ifrån alla olika pedagogiska riktningar (tex montessori, Waldorf, Freinet osv)
Barnen är indelade i åldershomogena trygghetsgrupper under förmiddagarna med ca 20 barn i varje grupp men går sedan ut i verkstäderna. Verkstäderna är uppbyggda kring matte, språk, skapande och forskning.
I respektive verkstad arbetar pedagoger som har intresse för ämnet/området i fråga. Man anser att alla måste få en chans att fördjupa sig; ingen kan rimligtvis vara intresserad av/ kunnig i alla grundskolans ämnen.
Samtidigt strävar skolan efter att luckra upp ämnesindelningen eftersom den inte stämmer överens med verkligheten där ju allt är sammanvävt.
I verkstäderna finns barnen i åldersblandade grupper (3-5, 6-9 och 10-12 år).
Teknik, allmänt: den ska vara lättillgänglig och göra det lätt att kommunicera.
Det lokala nätverket har gjort det enklare att sprida information snabbt, ingen kan säga att han eller hon ej fått tillgång till viss info då den alltid finns att hämta i e-mailen.
En IT-ansvarig ser till att personalen lär sig det man behöver. Man anser att det är bortkastade pengar att skicka iväg folk på kurser utanför skolan då sådan utbildning sällan passar in på de situationer som uppstår i verksamheten. Därför försöker man att utbilda på plats och efter behov.
Tekniken och undervisningen: datorerna används ej till inlärningsprogram utan till skapande; barnen skriver, ritar, målar, animerar, sätter ihop bildspel och kommunicerar med varandra och med omvärlden. Man anser att en mailbox ger bästa motivationen till läs- och skrivinlärning.
De större barnen får ta Internet-pass där de förbinder sig att ta ansvar för sitt kommunicerande på nätet, och de måste rådgöra med en lärare innan de får ladda ner en fil eller skriva ut något de hittat.
Man har tex gjort en skolkatalog i Hyper Studio där tex länkar finns till bildspel som barnen gjort. Tanken är att varje barn ska ha en egen hemsida. Än så länge gäller detta bara barn som kan tillräckligt om tekniken själva eller som har föräldrar som kan.
Skolan har sökt samarbetspartners inom såväl kommun, stat som näringsliv för att bekosta utrustningen.
Programvara: bl.a.
Kommunikationssystem First class (Soft arc. inc.)
Hyper Studio
Kid Pix studio
Claris Homepage
Övrig teknik: Videoutrustning, videoredigeringsbord.
Misan Berge, april 97